Det finns en utbredd missuppfattning att man på Internet kan hitta all slags information om aktuell forskning. Ändå har det till nyligen varit mer eller mindre omöjligt för en vanlig Internet-abbonnent att göra en professionell litteratursökning via World Wide Web och få fram tillförlitliga och kvalitetsgranskade forskningsrapporter. Det man kan hitta på nätet är i bästa fall intressanta populärvetenskapliga artiklar, ibland signerade av forskaren själv. Men, det rör sig oftast om artiklar om forskningens resultat, inte om själva forskningen. Inte de metodanvisningar som man behöver för att kunna utföra experimenten själv. Originalpublikationerna finns framför allt i forskningstidskrifter, ibland i böcker (monografier) men sällan på nätet

Sedan ett par år har databasen MEDLINE öppnats för allmänheten genom generösa bidrag från den amerikanska kongressen. Syftet är att läkare över hela världen kostnadsfritt ska kunna söka ny information. Databasen behandlar framför allt medicinska artiklar men även ämnen som är närstående, som till exempel cellbiologi, psykologi, biokemi, genetik etc. Dessutom publicerar medicinare ofta i multidisciplinära forskningstidskrifter där det kan förekomma botaniska eller ekologiska artiklar. Dessa katalogiseras då av bara farten i databasen.

Vid fullträff får du fullständiga bibliografiska data: tidskrift, tidskriftsnummer, publikationsdatum, artikelns titel och författarnas namn och adresser. Oftast får du dessutom ett sammandrag av artikeln, så att du kan avgöra säkrare om den är av intresse för dig. Vidare får du hänvisningar till andra artiklar inom närliggande områden.

Databasen är tämligen heltäckande för medicinare, men mindre väl täckande för biologer eller psykologer. Något bättre täckande finns dock knappast att tillgå på nätet för de senare. I varje fall inte gratis.

Nu börjar problemet att få tag på artikeln.

Om den bara är några år gammal stämmer författaradressen troligen fortfarande. Skriv till författaren och be om ett särtryck. Detta är normalt och brukligt i forskarkretsar. Om han har kopior kvar så skickar han dig ett exemplar. Det är för övrigt lätt att hitta e-post-adresser till personal på högskoleinstitutioner. Leta i respektive universitetets hemsida och sök på personal (staff) på institutionen (department). Med tur har du artikeln inom en vecka.

Om artikeln har några år på nacken kanske du måste skaffa en kopia från ett svenskt forskningsbibliotek. I så fall är det enklast att ta hjälp från skolbibliotekarien eller stadsbiblioteket. Du måste nämligen ta reda på vilket bibliotek som har tidskriften och om man har just den årgången. Räkna med att forskningsbiblioteket tar en vacker slant för att expediera dig en kopia. Tidskriften lär du knappast få låna.

Två av mina elever blev intresserade av ett fettersättningsmedel som man inte blir tjock av, Olestra. Detta består av en sackarosmolekyl, som är förestrad med 8 stycken fettsyramolekyler. Man kan steka och frittera i Olestra. Enzymerna i vår matspjälkningskanal klarar inte av att spräcka esterbindningarna hos föreningen, utan ämnet passerar rakt igenom tarmen utan att upptas. Frågan var om Olestra är biologisk nedbrytbart överhuvudtaget eller om det är ett potentiellt miljögift

Sökning i Altavista på "biodegradation of Olestra" och "biodegradation of sucrose octaacetate" resulterade i en uppsjö av amerikanska debattartiklar, dvs artiklar utan värde i detta sammanhang.