Den 2 februari
Fråga 1999/2000:493 av Gudrun Lindvall (mp) till jordbruksminister Margareta Winberg om
råttförsök om homosexualitet
Fortfarande görs försök med råttor i syfte att finna en biologisk orsak till homosexualitet. I
förlängningen vill man se om det är möjligt att styra människors sexuella beteende.
Detta är djupt kränkande för de homosexuella och borde inte höra hemma i ett modernt
samhälle. Det skapar också ett onödigt djurlidande. Miljöpartiet har tillsammans med
representater från m, v och s protesterat mot denna "forskning" i en debattartikel för
drygt ett år sedan. Frågan har också debatterats i riksdagens kammare. Förbundet
djurens rätt och RFSL har i dag den 2 februari 2000 överlämnat 11 000 namnunderskrifter
mot försöken till jordbruksminister Margareta Winberg.
Jag vill fråga ministern:
Vilka åtgärder avser ministern vidta för att få denna typ av "forskning" att upphöra?
Svar på frågan (besvarad av Jordbruksminister Margareta Winberg).
Den 9 februari
Svar på frågorna 1999/2000:493 om råttförsök om homosexualitet och 502 om djurförsök
Jordbruksminister Margareta Winberg
Gudrun Lindvall har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att få denna typ av forskning att
upphöra. Vidare har Yvonne Ruwaida frågat hur jag avser verka för att garantera att
den vetenskapliga forskningen i Sverige tjänar individens och samhällets bästa i enlighet
med de etiska principer som fastställts av riksdagen.
Enligt de allmänna riktlinjer som antogs av riksdagen år 1996 fattar statsmakterna
övergripande forskningspolitiska beslut medan organ med sakkunskap inom berörda
områden beslutar om närmare medelsfördelning och verksamhet. Enligt beslut av
riksdagen år 1999 har staten ett särskilt ansvar för att garantera forskningens frihet. Det
är alltså inte regeringens sak att styra forskningens inriktning annat än i övergripande
termer.
Forskningsetiska frågor är enligt regeringens mening mycket angelägna och en parlamentarisk
kommitté, med Barbro Westerholm som ordförande, har haft till uppgift
att analysera de etiska frågor som uppstår i forskningsprocessen. Kommitténs
betänkande har remissbehandlats och regeringen avser ta ställning till dessa frågor i den
kommande forskningspropositionen.
Enligt 49 § djurskyddsförordningen (1988:539) ska den djurförsöksetiska nämnden i sin
bedömning ta hänsyn till å ena sidan försökets betydelse och å andra sidan lidandet för
djuret. Nämnden ska avslå en ansökan om att få använda djur för vetenskapliga ändamål,
om sådan användning inte kan anses angelägen från allmän synpunkt.
Nämnden ska också avslå en ansökan om sådan användning av djur, om det är möjligt
att få likvärdig kunskap genom andra metoder.
Jag har i andra sammanhang fått frågan om vad som menas med att användningen av djur ska
anses vara "angelägen från allmän synpunkt". Regeringen har den 22 december 1999
fattat beslut om att tillsätta en särskild utredare med uppgift att göra en översyn av
förutsättningarna för den djurförsöksetiska prövningen. Utredaren ska analysera de etiska
bedömningsgrunder som nu tillämpas och överväga förbättringar av prövningen.
Begreppet "angelägen från allmän synpunkt" kommer att analyseras inom ramen för
utredningen. Utredaren ska redovisa sitt uppdrag senast den 1 juni 2001. Jag kommer
därefter ta ställning till en eventuell skärpning av den djurförsöksetiska prövningen så att
framtida prövningar av djurförsök kan ske utifrån en fördjupad etisk bedömning
Jag kan varken kommentera eller ta ställning till enskilda ärenden som handläggs vid olika
myndigheter. Ministerstyre är förbjudet enligt den svenska grundlagen. Enligt min mening
är det dock av yttersta vikt att den granskning som sker av de etiska aspekterna
då ett forskningsprojekt är föremål för prövning fungerar väl.