Minnesstund över glömt folkmord

Minneshögtid. Armenier från hela Sverige samlades i Ansgarskyrkan i Västerås i går för att minnas folkmordet 1915 i västra Armenien (nuvarande östra Turkiet). Sång och pianospel blandades med tal om mänskliga rättigheter.Foto: MATHIAS LINDQVIST

Det har kallats det bortglömda folkmordet och 1900-talets första folkmord. 1915 dödades 1-1,5 miljoner armenier av den turkisk-osmanska regimen. I går högtidlighölls för 85:e gången minnet av händelsen, i Ansgarskyrkan i Västerås.

Den 29 mars år 2000 erkände Sveriges riksdag formellt att det var ett folkmord som den turkiska staten begick på det armeniska folket i början av detta sekel. Beslutet i riksdagen var resultatet av en flerpartimotion initierad av Murad Artin (v), som själv har armeniskt ursprung. Ett enigt utrikesutskott stod bakom. Beslutet togs 15 år efter det att FN och EU-parlamentet fastslagit samma sak.

Förintelsen, det nazistiska folkmordet på judar under andra världskriget, känner de flesta svenskar till, inte minst efter den uppmärksammade konferens som hölls i ämnet i Stockholm den här vintern. Att armenier, assyrier-syrianer, greker med flera dödades och fördrevs under det osmanska rikets sista skälvande minuter, i skuggan av andra världskriget, är mindre känt. Varför har det då varit tyst om detta under årens lopp? Nils Löw har studerat folkmordet på armenier sedan 1996. Det började med att han började fundera över varför det inte nämns i svenska läroböcker i grundskolan och bara med två meningar i grundläggande universitetslitteratur.

Nu skriver han universitetsuppsatser i ämnet och planerar tillsammans med några andra en bok. Hans källmaterial består av skrivelser från Sveriges ambassadör i Istanbul under den här tiden - ett hittills outnyttjat material. Han säger först lite lakoniskt att tystnaden beror på att västerlandets minne är kort. Men han ger också en annan förklaring: - Under det kalla krigets dagar var Turkiet en värdefull allierad till USA och väst. Med andra ord har man inte velat tala öppet om något som kan stöta den turkiska regimen. Enligt Nils Löw vägrar den turkiska staten att kalla det för folkmord. Den talar i stället i termer av inbördeskrig och folkomflyttningar.

Ämnet är fortfarande ytterst känsligt. Frankrikes nationalförsamling tog för ett par år sedan ett första beslut på att folkmordet skulle erkännas. Turkiet svarade med hot om att frysa handelsordrar värda 90 miljarder kronor. Beslutet har inte kommit upp för ett slutgiltigt beslut i senaten sedan dess, utan är bordlagt. Nils Löw var en av talarna under gårdagens sammankomst i Ansgarskyrkan på Pettersberg, arrangerad av Armeniska kulurföreningen - Ararat i Västerås. Gårdagens minnesmöte var det första där armeniska föreningar från hela Sverige deltog och kyrkan var fylld till sista plats. Tidigare år har minnet högtidlighållits lokalt.

Garo Hakopian är ordförande i Armeniska riksförbundet i Sverige. Han hyser vissa förhoppningar när Sverige nu offentligt har erkänt att det var fråga om ett folkmord: - Sverige sitter med i internationella organisationer och har ett starkt inflytande. De kan påverka andra länder i den här saken. Garo Hakopian vill också att det forskas mer om folkmordet i Sverige och att det nämns i svenska läroböcker.

Folkmord ...är ett internationellt straffrättsligt begrepp som introducerades efter andra världskriget. Företeelsen går dock långt tillbaka i människans historia. I Västerås bor omkring 150 armenier, i Sverige cirka 5 000.

MATS THORÉN