Hassel, var den finns. 

Hasseln är vanlig endast söder om Dalälven.

Den trivs ej i stränga vintrar.

Den tycker om soljus, därför finns den inte långt in i skogen, den finns i skogsbryn och i gläntor.

Den finns inte längre norrut än till sydligaste Dalarna. Förutom längs kusten lite längre norrut.

Den vill ha bra jord. Blåsippa och vätterros trivs tillsammans med hassel. 

Av:Jennifer Strand 5-6 B

Hassel, växtsätt m.m. 

Hassel är oftast en stor buske, men ibland också ett litet träd.

Grenarna går ut i från de ytliga rötterna och får ett bukettliknande utseende.

Efter ca 20-30 år så dör de äldsta grenarna och nya växer i stället ut. På så sätt hålls grenarna unga. Om du hugger ner en hasselbuske så kommer snart nya grenar upp i från stubben. Grenarna är ca 15 cm i diameter. De unga grenarna är tätt håriga.

Rekordet i stor hasselbuske,  (eller  egentligen hasselträd som det var i det här fallet) är 10,5 meter hög och 1,08 meter i omkrets. Normalhöjd på hasseln är 3-8 meter. 

En hassel blir oftast som högst 70 år gammal. 

Av Amanda

Blad, blommor och nötter 

Hasselns blad är hjärtlika eller äggrunda med små hår på sig. Bladkanterna är dubbelsågade. Hasseln tappar sina löv i november, och knopparna slår ut i maj, och blomknopparna börjar bildas redan på sommaren. 

Nötterna sitter i en klase ca: 5 stycken i varje.

Dom mognar i augusti-september och lossnar något senare.

Det är olika form på nötterna, t.ex. runda, breda, smala eller lite avlånga.

Hasseln blir ofta anfallen av mikroskopiskt gallkvalster.

Det är ett virus som gör att knopparna svullnar och sen faller av.

Hasseln ger karaktär till lövskogen. Löven ger bra jord när den multnar.

Hanhängena påverkas lättare av temperaturen än vad honhängena gör.

Hanhängena torkar hastigt bort.

Hanhängena är gröngula och honblommorna är små och blodröda.

Hanhängena sprider mycket pollen med vinden.

Hasseln blommar på bar kvist i januari till april.

Hasseln är ett jättegammalt trädnamn som finns på många språk.

 

Det latinska namnet är corylus.

Det betyder hjälm eller tofs. Honblomman liknar en tofs.

av: Dennis Forslund

Virkets egenskaper 

Virket är vitt, finporigt, mjukt, lättkluvet och segt.

Käppar av hassel är mycket sega och böjliga. ( Dom

görs av långa raka skott).

Användning förr 

Förr använde man kluvna hasselträd och hasselbuskar

till korgar och tunnband. Av grenarna flätades sädessåll

och kolkorgar. Hasselpinnar använde man till klängväxter

( Så dom kunde klättra på dom).

Hasselnötter var väldigt eftertraktade av djur och människor, och det är dom än idag.

Användning nu 

Nu använder man hasselbuskar till träkol. 

Av Therese

Om folktro:

Nötknäckarnatten är det samma som natten före allhelgonadagen.

Om det small när man brände upp en nöt då, hade den magiska krafter. Det sägs att man kunde spå då. 

Hassel var en läkemedelväxt, för den botade mot hosta.

Om man tappade hår, brände man hasselnötter till aska och blandade med bjönister och smetade det på huvudet. Då började håret växa igen.

Hasselns kraft sägs bota mot ormgift.

Honblommorna innehåller ett ämne som var svettdrivande och botade influensa.

Nötterna startar tarmverksamheten och har använts mot diarré. 

Hassel är en folkkär buske som det berättas en del sägner om.

Det sägs att det bor en ormkonung under hasseln.

Om man ser ormkonungen ska man läsa en trollformel och kasta gråbo på den.

Hassel har varit föremål för vidskepliga föreställningar.

Hasselnötterna användes för att skydda mot pesten genom att man borrade hål på de stora nötterna och tog ut kärnan och fyllde skalet med kvicksilver och täppte igen hålet. Sedan hängde man den runt halsen i ett snöre. 

Av Camilla 

Annat intressant om hasseln

Hasselns nötter är fridlysta. Hasseln trivs bäst i stora gläntor med mycket solljus. Den trivs inte i kalla och täta skogar. För användes den för att motverka pesten. Hasseln finns bland annat i folkvisan ”Jungfrun gick åt killan”. Den börjar så här: 

”Och jungfrun gick åt killan, hon skulle hämta vann

Där stod en liten hasselgren, han var så mycket grann”

Av Ulfbjörn