- Första dagen:
Det pirrar så där förväntansfullt och oroligt i magen,
har jag packat allt nu, jag har väl inte glömt nått.
Måste kolla listan en gång till. Den stora ryggsäcken
står i hallen den är proppfull, morgonsolen söker sig
in genom fönstret, lite av den där fuktiga morgonluften
smyger efter golvet från den öppna verandadörren
och jag skall resa. Men nu måste jag gå för att hinna
till bussen. Jag stänger och låser, kånkar ut den tunga
ryggsäcken till huggkubben och krånglar upp ryggsäcken
på ryggen. Oj vad tung den är, hur skall jag orka gå
med den i 10 dagar, nåja jag vänjer mig väl. På väg till
bussen kommer jag på det, jag har glömt att spänna
remmen runt magen inte underligt då att säcken var så
tung tur att ingen såg mig.
Träffar min syster vid centralen och vi skall ta tåget
första etappen till Mora. Vi går ombord på tåget och
letar oss fram till våra platser, men vad nu då .Våra
platser är i var sin del av vagnen, det måste ha blivit
nått fel, jag köpte ju biljetterna i god tid och ingen sa
att platserna inte var bredvid varandra, hmm får fråga
konduktören då han kommer. Vagnen fylls med folk
och alla i likhet med oss irrar fram och tillbaka . Så
sätter tåget i gång, och så småningom kommer
konduktören, då frågar jag vad som blivit fel eftersom
platserna tycks vara fel, men nej det är inget fel säger
han platserna är som dom är. Jag står på mig och
menar att vi skulle blivit upplysta om detta då skyller
han på datan. Det visar sig att alla i vagnen drabbats
av samma problem som vi. En hel familj har fått platser
här och där i vagnen och en handikappad dam och
hennes följeslagare har kommit mycket långt från varandra.
Så då konduktören gått utan att kunna hjälpa oss utbryter
stora platsbytarrallyt. Då alla kommit till ro igen undrar jag
i mitt stilla sinne om detta är en av SJ:s nya drive under
måttot "Lär känna din medtrafikant".
När vi kommer fram till Mora äter vi lunch i ett till synes
fint beläget värdshus där det dock visar sig att matsalen
har utsikt över en uppställningsplats för traktorer och
grävmaskiner. Men varför skall man titta ut genom fönstret
när man äter.
Vi går och väntar på nästa tåg.
Nästa tåg som är just Inlandsbanan. Fösta etappen går till
Östersund. Vi far genom ett ganska fint landskap men
tyvärr så ser man inte så mycket för det är mycket skog och
träden är höga och skymmer mycket av utsikten.
I Östersund har vi beställt sovplats på vandrarhemmet.
Väl framme blir vi hänvisad till vårt rum. Rummet är litet
men man har ändå lyckats med konststycket att få in två
sängar varav den ena är placerad under skrivbordet.
Ja jo vi skall ju bara sova men ändå. Det går inte heller att
vara inne i rummet samtidigt men medan min syster går
till badrummet för att göra sig ordning för natten krälar jag
på golvet för att bädda sängarna. Vi sover skönt den natten
fast innan vi somnar skrattar vi hysteriskt åt allt tok som hänt
under dagen.
Nästa dag
När jag vaknar är det mörkt, var är jag, jo visst ja jag ligger
under ett bord i Östersund.
Vi duschar och äter sen en härlig frukost Sen i väg till
stationen, idag skall vi åka vildmarkståget. Till Arvidsjaur skall
vi idag . Trevliga tågvärdar tar hand om oss och hänvisar plats
i tåget. Jag tar en tur in i första klass vagnen, wow vad fint det
var här, sköna fåtöljer och gott om platser ut som hemma i
vardagsrummet. "Anne kan du inte gå och titta skall jag fråga
om vi kan byta" Jo Anne tycker också att det är fint så för ett
litet tillägg på priset så får vi plast i första klass. Vi sjunker ner
i fåtöljerna och vagnen fylls med våra medpassagerare , så är
vi då på väg.
Där finns dom alla, alla typer av folk. Han som antagligen nyss
skaffat mobiltelefon som han oavbrutet ringer i, och han som
talar med sitt ressällskap högt och tydligt så ingen i hela vagnen
skall kunna missa ett enda ord av han har att berätta , barnen
som frågar och frågar "mamma vad är det, varför gör dom så"
Tågvärdarna går runt och kollar att alla har det bra. Under hela
resan berättarguiderna i högtalaren vilka platser vi passerar och
om dom sevärdheter som finns där, om vackra utsikter och då
saktar tåget också ner så att alla kan få möjlighet att titta. Vi
stannar på många platser för att få gå av tåget och sträcka på
benen, titta på gamla stationshus, köpa souvenirer , dricka kaffe
med hembakade bullar, glass o.s.v. På eftermiddagen går vi till restaurangvagnen för att äta middag. Vilken restaurangvagn, den
ser ut som i gamla filmer , dukade bord med vita linnedukar och
brutna servetter, underbart trevlig serveringspersonal. Vi äter en
härlig middag, kaffet serveras i en annan del av vagnen i fåtöljer
vid små runda bord . Vid 22-tiden kommer vi fram till resmålet.
Jag har beställt rum hos en privatperson och fått en god väg-
beskrivning dit. Vi stiger av tåget och då kommer en man fram
till oss och frågar om vi är Inger och Anne jo det stämmer. Det
är vår värd som kommer och möter oss, vilka fantastiska människor
det finns. Vi får bo i fint hus och har hela övervåningen till vårt
förfogande, stort rum, kök och toalett. Vi sover skönt den natten.
Arvidsjaur
I dag skall vi gå på sametur och sen resa vidare till Gällivare
på eftermiddagen. Vi packar och gör oss klara då kommer vår
värd Karl-Erik och frågar om vi vill ha en tur rund Arvidsjaur
och det tackar vi självklart ja till. Karl-Erik tar oss runt och visar
och berättar om allt som finns och nu blir vi sugna att stanna
ytterligare en tid här på denna vackra plats. Men vi har beställt
rum och planerat vår nästa dag i Gällivare så det tål att tänka på
hur vi skall göra nu. På Karl-Eriks inrådan ställer vi vår packning
på stationen och far till samlingsplatsen för vår utflykt. Där träffar
vi Lisa som skall vara vår guide ca 10 personer är vi och vi alla
åker nu buss till den plats varifrån vår vandring skall börja. Vi
vandrar genom ett vackert landskap över myrar och genom
skogar för att slutligen komma fram till en plats där det finns
några kåtor uppställda, en övernattningsplats för samerna i
detta område. Lisa berättar om samernas liv och vad allt som
finns på platsen används till, mycket intressant. Medan Lisa
förbereder vår måltid går vi ut på myren och plockar av dom
mogna hjortronen , dom lyser gult överallt. Så är det dags att
äta ,souvas ett saltat och rökt renkött som vi varken hört talas
om än mindre smakat tidigare. Serveras tillsammans med tjock-
pannkaka. Allt är skuret i kuber och stekt i en panna det smakar
ljuvligt till det dricker vi lingondricka och sen kaffe. Lisa fortsätter
att berätta och vi frågar och frågar, tiden går allt för fort men vi
måste bryta upp och åka tillbaka. När vi kommer tillbaka till
stationen står Karl-Erik där och presentar oss med en burk nykokt hjortronsylt vi passar då på att fråga om vi kan få bo hos dom
ytterligare en natt när vi kommer tillbaka från Gällivare, jo det skall
väl gå bra .
Gällivare.
Nu skall vi åka rälsbuss till Gällivare, ja rälsbuss ,det är ett tåg
det med enligt mitt sätt att se. Resan går nu uppöver, vackert är det.
Så plötsligt stannar vi, inte kan då jag se nån station och det finns
ingen heller, vi har stannat för att plocka upp hjortronplockare.
Under den fortsatta färden stannar vi flera gånger för att ta upp hjortronplockare. Framme i Gällivare skall vi bo på Lokstallarna.
Gamla lokstall ombyggt till vandrarhem.
Vårt rum är stort, ljus och fint, beslysningen som erbjuds är en
glödlampa som hänger i en sladd från taket…..
Nåja, man kan ju inte får allt. Duschrummet är härligt och rymligt.
Vi är kaffesugna så vi frågar i receptionen om det finns någonstans
vi kan dricka kaffe. "de hä bar å gå en bit bortöver te hembyggdsparka"
Ja men det låter ju bra. Så vi går……och går…. och går. Vi kommer
lagom fram tills dom skall stänga, men dom är snälla så vi får vårt
kaffe och härligt doppa till. På vägen tillbaka fnissar vi hejdlöst
" de hä bar å gå en bit bortöver" jo jag tackar jag , men en skön promenad.var det. I morgon skall vi åka till Malmberget.
fort.....
 |
 |
 |
 |
 |
 |
