I Legenden om Ljusets rike vävs serierna Sagan om Isfolket och Häxmästaren samman.
Häsmästarens familj var tillsammans med sina vänner äntligen på väg genom de mystiska portarna. Ingen visste vad som väntade dem på andra sidan.
Lyckligtvis var Tiril och hennes närmaste helt ovetande om katastrofen som hade inträffat - att häxmästaren själv och hans äldste son inte hade tagit sig igenom Portarna...
Häxmästaren Móri var odödlig, och därför hade han legat i en dold grav efter de att de andra i familjen, bortsett från Dolg, gick igenom portarna. Nu fick han hjälp av Isfolkets Marco och Nataniel för att finna sin äldste son, som var försvunnen.
Sökandet efter Dolg förde dem ut på en farofylld färd till Island och alvernas värld...
Elena var den mest blyga och osäkra bland den nya generationen i Ljusets rike. Hon var övertygad om att hon var alltför tjock, och att ingen skulle bry sig om henne om hon inte fogade sig i ett och annat. Därför blev hon otroligt glad då den okände John verkligen verkade att tycka om henne.
Men inte heller i Ljusets rike var allt bara idyll. I De Missanpassades by gick en farlig kvinnomördare lös...
Miranda hade alltid varit en vänlig själ med stor omtanke om andra. Som mål hade hon nu satt att hon ville sprida ljuset ut till de olyckliga själarna i Mörkrets rike, även om hon visste att många väsen där ute var onda och livsfarliga
Efter att ha passerat de hemska odjuren närmast muren, mötte Miranda de två varjagerna Haram och Gondagil. Hon hade ingen aning om att hon skulle medverka till en splittring mellan de två barndomsvännerna en gång för alla...
Två gånger hade Miranda varit ute ur Ljusets rike, och i Timons mörka land förälskade hon sig i den stolte varjagen Gondagil. Gränslöst och olyckligt - eftersom han inte fick följa med henne tillbaka in i Ljusets rike.
Nu var muren mellan rikena stängd för gott, och Miranda visste att tiden rann ifrån dem. För medan hon led sig igenom en månad utan Gondagil, skulle det gå ett helt år ute i Mörkrets rike...
I Ljusets rike arbetades det hektiskt för att få sänt en ytterst viktig expedition till De Svarta Fjällen. De flesta medlemmarna i den farliga expeditionen var redan utplockade, men en saknades: Den utvalde.
Den utvalde var en ung pojke som skulle hämtas från den mystiska södra delen av Ljusets rike. Och Indra av Isfolket var utsedd att ta sig an denne mycket specielle pojke...
Griselda var en äkta häxa av det värsta slaget. Med hjälp av en speciell salva kunde hon göra männen vilda av begär, hon kunde få vittnen att falla i total glömska och hon var speciellt duktig på att få andra kvinnor dömda till döden för häxeri.
Nu hade hon kommit till Ljusets rike, och aldrig hade hon mött så många åtråvärda män som där. Men först och främst måste hon röja en mängd kvinnor ur vägen...
Efter att häxan Griselda var oskadliggjord, ar en stor expedition klar för resan ut i Mörkret för att rädda jättehjortarna som höll till där. Med på den farliga turen var många unga som av olika anledningar led av olycklig kärlek.
I Mörkrets rike väntade onda väsen som ingen förr hade hört talas om - och som även Móri och Isfolkets hjälpare skulle få problem med att övervinna...
Sol av Isfolket hade aldrig fått uppleva kärleken i sitt korta liv. Nu önskade hon sig så innerligt en ny chans att träffa någon hon kunde älska.
Men först måste hon oskadliggöra den grymma häxan Griselda, som hade gömt sin själ och bara väntat på att komma tillbaka för att hämnas på invånarna i Ljusets rike...
Äntligen var allt klart för Ljusrikets expedition til De Svarta Bergen. Förutom en mängd hjältemodiga män var de fyra kvinnorna Indra, Siska, Shira och Sol av Isfolket med.
Det första hindret i Mörkrets rike blev den långsträckta Rosornas dal - och farorna som mötte dem där...
Sol av Isfolket var lovad en ny chans att uppleva kärleken, och på den stora expeditionen ute i Mörkrets rike mötte hon sin drömprins: En blond och ståtlig riddare med svärd, rustning och egen borg.
Men utanför Ljusets rike var ingenting riktigt så som det såg ut att vara - och Sol var helt ovetande om att hon beundrades av en annan och mycket starkare man...
Hennes namn var Kari och hon var fråntagen alla möjligheter till ett värdigt liv. Inte nog med att hon var obetydlig att se på i människornas ögon, hon var också utvald till att spela en osympatisk roll.
Då hon mötte den stilige Armas långt inne i De Svarta Bergen, fylldes hon av ett ytterst litet hopp om att även hon skulle få uppleva lite lycka i livet. Men kunde verkligen han, en så högtstående person, se något fint i en ynklig människa som henne...?
Expeditionen från Ljusets rike var klar til den sista etappen fram till Det klara vattnet i De Svarta Bergen. Den unge indianden Nattöga var Den utvalde som skulle försöka att nå denna godhetens källa.
Med sig hade han andarna Shira och Mar, och inte minst den ädle Marco, prins av De Svarta Salarna. Men ingen av dem fick följa Nattöga den allra sista biten - som det var mycket osäkert om han skulle klara att forcera...
I Lilla Madrid, också kallat de missanpassades stad, fick Väktaren Goram ett viktigt uppdrag. Den unga flickan Lilja hade bett om hjälp till sin sju år gamle kusin, Silas, som hade stora problem både i skolan och i hemmet.
Samtidigt var en del av Ljusrikets invånare strandsatta ute i De Svarta Bergen, och vägen hem verkade längre och svårare än någonsin tidigare...
Elixiret som skulle rädda världen, var klart. Så snart människor och väsen i Ljusets rike och ute i Mörkret hade druckit av det, skulle allt vara klart för att uppsöka människorna ute på Jorden.
Men i Mörkrets rike, i en tät trollskog med en liten tjärn omgiven av vita blommor, väntade en ond makt på Ljusrikets utsända - och speciellt på Elena...
Berengaria var känd som en livlig flicka med en glödande aptit på allt livet kunde erbjuda henne. Nu hade denna livshunger ersatts av en stilla, nästan bedrövad framfart. Alla i hennes närhet hade funnit sin specielle vän, men själv kände hon sig ensam och uppgiven.
Som tur var blev hon utvald till att delta i en sista viktig expedition till De Svarta Bergen - för att oskadliggöra de stora och farliga svarta fåglarna...
Denna sida uppdateradades den 21 augusti 2000.
| home.swipnet.se/katrin eller katrins.lya.se | Eposta mig | ©Katrin 2000 |