Sveriges ledarskikt - hotet mot vår trygghet

Trots alla förbrukade skattemiljarder har det svenska samhället det senaste decenniet gått rejält bakåt vad gäller grundläggande samhällsfunktioner som skola, sjukvård, äldre- och handikappomsorg, polis, försvar och vägunderhåll. En mycket stor orsak därtill, kanske den största enskilda orsaken, är landets ledare inom näringsliv, politik och fackföreningar. Tillåt en tillbakablick! År 1945 slutade världskriget. Europa var lamslaget, utfattigt, till stor del lagt i grus och ruiner, slaget i spillror av sovjetiskt artilleri, västmakternas bombmattor och tyskarnas förstörelselusta. Men i detta arma kaos stod ett land orört, med hela sin oförstörda industri beredd att till höga priser hjälpa en lidande världsdel. Kassakistorna var bräddfulla efter lyckade krigsaffärer med alla krigförande parter. Det landet var Sverige.

Som vi förut profiterat på kriget, kunde vi nu profitera på freden, återuppbyggnaden. Industrins maskiner gick på högvarv, allt vi tillverkade kunde säljas till priser vi själva bestämde. Vårt välstånd ökade väldeliga och fick ännu en kick av vinsterna av Koreakriget.

Trots ett lågt skattetryck förbättrades samhällsfunktionerna stadigt. Det gick bra ända tills politikerna fick syn på miljarderna i kassakistan. Hej! vad här skulle köpas röster. Ut pytsades pengarna, nej de vräktes ut: ett dåligt pensionssystem infördes, en försämring av skolan inleddes (den går ännu att se för den som vill). Människorna förleddes tro att mer fritid var det bästa för dem, den arbetstid som blev kvar betalades med skyhöga löner, lättfuskade bidragssystem och försäkringssystem infördes, heltidspolitiker med miljonlöner anställdes, bank- och fastighetssvindlerier underlättades, liksom besinningslös massinvandring. Allt skedde under täcknamn som "reformer" och "förbättringar" till kostnader som kan räknas i tusentals miljarder. Fackföreningar, näringsliv och politiker jublade, de tillhörde ju vinnarna. Folket jublade också i tron om att de också tillhörde vinnarna.

Hela bubblan, det var bara en sådan, sprack för tio år sedan. Alltihop hade varit en cirkusföreställning, satt i verket med pengar från krigsprofiten, en ständigt åtdragen skatteskruv och, skamligast av allt, jättelika utlandslån, vilket man noga hade dolt för de svenska väljarna. Allt hade gjorts för att tillfredsställa en svensk politisk elit, näringslivets höjdare och fackets funktionärer. Svenska folket betalar nu som bäst av på ledarskiktets manipulationer genom sämre skola, sämre vård och omsorg, sämre polis, försvar, vägar och järnvägsskötsel, kort sagt sämre trygghet till liv och lem, ekonomi och arbete. Nu kanske du glade svensk trodde att politikernas bedrägeri var avslutat, de har ju fått sina miljoner eller? Nej, nej du kan nu ta del av kommunistledaren G. Schyman, driven av sin girighet, skriver sig på fritidshuset för att lägga ytterligare några miljoner till sin förmögenhet i form av förmåner som du svensk får betala. Alltså den snikne kapitalisten och den hänsynslöse kommunisten i en och samma person. När det gäller penningräkning har den kvinnans hjärna inte avtrubbats av vare sig alkohol eller ideologi. Något liknande gäller också vår statsminister som, trots att ett renoverat palats står till hans förfogande i Stockholm, envisas med att vara skriven i Malmö och låta folket betala flygresor.

SD Stockholm:

Pg: 467 37 16 - 9