|
Pronomen
Personliga Pronomen
Förr i tiden markerades den sociala ställningen starkt
i det japanska språket. Idag är det inte lika stark betoning
men det finns ändå en viss skillnad i val av ord beroende
på förhållandet mellan den/de talande, den/de tilltalade
och den/det/de omtalade. Vanligt är också att ordvalen
rättar sig efter kön.
I japanskan är det vanligt att använda ett substantiv
istället för andra person och speciellt när det gäller
tredje.
|
1:a person
|
| singular |
plural |
| watakushi |
watakushitachi
watakushidomo |
| watashi |
watashitachi |
| boku* |
bokutachi
bokura |
|
2:a person
|
| singular |
plural
|
| anata |
anatagata
anatatachi |
| kimi* |
kimitachi
kimira |
*Boku och Kimi används endast av män och då främst
av de yngre åldrarna. Dessa två anses också vara
rätt oformella.
|
3:e person
|
| singular |
plural |
|
konokata
(Den här, denne/denna)
|
konokatatachi
(dessa, de här) |
sonokata
sonohito
(den där) |
sonokatagata
anohitotachi
(de där) |
anokata
anohito
(de där (borta)) |
anokatagata
anohitotachi
(de där (borta)) |
kare
(han) |
karetachi/-ra
(de) |
kanojo
(hon) |
kanojotachi/-ra
(de) |
Ni kanske lade märke till att man i tredje person inte skiljer
på han eller hon. I japanskan lägger man istället
större uppmärksamhet på avståndet mellan den/de
talande, den/de tilltalade och
den/det/de omtalade. Detta sker genom begynnelsebokstäverna
i det så kallade "ko-so-a-do"-systemet. Dessa omfattar
demonstrativa pronomen och rumsadverb och deras interrogativa motsvarigheter.
| Ko: |
Nära den som talar.
Koko = här
Kore = denna
Kochira = koko + kore + watashi (artigt) |
| So: |
Nära den som tilltalas.
Soko = där
Sore = den där
Sochira = soko + sore + anata (artigt) |
| A: |
Avlägset.
Asoko = där
Are = den där
Achira = asoko + are + pers. pron. 3:e pers. (artigt) |
| Do: |
Position okänt.
Doko = var
Dore = vilken
Dochira = doko + dore + dare (artigt) |
Istället för: "konohito", "sonohito"
och "anohito" är det något artigare att använda
"konokata", "sonokata" och "anokata".
Japanska pronomen böjs inte. Därför markeras dem
med hjälp av partiklar enligt följande:
| Subjekt |
"ga", "wa" |
| Ackusativobjekt |
"o" |
| Dativobjekt |
"ni", "e" |
| Genitiv |
"no" |
En mer klar bild får ni av tabellen nedan:
| Nominativ |
watashi ga/wa
jag |
anata ga/wa
du |
konokata ga/wa
han/hon |
| Ackusativ |
watashi o
mig |
anata o
dig |
konokata o
honom/henne |
| Dativ |
watashi ni
mig |
anata ni
dig |
konokata ni
honom/henne |
| Genitiv |
watashi no
min |
anata no
din |
konokata no
hans/hennes |
En ovanligt bra mening för att gestalt detta är:
Boku wa kimi ni kare o shookaishimasu.
(jag : honom : dig : presentera)
Jag skall presentera honom för dig.
Reflexiva pronomen har en mindre användning i det japanska
språket än i det svenska. Bland dessa finns:
jibun = själv
jisin = egna
Demonstrativa Pronomen
Demonstrativa pronomen följer det ovan nämnda "ko-so-a-do-systemet".
| självständiga |
förenade |
| singular |
plural |
singular |
plural |
kore
den här
det här
detta
denna |
korera
de här
dessa |
kono
den här
det här
detta
denna |
korera no
de här
dessa |
sore
den där
det där |
sorera
de där
dessa |
sono
den där
det där |
sorera no
de där
dessa |
are
den där
det där |
arera
de där
dessa |
ano
den där
det där |
arera no
de där
dessa |
koo
så här |
konna
sådan här |
konna
sådana här |
soo
så där |
sonna
sådan där |
sonna
sådana där |
aa
så där |
anna
sådan där |
anna
sådana där |
Interogativa Pronomen och Pronominella Adverb
| självständiga |
förenade |
dare/donota/dono-hito/-kata
vem?
|
|
nani
vad? |
|
ikutu/ikura
hur många/mycket? |
nan-
hur många/mycket? |
doo
hur? |
donna
hurdan? |
dore
vilken? |
dono
vilken? |
dochira
vilkendera? |
|
doko/dochira
var? |
|
| |
donnani/doo
hur? |
itsu
när? |
|
naze
varför? |
|
Nani används i regel tillsammans med substantiv och då
i den egentliga betydelsen "vilken". Nani dyker mycket
ofta upp i era animeer, det vill säga om ni nu lyssnar på
den japanska dialogen.
Och så slutligen en sista tabell:
daredemo
alla |
dareka
någon |
daremo
ingen/samtliga |
nandemo
allting |
nanika
någonting |
nanimo
ingenting/allting |
doredemo
vilket som |
doreka
någotdera |
doremo
ingetdera/alltihopa |
dochirademo
vilket som |
dochiraka
endera |
dochiramo
ingendera
(Kan också betyda "båda" om satsen är
jakande) |
Här ser ni man med partiklarna "demo", "ka"
och "mo". Kan förändra ett interrogativt pronomens
betydelse.
"ka" bildar obestämda pronomen.
"mo" har betydelsen ingen/inget
"demo" har betydelsen vem/vad/vilken som helst. Men finns
det ett negativt predikat i meningen eller om den kombineras med
"mo" blir betydelsen ingen/inget
|
