Land och folk

En historisk introduktion

Krig, erövringar, utländska härskare och folkmord. Armeniernas historia är lång och fyllt av lidande. Men armenierna är också stolta över sin urgamla kultur. Rötterna räknas från det gamla Urarturiket som konkurrerat med Assyrien om herraväldet i den delen av världen. Armenien sträcker sig långt in i dagens Turkiet och Iran.

Urarturiket blev på 550-talet före Kristus invaderat av indoeuropeiska folkstammar som kallades armenier. Ur sammansmältningen mellan urinvånarna som hette kalder och invandrarna uppstod dagens armenier. Kristendomen antogs som statsreligion på 300-talet och den armeniska kyrkan anses idag vara en av världens äldsta.

> Armeniernas land kom att delas mellan östromerska riket och perserna tills araberna kom på 600-talet. Sedan följde mongolinvasionen under Timur Lenk på 1200-talet och på 1500-talet erövrade turkarna merparten av armeniernas hemland. En mindre del kom att tillhöra Persien.

Armeniernas frihetssträvanden har svarats med blodbad och folkmord som jag senare ska berätta om. Efter den ryska revolutionen gjorde armenierna ett kortlivat försök att upprätta en självständig stat 1918. Men den blev inte särskilt livskraftig. 1922 införlivades norra delen av det historiska landskapet Armenien med Sovjetunionen och blev 1936 sovjetrepubliken Armenien. Efter Sovjetunionens fall, blev sedan Armenien en självständig stat, och har varit det sedan 1991, med dessa gränser.