en låga utskärgården öster om Gräsö har länge ansetts vara en av Sveriges farligaste kuststräckor. Det stod tidigt klart att det behövdes ett varv för att ta hand om skadade fartyg. 

Den förste som satsade på ett varv nära Öregrund var grosshandlaren N Lindskog i Stockholm. 1821 anlade han ett litet skeppsvarv på en ö inte långt från Öregrund, en ö, som sedan dess heter Varvsholmen. Man kan fortfarande se en del spår efter verksamheten, som t ex husgrunder. Så småningom flyttade han verksamheten till Öregrund, men varvet lades ned efter Lindskogs konkurs 1842.

Det stod dock klart att det behövdes ett varv i den här delen av skärgården, men det skulle dröja ända till år 1900 innan planerna förverkligades. Då kom Rörhamns varv till. Tanken var att man där skulle kunna bygga fartyg, utföra reparationer och ha en tillverkning av smidesartiklar. Här byggdes bl a ångslupen Måsen, som kom att bli en populär utflyktsbåt för badgästerna. Det byggdes också en ny kaj och en hög mastkran.

1911 registrerades ett nytt bolag. Öregrunds Slip- och Varvs AB. Det blev många reparationer av havererade fartyg. 1914 utökades verksamheten med en kolningsstation. Ångfartygen förbrukade ju massor med kol och det var långt mellan kolningsstationerna. Det byggdes en kolkaj och lades upp stora kollager. Varvet blev stadens största arbetsplats. Man hade fullt upp med reparationer och under andra världskriget blev det också åtskilliga reparationer av flottans fartyg. 

1955 övertogs varvet av Svenska Muddrings AB 1959 sjösattes det största fartyg, som byggts vid varvet, nämligen tankbåten Fryken på 200 ton. Några år senare övertog Skånska Cement AB varvet. En gång hade Öregrund varit bas för kustens fyrskepp, nu blev det i Öregrund som man byggde fyrskeppens ersättare. Vid varvet byggde man nu kasunfyrar, bottenfasta fyrar av betong

Snabba katamaraner 

1972 övertog Marinteknik AB varvet. Det hade sedan 1976 funnits i Östhammar, men fann nu Östhammarsfjärden för trång. Man flyttade till Rörvik och byggde en ny stor verkstadshall på 900 kvadratmeter. (Bilden visar Cinderella, en snabb katamaran. som Marinteknik levererade till ett stockholmsrederi).

Varvet hade specialiserat sig på båtar i lättmetall och fick nu order från marinen, först 14 minarbetsbåtar och sedan 8 landstigningsbåtar. 

Marinteknik beslöt satsa på snabba, vattenjetdrivna passagerarfartyg av katamarantyp och 1978 lanserade man en prototyp. Snart började det komma order på dessa nya, snabba fartyg. Den första ordern på tre av Marintekniks nya Jetcat kom från ett företag i Hongkong. 

Marinteknik Jetcat hade två motorer på 1600 hk vardera, en motor i vardera skrovet. Under årens lopp levererade Marinteknik snabba passagerarkatamaraner till rederier i många länder. De kom att gå i trafik i Öresund, Västindien, Neapelbukten och Hongkong. 

Det berättas att kyrkoherden i Öregrund fick problem när en katolsk beställare begärde att katamaranen skulle välsignas vid sjösättningen. Han följde ritualen så gott det gick men kunde inte få tag på det önskade vigvattnet. 

Marinteknik levererade också världens snabbaste passagerarkatamarin till ett oljeföretag i Västindien. Den hade en toppfart på 44 knop.

Det byggdes en ny stor verkstadshall och arbetsstyrkan var tidvis uppe i 150 man. Framtiden såg ljus ut, men det slutade illa, lika illa som de tidigare försöken att etablera en varvsrörelse i Öregrund. Den här gången var det dock inte fråga om svikande ordertillgång - kanske tvärtom. Problemet var att det hela tiden rörde sig om miljonbelopp. Marinteknik hade utvecklats från att vara ett litet företag till ett storföretag med affärer i hela världen. För att driva ett sådant företag krävs ett mycket stort rörelsekapital, och det hade inte Marinteknik. Det var fråga om höga tillverkningskostnader och långa krediter. Till sist fick bankerna stora skälvan och Marinteknik tvingades gå i konkurs.

I dag är det ganska stilla ute vid Rörhamn. Man ser inga snabba jättekatamaraner, som ligger på slipbädden, inga ångare, som lastar kol vid kajen och inga stormskadade segelskutor, som ligger vid kajen med svår slagsida.