GAMLA SVENSKA MÅTTENHETER.

Längdmått:

1 famn = 3 alnar

1 aln = 59,38 cm

1 fot = 12 verktum = 10 decimaltum = 29,7 cm

 Areamått:

1 tunnland = 4936 m2

Viktmått:

1 lispund = 20 skålpund = 8,5 kg.

(skålpund, , vilket kommer av bokstäverna lb, förkortning av latinets libra, pund.)

1 centner = 100 skålpund = 42,5 kg.

1 skeppund = 20 lispund = 170 kg. (viktualievikt)

1 skeppund stapelstadsvikt = 136 kg.

1 skeppund uppstadsvikt = 142,8 kg (5 % tillägg till stapelstadsvikt)

1 skeppund bergsvikt = 149,6 kg. (10 % tillägg till stapelstadsvikt).

1 skeppund tackjärnsvikt = 194,5 kg. (30 % tillägg till bergsvikt).

Volymmått:

För torra varor:

1 tunna = 2 spann = 6 skäppor = 8 fjärdingar = 56 kannor = 145,5 l.

För våta varor:

1 tunna = 4 fjärdingar = 48 kannor = 125 l.

1 kappe = 1 3/4 kanna = 4,6 l.

Kolmått:

1 stig = 12 tunnor = 19,8 hl.

Pengar:

Myntenheten riksdaler riksmynt = 100 öre gäller från 1855.

Den sista riksdalern präglades 1871.

1 daler silvermynt = 3 daler kopparmynt

1 daler = 4 mark = 32 öre.

Genom 1830 och 1834 års myntreformer fastslogs att 2 2/3 riksdaler i bancosedlar skulle motsvara 1 riksdaler silvermynt (specie). Därigenom blev 1 specieriksdaler värd 4 riksdaler riksgälds.

År 1855 blev 1/4 specieriksdaler, dvs. 1 riksdaler riksgälds, huvudmynt och kallades då 1 riksdaler riksmynt (rdr rmt).

Genom 1873 års myntreform ersattes riksdalern av kronan som svenskt huvudmynt.