hem
- Vad är det för skillnad mellan en konferenstolk och en översättare? Konferenstolken arbetar på mötet, med tal i realtid. Översättaren arbetar med en text, skriftligen.
- Vad är det för skillnad mellan en konferenstolk och en kontakttolk? Konferenstolken arbetar på möten och konferenser, simultant eller konsekutivt. Kontakttolken arbetar som en länk mellan två människor som hos advokaten eller på sjukhus.
-Är man konferenstolk om man är auktoriserad tolk? Ja och nej. Kammarkollegiet auktoriserar kontakttolkar, att man är auktoriserad innebär inte att man har vana av konfernstolkning. Många konferenstolkar är dock auktoriserade kontakttolkar också.
-Varför behövs det teknisk utrustning? Med teknisk utrustning går tolkningen snabbare, tolken hör bättre och tolkningen stör inte andra deltagare.
-Varför behöver tolkarna bakgrundsmaterial? Med hjälp av bakgrundsmaterialet förbereder sig tolkarna. Det kan röra sig om branschjargon, aktuella frågor i ämnet, eller liknande.
-Varför simultantolkar man inte ensam? En simultantolk orkar inte arbeta längre än 40 minuter åt gången. Redan efter 20 minuter går prestationen ner. Genom att arbeta i par flyter tolkningen smidigt under hela mötet.
-Är det någon skillnad på "Bryssel-tolkar", "EU-tolkar", "Internationella-tolkar" och konferenstolkar i Sverige? Nej. AIIC tolkarna i Sverige arbetar alla både nationellt, internationellt och för EUs institutioner i Bryssel, bl. a. Europaparlamentet och Europeiska Kommissionen.
-Varför ska man ha tolkning? Låt oss få citera Jan Svartvik, professor emeritus i engelska vid Lunds universitet, han säger så här i sin bok, Engelska, öspråk, världsspråk, trendspråk:
I styrelserna för svenska internationella företag är det önskvärt att ta in framstående utländska industrimän med bred internationell kompetens, men det innebär normalt att samtalen i styrelserna sker på engelska. Detta skapar problem: dels för de svenska ledamöterna som måste tala engelska i stället för svenska, dels för de utländska ledamöter som inte har engelska som sitt modersmål och måste tala engelska fast även de givetvis skulle ha föredragit att använda sitt eget språk - italienska, japanska, tyska osv. Resultatet är att ingen känner sig riktigt "hemma" i diskussionen. En svensk industriledare säger: "Vi tror att vi talar engelska väldigt bra i Sverige. Men det blir inte samma densitet i diskussionen om man talar engelska på styrelsemötet. Då måste man simultantolka." Nyckelordet är "densitet" - diskussioner på ett annat språk än modersmål leder inte nödvändigtvis till oförståelse men till ett magert, opersonligt språk, medan det förmodligen är just den välformulerade, personliga åsikten som styrelseordförande hoppas få ta del av. (s.225)
Har du fått svar på allt?
Om du har ytterligare frågor, kontakta oss: info@aiic-sverige.org