Demokrati är inte bara vad man vill

Demokrati är ett ord som är hämtat från det grekiska språket. "Demos" betyder folk och "cratia" makt eller välde. Tillsammans blir det folkmakt eller folkstyre.
Demokrati är ett sätt att regera (styra) ett land. I Sverige görs det t.ex. genom ett parlament (lagstiftande makten) med folkvalda representanter. Det finns också en regeringen (verkställande makten) som sätter parlaments beslut i verket. Det behövs också domstolar (dömande makten) för att slita tvister mellan enskilda människor, mellan staten och dess medborgare. Dessa tre makter utövar huvudfunktionerna i statens organisation. Det finns många typer av statsorganisation från olika grader av kungligt envälde till olika grader av folkstyre (demokrati).

Ett öppet politiskt system

Demokrati innebär också ett politiskt system som bygger på fri åsiktbildning. Det måste finnas ett starkt medborgarsamfund med engagerade och aktiva medborgare som håller demokratin vid liv. Folket kan exempelvis organisera sig i fackförbund, politiska partier och andra intresseföreningar (utan rasistiska eller fascistiska avsikter förstås).
En viktig roll spelar också massmedia som bör vara oberoende och objektiva. Detsamma gäller kyrkan som bör vara åtskild från staten för att kunna garantera religionsfrihet.

Likhet inför lagen

I en demokrati ingår att alla människor är lika i värde och har lika rösträtt. Varje människa måste få veta hur landet styrs och ha möjlighet att delta i denna styrelse, oavsett ras, religion, socialt ursprung, egendom osv. Deltagandet kan vara direkt t.ex. genom verklga folkomröstningar eller indirekt (representativ genom ett parlament) eller genom självstyrelse (t.ex. kommunal, sovjet). Folket ska bestämma landets politik och ha möjligheten att visa denna genom periodiska ock verkliga val.

Knepiga åsikter saknas aldrig

Under lång tid har människor försökt hitta en lämplig och enkel definition på demokrati och vad ett demokratiskt samhällsskick innebär.
Det finns de pluralister som säger att ett samhälle bara mår bra av pluralism, dvs att olika grupper deltar i det politiska livet. Dessa grupper kontrollerar då varandra. Framför allt för att förhindra att bara vissa grupper har politisk makt (monopoliserar makten).
Det finns också de elitistersom menar att alla inte kan styra. De hävdar att det är bäst om den hågutbildade och rika etablerande eliten etablissemanget styr. Eftersom de är de bästa och inte så många, är de bra organiserade och agerar i finansfolkets och borgarnas intressen vilka är de äkta landsägarna.
De tredje tycker att bara professionella tjänstemänn verkligen kan styra ett land på rätt sätt och utan dem är folket en desorganiserad flock.

Invånarnas engagemang behövs

Än svårare är att komma överens om vilka åtgärder som krävs för att människor verkligen ska anses delta i det politiska beslutsfattandet.
Jag tycker att en person behöver möjligheten att bilda sig en egen uppfattning om dessa frågor, vilket i sin tur kräver fri tillgång till information och genom gratis utbildning.
Annars blir man okunnig och det är lättare att lura honom. Staten måste skafa jobb eller organisera andra verksamheter för att männen kunde tjäna pengar och ha tillräckligt med mat i magen. Det nämns bara några av de viktigaste inslagen som innehåller demokrati. Man måste uttrycka sin mening och delta aktiv i diskutionen av de yttersta frågor. Varom icke några knepiga typer är beredda att tillvälla sig makten.
Även om de flesta demokratiska institutioner finns reglerat i lagen, är de stagna utan folkets kamp för sina rättigheter. Individerna, ensamma eller tillsammans måste övervaka myndigheten, eftersom tjänstemännen under tiden generar sina egna intressen. Utan den kontroll och informations frihet blir det demokratiska samhället enbart en chimär.
Jorge Ramirez Rodriguez
Master in Law by RPFU

Jorgehomepage:	Kostruktiv kritik accepteras:

Cogito, ergo sum
Jag tänker, alltså finns jag till.

Webmaker: Jorge R.R. 1999