Arbetsterapi vid skulderkirurgi

Tillbaka till Framsidan

Information om plexusskadan

Presentation av Plexusgruppen

Mottagnings- verksamhet

5-årskontroll

Forskning och Utveckling

Temadagar

Arbetsterapi

Sjukgymnastik

Kirurgi

Arbetsterapi vid skulderkirurgi

Sjukgymnastik vid skulderkirurgi

Intresseförening

Ordlista

Birgitta Lindqvist, arbetsterapeut

Patienterna kommer dagen före operationen.
Det är viktigt att det operativa ingrepp som utförs överensstämmer med patientens eller patientens föräldrars förväntningar så mycket som möjligt.

Före operationen görs vissa bedömningar.
Patienter över tio år intervjuas om sina problem i dagliga livets aktiviteter enl COPM (Canadian Occupational Performance Messure).
I samband med operationen får föräldrarna fylla i ett självskattningsformulär på   utvalda aktiviteter
Bedömning utförs av några aktiviteter såsom att, skära med kniv, äta med gaffel, hälla med tillbringare, dricka ur mugg och hålla telefonlur intill örat med den skadade armen / handen.
Rörlighet och styrka mäts.

En ortos tillverkas också vid detta tillfälle. Den ska hålla armen i ett utåtroterat läge. Den sätts på direkt efter operationen och skall bäras i 6- 8 veckor. Den får endast tas av vid dusch och byte av tröja. Patienten ska alltid ha en tröja under ortosen.

Efter immobiliseringstidens slut återkommer patienten för träning. Ortosen tas av. Aktiv mobilisering påbörjas. Patienten får träning några gånger på sjukhuset och ansvarig arbetsterapeut har tagit kontakt med arbetsterapeut på hemorten där sedan träningen fortsätter.

Resultatet efter en operation ger möjlighet till ett nytt rörelsemönster, nyvunnen funktion samt har en stabiliserande effekt av skuldran. Det är viktigt att operationen följs av träning för att det nya rörelsemönstret ska tränas in och bli rörelser som används spontant. Denna inlärning ska ske så tidigt som möjligt efter immobiliseringstidens slut.

Träningen sker till stor del i det dagliga livets aktiviteter, vilket underlättas av den nyvunna funktionen och ger samtidigt träning av involverade muskler.

För barn sker träningen mest under lek och måltider, senare även personlig hygien, klädsel och idrott.

För vuxna sker träningen i samband med personlig hygien, klädsel, måltider, städning, hushålls- och trädgårdsarbete, sport och förvärvsarbete.

Träningen går ut på att patienten ska lära sig använda de nya rörelserna och få in dom i ett naturligt rörelsemönster.

Uppföljning sker sedan både 3 och 12 månader efter operationen. Då utförs ovanstående bedömning igen.