Älskar? Älskar inte?

- Jag älskar dig, Oskar.
- Jag älskar dig med, Emma.

Oskar gick bort mot sitt klassrum och försvann in. Emma tittade på klockan, hon började med snart.
Hon gick ner till skåpen för att hämta sina böcker. Sofie kom springande.
- Hej Emma! Jag hinner knappt säga något. Jag börjar! Vi ses! Sofie jobbade deltid på macken precis
som Oskar. Hon var 19 år och gick i 3:an fortfarande för att hon bytte skola i ettan och fick därför gå om
hela ettan. Emma såg glad ut när Sofie tappade sina grejer borta vid trappan. Hon tyckte Sofie flirtade med
hennes Oskar. Emma var en svartsjuk tjej. Hon hade aldrig varit så kär i någon innan som hon är i Oskar.

*** Oskar satte sig längst bak i klass rummet. Hans tankar flög runt när Paul slog till honom.
- Sitter du här och drömmer. Drömmer du om Emma eller Sofie?
- Håll käften, skulle jag drömt om någon skulle jag drömt om Emma så klart.
- Är det verkligen så klart? Sofie är ju skit fin! Oskar suckade och vände sig om.

*** Sofie sprang in i klassrummet bredvid, och rättade snabbt till sina grejer.
- Förlåt att jag är sen! Läraren såg på Sofie och log. Sofie hade alltid fjäskat för sina lärare och
hade toppen betyg. Sofie satte sig ner vid elementet och pep att hon frös. Hon var den tjej alla killar
tyckte var så söt och trevlig. Sofie där emot hade nästan aldrig varit nöjd med en kille därför var hon
alltid singel. "Min kille ska vara perfekt" sa hon ofta och såg så där otroligt självsäker ut, bara
hon kunde klara av.

*** Emma tog sina böcker och gick mot studie hallen. Hennes klass skulle få jobba fritt med Kemi
idag. Dom skulle skriva en uppsats som skulle lämnas in sen efter en vecka. Hon tog och lade upp
sina böcker på bordet och bläddrade lite efter något spännande hon kunde skriva om. Kanske lite
organisk kemi? Emma rynkade på näsan. Hon hatar allt som har med Kemi och göra. Men hatar det
gör hon nog bara för att hon inte förstår någonting. Tiden rullade i väg och skolan tog slut. Emma stod
vid sitt skåp och försökte hitta den sista boken hon skulle ha med hem. Var är den tro tänkte Emma irriterat
och tog ut jackan och smällde igen skåpet.

*** - HEJDÅ!!!! Vi ses i morgon! Oskar skrek så högt hand kunde för att verkligen alla i hela hans klass
skulle höra, sen skyndade han bort mot Emma.
- Hej darling!
- Hej Oskar Sa Emma leende.
- Vill min sköna böna träffa en skön böna som mig i morgon när vi varit ihop i 8 månader?
- Visst vill jag det, min lilla… Emma avbröts av att Sofie kom bort och kramade Oskar och sa att hon kunde
komma över till Oskar senare i kväll och lämna CD-skivorna hon lånat för några dagar sedan. Oskar nickade
till svar och såg lite irriterad ut. Sofie tittade upp och såg hans blick och insåg nog att hon störde o gick iväg. Emma
stod och hoppades på att hon skulle gå in i en vägg eller något som förstörde hennes söta utseende och att hon blev
överkörd och ändrades totalt och blev någon som alla hatade.
- vad tänker min lilla böna på nu då? Sa Oskar och log mot Emma. Emma tittade upp och log tillbaka.
- Vi ses i morgon. Emma kysste Oskar och dom gick åt var sitt håll. Emma var svartsjuk så att det värkte överallt.
Hon kände hur tårarna började tränga fram i ögonen, men hon pressade tillbaka dom.

*** Sofie gick hemåt när hennes arbetsgivare kom av ren slump och stannade bilen där hon gick.
- Sofie, en sådan tur. Jag tänkte ringa dig och Oskar ikväll. Jag undrar fall ni skulle kunna jobba i morgon också för
att jag och min fru ska åka bort. Bengt kollade bedjande på Sofie som inte kunde ha hjärta till att säga nej. Bengt
bad henne att säga åt Oskar också. Sofie tänkte på Oskar. Han är så otroligt söt. Han är så snäll som alltid säger
snälla saker till mig. Sofie hade nog gått och blivit kär. Det var ovanligt att hon blev kär. Hon tänkte på Oskar och
plockade en prästkrage vid väg kanten och började dra bort kronbladen.
- Älska? Älska inte? Älska? Det blev "älska" utbrast Sofie lyckligt. Tänk om han älskar mig? Sofie fortsatte gå och
drömde om Oskar.

*** Oskar såg fram i mot när han skulle träffa sin Emma i morgon. Han hade bestämt att han skulle ge henne
10 röda rosor för att verkligen visa hur kär han var. Det ringde på dörren och Oskar gick och öppnade.
Det var Sofie.
- Hej! Jag skulle ju lämna CD-skivorna. Oskar tog emot dom. Sofie berättade att hon träffat Bengt för en
stund sen och det han sa.
- Men jag kan inte i morgon. Jag ska träffa Emma. Vi har varit ihop i 8 månader ju! Oskar tittade ledsen på Sofie
som stod och tänkte ut en lömsk plan som skulle få Oskar att strunta i Emma och jobba i stället.
- Men? Bengt sa att vi måste om vi vill behålla våra jobb! Dessutom så snackade jag med Emma som sa att
hon och Paul skulle sticka och bada i morgon. Oskar tittade förvånad på Sofie. Det var verkligen inte Bengt stil
att säga så och ändå mindre Emmas stil att inte hålla vad hon lovar. Han nickade åt Sofie och sa att han hade
kanske inget val och han skulle jobba i morgon. Sofie log och gick där ifrån.

*** - Hur har du haft det i skolan, Emma?
- Bara bra! Emma traskade upp på sitt rum. Hon hade en del att göra i kväll i och med att dom hade
jätte mycket läxa denna veckan och i morgon hade hon ju ingen tid för hon och Oskar skulle ju träffas.

Nästa dag i skolan stog Emma vid sitt skåp och skulle ta ut sina böcker när Oskar gick förbi henne.
Emma tittade efter honom. Undra vad det är med honom? Han brukar ju alltid hälsa. Hon kände någon
knacka henne på ryggen och hon vände sig om. Där stod Sofie.
- Emma? Sa Sofie bedrövat.
- Ja? Vad är det? Sofie tittade ner i golvet och funderade hur hon skulle kunna lägga fram sin lögn,
men hon måste få Oskar. Hon var ju så kär. Hon måste få Emma att hata Oskar.
- Jo…Oskar och jag ska träffas i kväll. Han vågade inte säga det själv till dig så han skickade mig.
Emma tittade på Sofie och tänkte på det hon sa. Det var inte likt Oskar att göra så här. Emma tog sina
böcker och smällde igen skåpet. Hon tittade på Sofie.
- Jag hatar dig! Sofie stod chockad kvar och såg Emma springa in på toan. Några elever flockades runt
Sofie och fråga vad som hänt. Sofie sa att Emma bara hade blivit sur helt plötsligt. Oskar kom bort och
trängde sig fram till Sofie. Sofie tittade upp och Oskar. Nu såg Sofie sin chans att få Oskar.
- Vad är det som hänt? Frågade Oskar oroligt och såg på Sofie. Sofie kastade sig i famnen på Oskar
och började gråta.
- Emma hatar mig! Hon sa att du hatar mig och att alla gör det! Alla hatar mig! Precis då kom Emma ut ur
toaletten och såg Sofie och Oskar stå och kramas. Oskar tittade över axeln på Sofie och såg Emma slänga
sina böcker och gå där ifrån. Han släppte Sofie och sprang efter henne.

*** - Emma?! Vad är det med dig, först så ljuger du. Sen detta?!
- Vad fan tror du det är?! Emma vände på klacken och gick där ifrån med gråten i halsen. Oskar traskade
tillbaka till Sofie och fortsatte trösta henne.

*** Emma gick vid vägen och grät när hon såg en prästkrage som hon plockade och rev bort kronbladen
på.
- Älska? Älska inte? Älska! Han älskar mig snyftade Emma. Hon gick in genom grinden till hennes hus och vidare
in i huset. Hon tog av skorna när hennes mamma kom och undrade varför hon kom hem så tidigt. Emma gick tyst
upp på sitt rum.

*** Sofie och Oskar var på väg till Macken. Klockan var halv sju. Dom skulle jobba där hela kvällen.
Dom klev in genom dörren.
- Oskar! Sofie! Ni är jordens änglar! Tack för att ni ställde upp! Oskar log mot Bengt. Sofie tittade ner i golvet.

*** Emma tittade på klockan. Den var redan sju. Nu skulle hon och Oskar träffas vid stans finaste restaurang.
Kanske skulle hon ringa till honom i alla fall och se om dom skulle träffas och göra slut. Hon lyfte luren och ringde
hem till honom.
- Olofsson.
- Hej är Oskar hemma?
- Nej Emma. Han gick iväg innan. Ska inte du iväg i kväll också? Oskar måste redan ha gått dit, tänkte Emma.
- Jo! jag ska gå nu! Hejdå! Emma lade på luren och skyndade sig ut genom dörren och ner till restaurangen.
Oskar hade nog inte hunnit fram ännu tänkte hon när hon såg att han inte var på plats. Emma tittade på klockan
som nu blivit halv åtta. Hon satte sig ner på en bänk. Undrar fall han kommer. Var är han annars? Hos Sofie?
Emma började gråta igen och började sorgset gå hemåt.

*** Sofie och Oskar satt och skrattade och spelade kort inne på kontoret. Det kommer nästan ändå inga kunder
till macken för den ligger lite avsides. Dessutom var det sent. Dom stängde macken lite senare och följdes åt hem.
Nästa dag i skolan så hade Sofie dåligt samvete och gick fram till Emma och sa att hon och Oskar träffades igår bara
för att dom skulle jobba extra. Emma tittade på Sofie som visade att hon hade mer att bekänna.
- Något mer? Undrade Emma argt.
- Nja…Jag ljög för Oskar och sa att du hade bestämt annat igår för att han skulle vilja jobba. Emma tittade ännu argare
på Sofie som började gråta.
- jag älskar ju Oskar.
Emma blev inte särskilt förvånad för hon anade att Sofie var kär i Oskar. Sofie lovade att berätta för Oskar också.
Dom gick bort mot Oskar och Emma lyssnade när Sofie och han pratade. Sofie berättade allt. Oskar kramade om Emma.
Emma såg hur ledsen Sofie var så hon sa till Sofie att hon förlåter henne, men att hon inte ville vara kompis med henne
mera. Oskar sa samma sak. Nästa dag gick Oskar till Macken och bad att han och Sofie skulle få jobba på olika tider och
det gick bra. Klockan var sju och Oskar och Emma kom fram till restaurangen samtidigt. Dom kramade om varandra
och log båda åt allt som hänt.

- Jag älskar dig, Emma.
- Jag älskar dig med, Oskar.