Skelettet!

Hos de flesta stora djurgrupper finns det ett skelett som är ett stöd i kroppen. Det kan vara frågan om yttre skelett som omger kroppen, eller ett inre skelett som bildar en fast "kärna" i kroppen. Skelettet fungerar också som skydd åt mjuka delar, t.ex. bröstkorgen skyddar hjärtat och kraniet hjärnan och ögon, i kroppen och som muskel fäste. Alla ryggradsdjur har ett inre skelett där axelskelettet är en stomme och är i regel bildat av kotor. Kraniet, som bara förekommer hos ryggradsdjuren, är hos lågt stående varelser av brosk. Hos människan har hjärnskålen utvecklats mycket. Eftersom man går upprätt så måste huvudet böjas framåt och nedåt mot halskotorna. Ryggraden har fått en S-formad böjning och bäckenet en kraftig utbildning för att hålla inälvorna på plats. Skelettet består av 200 ben. Lårbenet är störst och stigbygeln minst. Stigbygeln finns i örat. Tolv par revben bygger upp bröstkorgen som även byggs upp av bröstbenet. Ryggraden består av 33-34 kotor, mellan kotorna ligger diskarna som betsår av brosk. Om inte diskarna fanns skulle vi inte kunna böja ryggen. Inne i ryggraden finns ryggmärgs kanalen där ryggmärgen finns. En människas skalle består av 29 ben som hänger ihop, förutom underkäken. Hos små nyfödda barn är skelettet mjukt. Det består då mycket av brosk. Sen ersätts brosket av mjukt ben, det kallas förbening. Det börjar på foster stadiet och fortsätter upp till 18-20 års ålder. Benmärg! Inuti skelettet finns röd benmärg. Det är där det bildas röda blod kroppar. Hos små barn finns röd benmärg i många skelett ben. När man blir vuxen har den röda benmärgen delvis förvandlats till gul benmärg. Den betsår av mycket fett. I ändarna av t.ex. Lårben och revben finns röd benmärg. Där bildas alltså röda blodkroppar. Lederna! I leden rörs benen mot varandra. Lederna är omslutna av ledkapslar. Där uppkommer ledvätska som smörjer leden. Ledytorna är glatta. I fall benen i leden inte passar ihop så finns där brosk skivor som fyller ut mellanrummen. I knät finns sådana skivor, de kallas menisker. Exempel på olika leder! Plan leder: har plana ledytor som kan glida mot varandra och dessutom rotera. Kul leder: Finns i höften. Lårbenets översta led är kul formad och ligger i en skål i höften. Gångjärns led: Finns i armbågen och lederna mellan fingrarna. Där kan man nästan bara röra benen i ett plan. Ledhuvudet är cylinder format och ofta finns en s.k. styrlist som passar i en skåra på ledhuvudet. Vrid led: Finns i t.ex. i mellan de två översta halskotorna. Tack vare det kan man vrida på huvudet och böja det sida från sida. Skador på skelett och muskler! Menisk är brosk som fyller ut ett tomrum mellan benen om de inte passar ihop riktigt. Om man råkar "vrida" sig i t.ex. knät kan meniskerna gå sönder. Vrickning är när ledbanden, som håller leden på plats, töjs ut för mycket. Det kan börja blöda i leden. Musklerna! Cellerna i musklerna utmärks av att de kan dra ihop sig och slappna av, växelvis. När man arbetar med en muskel drar den ihop sig och blir kort och tjock. Det finns tre slags muskler: Skelett muskel, hjärtmuskel och glatta muskler. Skelettmuskler finns i armar och ben. Glatta muskler finns i tarmarna och blodkärlets väggar. Hjärtmuskler finns ju i, som man hör på namnet, i hjärtat. Skelettmusklerna är uppbyggda med muskeltrådar som omges av bindväv. Muskeltrådarna är uppbyggda av tätt packade muskelceller och är omgivna av bindväv. Skelettmusklerna sitter fast vid skelettet med senor. Skelettmusklerna kan man påverka med viljan. Man kan t.ex. träna armarna och benen. Hjärtmusklerna och glatta muskler kan vi inte påverka de rör sig helt automatiskt. När muskeln arbetar måste muskelcellerna frigöra energi. Det är glukos och fett som förbränns när muskeln arbetar. Man blir varm när man arbetar hårt med musklerna eftersom en del av energin frigörs i form av värme. Det går åt mycket syre vid förbränning i muskelcellerna. Om inte blodet för tillräckligt med syre till cellen bryts glukosen ner utan syre. Det bildas då mjölksyra i stället för koldioxid och vatten. Kroppen blir trött. Det kan vara bra att träna kroppen. Det ökar förbränning i musklerna och då spolas avfallsprodukterna i blodet bort på ett effektivt sätt. Man stärker andningsmusklerna. Man får bättre blodcirkulation i t.ex. benen. Man kan lättare hålla vikten under kontroll. De kemiska processerna går snabbare. Sjukdomar eller besvär! Muskelbristning: Är när en muskel utsätts för ett kraftigt ryck och muskeltrådarna kan brista. Det kan börja blöda och gör väldigt ont. Diskbråck: Är om en brosk skiva mellan kotorna pressas ut och t.ex. trycker på en nerv. Den kan t.ex. trycka på ischias nerven. Då får man värk i ryggen. Pappa har diskbråck. Träningsvärk: Är små bristningar i otränade muskel fibrer. Man har tränat för hårt.