Kanonväder och en väldigt viktig match för HBK. Då kommer det 2 kvastar (varav jag var en) till Eyravallen för att stödja HBK mot Örebro. Visserligen var väl matchtiden inte så välplacerad eftersom de flesta väl jobbar på måndagar, men det är ändå lite dåligt.
Själva matchen började våra halländska hjältar på ett alldeles utomordentligt sätt. Det gav också utdelning efter knappa 10 minuter då Bertilsson träffade rätt med skallen efter inlägg av Stefan Vennberg. Fidde var sen ytterst nära att utöka HBK:s ledning då han nickade bollen förbi Anders Karlsson, men Thomas Andersson lyckades rädda på mållinjen.
Senast HBK vann på Eyravallen var 1993 då det blev storseger med 4-1. Gårdagens 2-1 seger var bara HBK:s andra någonsin på Eyravallen. Men trots att HBK hade det mesta och bästa spelet så var det långt ifrån en säker seger. Håkan Svensson visade mycket fin form i målet och hade inte alla 11 gett allt hela tiden hade det kunnat gå illa. Det var en kämpaseger helt enkelt.
6 spelare tycker jag var aningen bättre än de övriga. Henrik Bertilsson, Stefan Selakovic, Stefan Vennberg, Peter Lennartsson, Håkan Svensson och Fredrik Andersson hade alla fått varsin boll i HP:s bolljakt om jag gjort bedömningen (istället för Bertilsson 4 bollar och Lennartsson, Selakovic 1 var). Prahl är också värd beröm efter sin härliga matchning med både Bertilsson, Robban och Sella på plan. Och Torbjörn Arvidssons (7 minuters inhopp) rensningar i slutskedet fick en att rysa.
Liksom när Bertilsson nickar in 2-1-målet och 2 kvastar överröstar närmare 6 000 örebroare. Och för att inte tala om när slutsignalen gått och HBK:s lag kommer fram och tackar 2 (!?) trogna kvastar för visat stöd med den sedvanliga segerkullerbyttan. Det är såna här ögonblick som gör livet värt att leva!