Tama fakta om vilda djur

Arter

De nutida björnarna indelas i sju arter, varav sex är mycket nära besläktade:
  • brun björn (Ursus arctos) - Europa, Asien och Nordamerika
  • svart björn eller baribal (U. americanus) - Nordamerika
  • kragbjörn (U. thibetanus) - mellersta och östra Asien inklusive Formosa och Japan
  • malajbjörn eller biruang (U malayanus) - Bortre Indien, Sumatra och Borneo
  • glasögonbjörn (U. ornatus) - Sydamerika
  • isbjörn (U. maritimus) - Norra Ishavets kuster
  • läppbjörnen (Melursus ursinus) - Främre Indien och Ceylon, är mer avvikande och har därför fått bilda ett eget släkte.

Särskilt den bruna björnen med sin vidsträckta utbredning förekommer i en mängd former och raser, av vilka framför allt grisslybjörnen och jätte- eller kodiakbjörnen (jordens största rovdjur) tidigare betraktades som egna arter.

Grottbjörnen (U spelaeus) var en gång det vanligaste större rovdjuret i Europa. Den var ett viktigt jaktbyte för neanderthalmänniskan och senare för grottmänniskorna.

Bambubjörnen eller jättepandan är ett mycket björnliknande djur, men brukar numera föras till halvbjörnarna, till vilka också kattbjörnen eller lilla pandan samt tvätt- och veckelbjörnarna med flera hör. Sjöbjörnar är ett annat namn på pälssälar. Pungbjörnen eller koalan från Australien är ett pungdjur och har, bortsett från namnet och i någon mån utseendet, ingenting med björnar att göra.



Till startsidan