| Lönn | |||
| << skolskogen | < lönn | lönnen genom årstiderna > | sagor > |
|
Lönn Av Fredrik |
|
|
|
LÖNN
– växtsätt mm. Lönnar
är 20-30 meter höga och kan bli omkring 150 år. Vanligast brösthöjdsomfång
är 584 cm. Rotsystemet är kraftigt och ganska djupgående. På
unga träd är barken ljus och slät, på gamla träd är barken mörk
och den har spruckit upp. Dom växer i hagar, lundar, alléer och
parker. I
grenklykor finns det ofta röta, eld - fnös – och fjälltickor är
vanliga rötsvampar. Lönn kan också få isskador.
Av
Emma Gustafsson
|
Blommor, blad och frukter
Blommorna
är bra biblommor och dom slår ut i maj. De sitter ihop som kvastar. Bladen
är handflikiga och kan ha flera olika färger på hösten. Dom färgerna
kan vara brun, röd, gul och grön. Frukten
på trädet har två halvor. Varje
halva har ett frö med en stor vinge på. Av
Thésan |
|
![]() |
Lönnens virke
Saven
som finns i lönnen kunde man bli rik på under 1700-talet för man kan
göra sirap och socker av den. För
att få ut saven borrade man hål i lönnen. Soliga dagar rann saven bättre
än vanligt. Lönnens
virke är hårt och ljust. Av
lönnarna gör man instrument, möbler och parkettgolv. Barn brukade göra
visselpipor. Av
Anthon Svensson
|
Sägen om lönnFör
mycket länge sedan var det en träl som befalldes av sin husbonde att bära
ut ett nyfött barn i skogen. Bonden sa att det redan var för mycket
barn. Dom hade inte råd med ett nyfött barn. Men
trälen sa för sig själv att han inte ville lägga ut ett barn ensamt
i skogen. Plötsligt fick han syn på gårdens vårdträd. Det var en
praktfull lönn. Han lämnade barnet i lönnens skydd och i bland
grenarna. Varje natt gick trälen ut och matade barnet med getmjölk ur
ett horn. Men en dag när husbonden kom till trädet grät barnet. När han såg barnet bland grenarna blev han först arg. Men man vågade inget annat än att ta tillbaka barnet för att man hade sån respekt för vårdträdet. |
|
FolktroLönnen
har också i likhet med många andra trädslag, anlitats som
sjukdomsbefriare. En välkänd sådan växte under 1800-talet i Uppsalas
botaniska trädgård. På
kvällen brukade man ta med barn dit. Dom led av engelska sjukan. Man
gick dit för att ”smörja” dom genom en själv-vuxen öppning i
stammen. Barnet drogs från höger om det var en pojke och från vänster
om det var en flicka. Ramsor rabblades som bland annat innehöll barnets
och sjukdomens namn. Det här gjorde man i tre torsdagar vid solnedgången.
För ett gott resultat borde barnet vara naket och en bit av dessa kläder
vara fastknutna i trädet. Av Madeleine |
|
|
Annat
intressant om lönnen Vid
gästgivargården i Alsike finns det en jättelönn. I den så har man
byggt en groggveranda med bord och bänkar. Det är en stadig trappa upp
i lönnen. I vissa lönnar finns det dansbanor en musikestrad på
grenarna. 1902
skrev Vilhelm Ekelund en dikt som heter ”Lönn”:
Här
kommer en dikt till:
Lönnen
utvecklas bra i mindre näringsrika marker. Lönnen är ett vårdträd
och finns mycket på bondgårdar i södra Sverige. Lönnen
används mycket i parker och alléer i alla skandinaviska länder. Många
utländska arter (mest nordamerikanska och japanska) odlas i Sverige
p.g.a. sina djupt purpurfärgade höstlöv. Man
kan göra lösnäsor av lönnens frukter. Av
lönnlöv kan man göra kronor.
Gör
så här: 1
Ta ett löv och vik det dubbelt. 2
Ta ett nytt löv och vik det genom löv nr 1. 3
Vik löv nr 2. 4
Stick in löv nr 3 och vik det. O.s.v. 5
När den blir lagom lång så fäster man ihop den. Det
behövs ca 20-30 blad. Av
Anette |
|