|
|
Matematiska regler och satser (motsvarar ungefär gymnasiekurserna A-D) Potenslagarna
Logaritmer
Riktningskoefficient k = förändringen i y-led/förändringen i x-led.
En horisontell linje har k = 0. En vertikal linje saknar riktningskoefficient. Närmevärden I ett korrekt avrundat närmevärde är feluppskattningen en halv enhet i den sista gällande siffran En linjes ekvation
Linjära ekvationssystem Substitionsmetoden: y i den andra ekvationen ersätts med y i den första (eller vice versa). Additionsmetoden: de båda ekvationerna adderas ledvis. Trigonometri sin v = motstående katet/hypotenusan. cos v = närliggande katet/hypotenusan tan v = motstående katet/närliggande katet cot v = närliggande katet/motstående katet
Areasatsen: arean av en triangel är halva produkten
av två sidor och sinus för mellanliggande vinkel. Sinussatsen: i en triangel är sinus för vinkeln proportionell mot längden av den motstående sidan. Satsen används då en sida och två vinklar eller två sidor och en motstående vinkel är kända.
Cosinussatsen: används om alla sidor i en triangel är kända och vinklarna söks eller då två sidor och mellanliggande vinkel är kända. Beräkna först vinkeln som står mot den längsta sidan.
Värdemängden (amplituden) till y = Asin x
är Om k är en positiv konstant har funktionen Den trigonometriska ettan: vilket ger:
Additionsformlerna:
Dubbla vinkeln:
Radian
Algebra 1:a kvadreringsregeln: 2:a kvadreringsregeln: Konjugatregeln: 1:a kuberingsregeln: 2:a kuberingsregeln: Andragradsekvation: Trinom: Kvadratkomplettering Ex:
Rotekvation En fara är att svaret kan ge för många lösningar - kontrollera! Metoden är att alltid kvadrera. Rotuttrycket måste först isoleras.
2 = falsk rot! Proportionalitet Variabeln y är proportionell mot x om det finns en konstant k så att y = kx. k är proportionalitetskonstanten. Algebraisk metod: beräkna kvoten x/y för alla mätdata och undersök om kvoten är någorlunda konstant. Grafisk metod: pricka in talparet (x,y) i ett koordinatsystem och undersök om en linje genom origo med någorlunda god noggrannhet kan anpassas till punkterna.
Omvänd proportionalitet: Gränsvärden Om talföljden har ett gränsvärde är den konvergent. Om inte är den divergent. Differenskvot: En funktion är kontinuerlig för x = a om:
En funktion f(a) är diskontinuerlig för x = a om funktionen inte är definierad för x = a eller om grafen gör ett "hopp" för x = a. Derivata Derivatan av en funktion f(x) är tangentens riktningskoefficient i punkten x. Ändringskvoten
Varje konstant funktion har derivatan 0: Konstanter berörs ej: För alla positiva heltal n: Derivatan av en produkt: Derivatan av en kvot: Tangentens ekvation: Om en linje har riktningskoefficienten Om f(a) = 0 och f(a) > 0 har f(a) en lokal minimipunkt i a. Om f(a) = 0 och f(a) < 0 har f(a) en lokal maximipunkt i a. Om f(a) > 0 i ett intervall är f(a) konvex i intervallet. Om f(a) < 0 i ett intervall är f(a) konkav i intervallet. Inflexionspunkten är den punkt där andraderivatan byter tecken. Dsinx = cosx (om vinkeln anges i radianer) Dcosx = -sinx (om vinkeln anges i radianer) Integral
Integralens funktion f kallas integrand. Areor beräknas exakt med primitiv funktion F. Med delintervall kan man beräkna en funktions över- och undersummor. Ett annat sätt är rektangelmetoden där delintervallens mittvärden används. Funktionen F är en primitiv funktion
till funktionen f om F(x) = f(x)
för alla x. Om F0 är en
primitiv funktion till f ges alla primitiva
funktioner F till f genom
Om den inre funktionen är linjär ges den primitiva funktionen genom division med den inre funktionens derivata. Integrationsregeler:
Arean av området mellan två funktionsgrafer ges av differensen mellan dem (se regler ovan). Volymen av en rotationskropp: Om kroppen kring y-axeln i stället måste x lösas ut som en funktion av y. Integrationsgränserna räknas då på y-axeln. Ett klots volym: Klotytans area: Gausselimination Metod för att systematiskt lösa system av linjära ekvationer. Visar skärningen mellan plan och linjer. |