Det sägs att vi av det kvinnliga könet tycker om att handla skor, kläder, smink och allehanda världsliga ting. Jo, det stämmer. Man spenderar gärna pengar när man är glad eller ledsen. Jag själv kan tycka att det är tillfredsställande att fylla kylen med diverse godsaker och nyttigheter efter att den har ekat tom i ett par dagar, ibland i veckor. Somliga gånger när jag öppnar kylen finns där en halvrutten tomat, en burk sill och den där skvätten mjölk som passerat sitt bäst före datum för två veckor sedan. Då är det svårt att få ihop någon bra och näringsriktig maträtt ens i min vildaste fantasi.
Men så är det så det där med att handla sina varor. Man är ju aldrig ensam i ett stort varuhus, men det spelar ingen roll hur stora dessa byggnader är, jag lyckas alltid att trängas med "fel" människor. Jag vet inte vilka kategori av kunder som är värst, men oftast är det kvinnor.
Kategori 1: Kvinnor som vandrar omkring med vagn, eller
Kategori 2: Kvinnor som står still med sin vagn. Sen har vi förstås den tredje kategorin: Kvinnor som har med sig sina män, som inte vet om de ska dra vagnen eller om de ska stå still vid densamma.
De kvinnor som är stillastående står oftast helt fel. Där kommer jag gående helt lugnt, ser denna stillastående kund och jag säger oftast snällt och artigt ett ursäkta. Så hoppas jag att de ska flytta på sig. Tror du att de gör det? Ånej! Till sist får jag gå fram burdust och flytta på vagnen - samtidigt som jag återigen ursäktar mig. Då blir det fart på dem. För vem vet jag kanske tänker stjäla något ur deras vagn.
De kvinnor som är i rörelse kan vara lite oberäkneliga. Om de är bakom mig så ser de inte att jag är framför och rätt som det är har de kört rätt in i mig och jag har inga hälsenor kvar. Eller också går de framför mig och helt plötsligt så stannar de vid någon intressant hylla och då är det jag som kör på dem och de har inga hälsenor kvar.
Sen har vi då den sista kategorin, männen som är med. Denna kategori kan delas in i två grupper: Grupp 1: de män som blivit medtvingade står oftast vid vagnen och ser vilsna eller uttråkade ut. De tänker "detta kommer att bli dyrt". De står som en proppmitt i allt eftersom de tänker "bäst att jag står still här eftersom frugan ställde vagnen precis här och den ska vaktas för kung och fosterland".Grupp 2 är: Det är de som tar befälet över vagnen och går framåt som en stridsvagn. Kvinnan får springa efter, hämta varorna och slänga ner dem i vagnen varefter mannen går mot kassorna. Här finns ingen tid att gå och dra! Tid är pengar och ju snabbare detta går ju färre impulsköp.
Jag vet inte vilken kategori jag tillhör, men jag försöker för det mesta att se var jag ställer mig så att jag inte är i vägen. Om jag går omkring och behöver stanna så vänder jag mig om för att se om det är någon bakom mig. Ibland kan jag tycka att det behövs kurser i shoppingvett och det borde finnas blinkers och varningssignaler på vagnarna. Det kan ju bli katastrofala olyckor i butikerna om man inte ser upp. En fylld varuvagn är väldigt svårstyrd och det blir också en otrolig lång bromssträcka med dessa vagnar.
Eftersom jag inte har någon egen bil får oftast min mamma följa med när jag ska handla. Men en gång fick min snälla far offra sig. Gissa vilken grupp av män han hamnade i? Jo han tog befälet över vagnen redan på parkeringsplatsen. Han drog vagnen framåt hela tiden och jag fick följa min inköpslista till punkt och pricka för att sen springa ifatt honom och slänga ner mina varor i vagnen. Han tänker nog helt klart på min ekonomi. När jag sen kom hem så upptäckte jag att jag glömt att handla en hel del prylar. Visserligen stod de inte på min lista , men jag hade dem i tanken - tidigare. Men dessa tankar var som bortblåsta i affären eftersom jag var tvungen att springa ifatt pappa hela tiden. Detta händer oftast inte när jag handlar med min mamma, för då kan jag gå i lugn och ro. Jag fick helt enkelt sätta mig ner och skriva en ny lista och sen när jag handlade fick jag självklart med en del impulsköp hem. Så i längden blev det inte mycket billigare att ha med sig pappa på shoppingrunda. Men hans tanke var säkert god och det är huvudsaken.