Vi har pratat om och förberett den här resan hela vintern . 
Vi skall resa till Taizé för att på ort och ställe få se och uppleva hur sångerna sjungs,  dom sånger som vi så många gånger sjungit i vår kyrka. 
Två körer är vi från Nacka, tillsammans 40 damer.
Och nu är dagen äntligen här då vi skall resa. Klocka 04.40 skall bussen gå från samlingsplatsen,  jag är trött trött men förväntansfull. Morgonen är lite kylig , men när jag ser alla dom andra så känns det bra. 
Så kommer vi iväg , hämtar dom andra i Nacka och så vidare mot Arlanda och checkar in. 
Nu bär det av mot Frankrike. Jag är flygrädd men kommer att sitta bredvid Sirpa vi pratar och skrattar hela tiden så jag märker inte ens att vi landar förrän vi står på marken. Tack för det Sirpa, du är nog en ängel.
Efter en ganska lång bussresa så kommer vi äntligen fram till Taizé.  Det ser inte alls ut som jag tänkt mig, mer som en jättecamping. Det är stora tält och barackliknande byggnader överallt och mycket folk som går omkring. En flicka från Tyskland tar emot oss och berättar om verksamheten. Vi vet att en svensk  broder är där och frågar om vi kan få träffa honom. 
Han är vänlig nog att ta sig tid och vi sätter oss inomhus i en samlingslokal och han berättar och svarar på våra frågor. 

Klostret har ca 100 bröder som kommer från olika kyrkor alla bröder är kvar i sin kyrka så broder Johan är kvar som medlem i svenska kyrkan. Det är en ekumeniska sammanslutning fantastiskt tycker jag. Gudstjänsterna som hålls tre gånger om dagen präglas av ljus och sång inga predikningar hålls  utan man har i stället bibelsamtal. En bilbeltext delas ut och runt den samlas man i små grupper och talar. 
Inga gåvor eller donationer tar klostret emot utan man försörjer sig med eget arbete. I en butik ,som klostret har, säljs alster som tillverkas där,  mycket vacker keramik mest bruksföremål, ikoner, smycken och vykort.
Just när vi är där så är det ”lågsäsong” det finns ca 500 gäster där, alla deltar med eget arbete och hjälper till med det som krävs. 
Vi får se en video som berättar om klostret och sen får vi lunch. Den består av en kopp champinjonsoppa, en bit bröd, penne med tomatsås, en burk yogurt, två kex och ett äpple.
Kl 21.00 är det gudstjänst.  Kykorummet är vackert ( du kan se det på bakgrundsbilden )
Nästan bara levande ljus , alla sitter på golvet eller i dom trappor som finns,  några bänkar finns också utmed väggarna. 

Allt andas ro och frid, sångerna är enkla men med vackra melodislingor och alla kan sjunga med , gång på gång upprepas sångslingan som är en bön. Så läser en av bröderna en bibeltext  och den läses sen upp på olika språk  även på svenska 
(kan det vara för vår skull,  jag tror nästan det ) Så fortsätter sångerna  och där emellan är det tystnad. Tystnaden känns så skön,  inte så som man ibland kan känna , lite besvärande . Jag känner ett lugn och känslan stannar kvar långt efter det att gudstjänsten är över. När jag går ut ur kyrkan känns det som ”är det redan slut”.  En fantastisk upplevelse…