Hej!

Mitt namn är Nursen och jag är en ung dam på 27 år. Just nu bor jag I Göteborg och jobbar på Delfoi, ett företag som arbetar med inriktning mot industriell 3D-simulering, där affärsidén är att förse kunderna med väl utprovade produktionslösningar I "Virtual Factory" konceptet.

Innan jag flyttade till Göteborg läste jag på Högskolan I Skövde till Exportingenjör med inrikting mot Automatiseringsteknik och det var under mitt sista utbildningsår som mitt intresse för Simuleringsteknik väcktes.

Självklart brinner jag för den armeniska frågan. Jag slukar ivrigt I mig allt som kan läsas I tidningar och böcker som berör Armenien och armenier, jag deltar gärna I diskussioner och debatter och har även fått en del artiklar publicerade i Västmanland Läns Tidning. Mina vänner imponeras oftast av min kunskap om min historia, kultur och tradition, något som jag gärna berättar om. Jag tycker om att höra historier berättas för mig, om tiden innan mina föräldrar och farföräldrar kom till Sverige, berättelser ur barndomen där det finns historier om allt från kalla och hungriga vintrar till minnen från olika rackartyg. Jag har många gånger tänkt tanken att besöka de områden som jag så många gånger hört talas om. Kanske till och med skriva en bok om alla dessa historier som ju är så värdefulla.

Ja, sådan är jag, det finns mycket jag vill göra och jag har tankar kring och nu när mina studier är avslutade hoppas jag finna mer tid till att uppfylla en del tankar jag haft I många år.

Sommaren 2000 åkte jag och min fästman David till Armenien för att gifta oss. Det blev ett väldigt speciellt bröllopp, eftersom David är svensk. Mina föräldrar och syskon och Davids föräldrar och syskon var på brölloppet med oss och många vänner och bekanta vi har i armenien slöt upp på vår fest. Det var en lycklig dag för oss och jag är glad att jag fick gifta mig därnere.

Den 19 mars 2002 vändes vår tillvaro upp och ner. Vår son, Rouben, föddes då. Det ligger en spännade tid framför oss.

När jag tänker på framtiden så föreställer jag mig ett stort hus, utanför storstaden eller vid havet I bästa fall. Då har jag jobbat I många år och har man barn och ägnar lite mer tid åt mina intressen. Kanske har jag ett eget företag, eller så har jag blivit en känd författare och fotograf. Vem vet…

1995 skrev jag en artikel om Armeniska Folkmordet. Artikeln publicerades i VLT 24 april 1995. Ni kan läsa om det här.