Forskning & Utveckling

Information om plexusskadan

Presentation av Plexusgruppen

Mottagnings- verksamhet

5-årskontroll

Forskning och Utveckling

Temadagar

Arbetsterapi

Sjukgymnastik

Kirurgi

Arbetsterapi vid skulderkirurgi

Sjukgymnastik vid skulderkirurgi

Intresseförening

Ordlista

Målsättning

Syftet med denna studie är att beskriva funktionella aspekter på resttillstånd hos femåriga barn med plexusskada samt att beskriva det använda undersökningsinstrumentet.

Sammanfattning

Etthundrafem barn med Obstetric Brachial Plexus skada, från svåra resttillstånd till helt återställda, undersöktes vid fem års ålder dels vad gäller sensomotoriska funktioner och dels vad gäller användandet av den afficerade sidans arm/hand. Eftersom uppgift om skadad rotnivå inte helt speglar graden av funktionsnedsättning, gjordes en annan klassificering baserad på rörelseomfång och grepp styrka, vilket befanns korrelera väl med funktionella förmågor.

Resultaten från denna studie indikerar att resttillstånd från en övre plexusskada är mer komplex än vad som vanligtvis beskrivs. Handfunktionen är påverkad genom att begränsad skulderrörlighet gör det svårt att anpassa handens läge på ett naturligt sätt. Greppstyrkan var också nedsatt hos många av barn med övre plexusskada. Barn med total skada hade alla nedsatt handstyrka och hälften av dem hade nedsatt sensibilitet. Förmågan att klara vissa bimanuella aktiviteter och aktiviteter i dagligt liv (ADL) var påverkad framför allt hos barn med total plexusskada. Förekomsten av högerhänthet var påverkad hos barn med högersidig skada, även vid övre skador.
 

Strömbeck,C., Krumlinde-Sundholm,L., Forssberg,H. Functional outcome at 5 years in children with obstetrical brachial plevexus palsy with and without microsurgical reconstruction, Developmental Medicine & Child Neurology 2000, 42: 148-157

Målsättning

Syftet är att se om barn opererade med nervrekonstruktion under första levnadsåret får en bättre arm- och handfunktion än de icke-opererade. Vi vill också veta vilka barn som bör rekommenderas operation och när operationen bäst ska ske.

Sammanfattning

Tvåhundrafyrtiosju barn är undersökta vid 5 års ålder enligt ett speciellt status (se Lena Krumlinde et al). Barnen är uppdelade i olika grupper beroende på hur många nerver som är skadade, när funktionen spontant börjar återkomma och om de är opererade eller ej. Gruppurvalet är ej randomiserat och spridningen på resultaten är mycket stor i alla grupper. Vissa barn föreföll klart förbättrade i sin armfunktion medan andra hade en mer tveksam effekt av operationen.
Vid en jämförelse mellan opererade och konservativt behandlade barn med C5-6(7) skador utan skulder och armbågsfunktion vid tre månaders ålder förefaller de opererade barnen framför allt få en bättre skulderfunktion men skillnaden är bara signifikant när det gäller de opererade barnen med C5-6 skada. Ett observandum är att barn med en skada som bara omfattar nerverna för innervation av skulder- och armbågsfunktionen ofta också har en påverkan på handstyrka, hänthet och förmågan att utföra tvåhandsaktiviteter. Detta gäller både opererade och icke-opererade barn.

Slutsatser

De barn som blir helt återställda har börjat återfå funktion inom de två första levnadsmånaderna.

Barn med skada på de tre översta nerverna C5-6(7) och med begynnande funktionsåterkomst i skulder- och armbågsfunktion före tre månaders ålder behöver oftast ej opereras med nervrekonstruktion då slutresultatet vid en sådan skada oftast är tillfredställande vid spontan läkning.

Barn med samma skadetyp men med begynnande funktionsåterkommst senare än vid tre månaders ålder kan ibland få en tillfredsställande slutfunktion vid spontanläkning och bör därför ej opereras för tidigt. Man bör avvakta till dess barnet är 6-9 månader gammalt och är då armbågsböjningen och skulder funktionen fortfarande obefintlig eller dålig bör barnet opereras med nervrekonstruktion.

Christina Strömbeck and Elisabeth Fernell
Aspects of activities and paticipation in daily life related to body structure and function in adolescents with obstetrical brachial plexus palsy: a descriptive follow-up study

Målsättning
Syftet är att se om vardagen i skola och på fritid för ungdomar med plexusskada skiljer sig från ungdomar utan handikapp.

Sammanfattning
Femtioen ungdomar, födda 1985-1987, med plexusskada fick svara på en enkät med frågor om skola, fritid och vänner. Ungdomarna delades in i tre olika funktionsgrupper beroende på hur omfattande plexusskadan var. En kontrollgrupp bestående av 116 ungdomar, födda 1985-1987, från en socioekonomiskt och sociokulturellt representativ skola fick svara på samma enkät.
Resultatet visar att ungdomar med plexusskada inte anser sig ha mer skolsvårigheter eller sämre skolprestationer än kontrollgruppen. Deras fritid och deras intressen skiljer sig inte heller från kontrollgruppen och de tillbringar lika mycket tid med både sociala aktiviteter och sportaktiviteter som jämnåriga kontrollungdomar. Det framkommer ej mer kamratproblem i plexusgrupperna. När det gällde självförtroende för gymnastik och sport så var den dock signifikant lägre för gruppen med svåra plexusskador även om denna grupp, när de själva fick välja sport, ansåg sig lika bra och tillbringade lika mycket tid med sin sport som kontrollerna och de andra plexusgrupperna. Det framkom också en oro hos ungdomar med plexusskada för att deras skadade arm ska försämras eller att deras oskadade arm ska skadas.

Christina Strömbeck, Sten Remahl, Lena Krumlinde och Thomas Sejersen
En neurofysiologisk och en motorisk uppföljningsstudie

Målsättning
Syftet med dessa studier är att kartlägga plexusskadans läkningsförlopp och utveckling under småbarnstid, tillväxt och pubertet och om möjligt se hur olika typer av träning kan påverka förloppet.

Sextiotvå Stockholmsbarn födda 1985-1995 med kvarstående plexusskada och som tidigare haft kontakt med plexusmottagningen på Astrid Lindgrens Barnsjukhus har tillfrågats om de vill delta i studien.  Många av barnen har tidigare genomgått neuromuskulär utredning (EMG = Elektro Myo Grafi = undersökning av muskel och SEP = undersökning av nerv). Vi avser nu att upprepa EMG-undersökningen på barn med kvarstående skada av olika svårighetsgrad och undersöka graden av nervläkning. Ett känseltest (QST = Kvantitativt Sensoriskt Test) kommer också att utföras.
Ungdomarna kommer att undersökas av samma läkare och arbetsterapeut som såg dem vi 5 års ålder. Vi vill undersöka om ungdomarna förbättrats eller försämrats i sin skadade arm under pubertet och tillväxt och att se hur olika typer av träning, exempelvis inaktivitet, hård träning på gym eller mer moderat typ av träning som simning och ”vanlig gymnastik” påverkar utvecklingen av skadan. En strukturerad intervju kommer också att göras med tonåringarna.

Gunnar Olsson och Christina Strömbeck
Förekomst av neurogen smärta vid obstetrisk plexus brachialisskada

Vi vet att nervsmärta hos barn med förlossningsorsakad plexusskada är mycket ovanligt men frågan är om förekomsten av detta ökar med åldern och om det kan förekomma hos vuxna med i stort sett kliniskt utläkt skada. För att få svar på detta kommer en enkät att skickas ut till unga vuxna som fått diagnosen obstetrisk plexus brachialisskada, till slumpvis utvalda kontroller och till barn och ungdomar med kvarstående plexusskada och som varit på plexusmottagningen på ALB.  Enkäten har utarbetas av docent Gunnar Olsson på Astrid Lindgrens Barnsjukhus och kommer att skickas ut under 2003.

Tomas Hultgren och Birgitta Lindqvist

Det pågår en prospektiv uppföljningsstudie av barn och vuxna opererade med skulderkirurgi pga resttillsstånd efter en obstetrisk plexus brachialisskada.

Det pågår också olika uppföljningsstudier  i samarbete med en neuromuskulär forskningsgrupp.