"Vi har inte bett några nazister att för-
klara sig eller försvara sig. Vi har bara
lagt dem under luppen, och studerat dem.
Ungefär som man studerar en slemmig insekt
i ett laboratorium."

Så beskrev Bosse Holmström ansatsen då
Reportrarna skulle studera "Ondskan i
folkhemmet", vilket innebar nazismen och
den politiska naziterrorismen i Sverige.
Efter en sådan inledning kan man knappast
förvänta sig ett objektivt och balanserat
program.

Trovärdigheten sänktes ytterligare genom
det flitiga intervjuandet av Expo-
journalister. Expo är en vänster-
extremistisk tidning där flera av med-
arbetarna har dömts för brott med
politiska motiv. Själv har jag fått
hotelsebrev från en av redaktörerna,
Tobias Hübinette, och fått honom dömd för
detta. (Uppsala tingsrätt, målnr B 1800-
95)

Då var han engagerad i AFA och skaffade
sig ett digert syndaregister som politisk
terrorist. Hübinette skrev en rent
mytomanisk artikel om SD som fortfarande
ligger på Expos hemsida. I artikeln varvas
påhitt, halvsanningar och antydningar för
att "bevisa" att SD är en parlamentarisk
gren av en nazistisk rörelse i Sverige.
Konspirationstänkandet på Expo ligger väl
i klass med diverse dårfinkars inom andra
områden.

Att utgå från vad Expo-journalister säger
om "högerextremister" och hålla det för
sant är lika intelligent som att använda
sig av "antisemitiska kampförbundet" (om
det nu finns något sådant) som
informationskälla för fakta om judar och
förintelsen. Det är något man gör om man
är dum eller ute i onda avsikter.

Programmets upplägg mot SD var att låta
Expo-journalisterna beskriva vilka
fruktansvärda människor nazisterna är för
att sedan påstå att SD har sitt ursprung i
nazismen. Tina Thunander sade bland annat
att: "Ursprunget talar de inte så gärna
om, Sverigedemokraterna, SD, men det är
direkt sprunget ur tydligt nazistiska
organisationer." Därefter försökte man
antyda att det är riktigt kriminella
skummisar som är med i SD.

Sverigedemokraterna har inget nazistiskt
ursprung. Om det hade varit så att en stor
del av medlemmarna som grundade SD hade
varit nazister, eller att ett nazistiskt
parti hade bytt program och partinamn,
skulle man kunna tala om nazistiskt ur-
sprung. Däremot finns det en handfull
exempel på personer som tidigare varit
nazister som sedan blivit SD:are och
tvärtom.

Med samma guilt-by-association metod
skulle det gå att bevisa att Sverige-
demokraterna är ett kryptokommunistiskt
parti.

Antalet personer i SD med bakgrund i
Vänsterpartiet är betydligt större än det
kanske 10-tal personer det kan röra sig om
som haft nazistisk bakgrund. Av de tusen-
tals människor som varit med i SD under
någon period har det stora flertalet haft
en bakgrund i något av de etablerade
partierna eller inte varit engagerade
alls.

Sverigedemokraterna har som krav att man
som medlem skall ansluta sig till partiets
idéer och program. Utger man sig för att
vara SD:are och torgför något helt annat
budskap kan man bli utesluten. Vi har
aldrig tummat på vår demokratiska över-
tygelse. Sverigedemokraterna har följ-
aktligen aldrig spridit nazistiska idéer
eller nazistisk propaganda. Sverige-
demokraterna har heller inte begagnat sig
av odemokratiska eller utom-
parlamentariska metoder.

Det är riktigt att Anders Klarström, som
under de första åren var partiledare för
SD, som tonåring var aktiv i en liten
nazigrupp i Göteborg. Denna hans bakgrund
har skadat partiet, men Klarström höll sig
som partiledare trots allt till parti-
programmet och gjorde en god insats för
SD.

När partiet 1995 fick Mikael Jansson som
partiledare innebar dennes bakgrund i
centerpartiet ett slut på diskussionen i
partiet kring Klarströms ungdomsår.

För att visa upp SD i en så dålig dager
som möjligt intervjuades Markus Koch ifrån
Dals-Ed. Under sin tid i fullmäktige har
Markus dömts för hembränning och miss-
handel. När misshandelsdomen uppmärk-
sammades valde Koch att lämna sitt mandat
i fullmäktige. Det bör påpekas att domen
var ett resultat av ett fylleslagsmål som
utbröt då en person försökte tränga sig in
i Kochs hem. Inkräktaren dömdes samtidigt
för olaga intrång.

Syftet med intervjun var dock att antyda
att Koch var av samma skrot och korn som
de skinnskallar som visades i ett kort
inslag i programmet. (Man fick dock in-
trycket att invandrarna och skinnskallarna
som slogs i programmet hade träffats
tidigare, möjligen var även detta inslag
vinklat.)

Det stämmer att Anders Steen arbetade
svart under ett par månader för flera år
sedan, samtidigt som han gick på bidrag.
Då var han kommunist men ingen angrep
kommunisterna för det. Nu, flera år senare
när han blivit sverigedemokrat, blir det
till och med uppmärksammat på TV. Mina
barn och andras ungar, lyder ett gammalt
svenskt talesätt.

För att misskreditera mig hittade man inte
något speciellt. Ett år efter parti-
bildningen skulle jag ha träffat före-
trädare för det italienska fascistpartiet
på en ungdomskongress i Paris. Det
italienska fascistpartiet har varit för-
bjudet alltsedan 1945, vilket gör ett
sådant möte omöjligt. Det möte de åsyftar
var ett ungdomsmöte med ungdomar från 25
olika länder som var där för att stödja
Le Pen i presidentvalskampanjen 1988.

John Glas deltar gärna i smutskastnings-
kampanjer mot SD. (Se artikeln
"Reportrarna till attack mot SD!") I
programmet säger han följande: -Ja för det
första har jag muntligen blivit hotad i
fullmäktige utav en av deras
representanter i fullmäktige som kom fram
då när jag stod med två andra personer och
sa "Du skall få ditt straff till slut", sa
han.

Det Glas glömmer i sammanhanget är att han
precis innan stått och klappat
trotskisterna på huvudet, vilka hade
arrangerat en militant motdemonstration
utanför vårt första fullmäktigemöte.
Stämningen var hotfull och i det läget
prisar John Glas och Staffan Holmberg (s)
de svartklädda terroristerna och säger att
de förstår deras vrede. Personen som blev
arg på Glas hade just innan utskällningen
av Glas försökt att baxa sin barnvagn
genom kommunistmobben.

Glas hävdade också att SD är en
parlamentarisk gren av nazismen och att
nazisekterna utgör den militanta grenen.
Exakt samma teori som Expo försökt att
lansera. En lögn blir inte sannare för att
den upprepas flera gånger.

Reportrarna har med sina grova påhopp
slagit an tonen för en ny debatt.
Egentligen förtjänar de inte att bli tagna
på allvar. Att jag överhuvudtaget skriver
dessa rader beror på att det kan finnas
människor som inte genomskådar den häftiga
vinklingen i "Reportrarnas" reportage.

Metoden att hänga ut personer med bild och
hemadress som skedde i programmet visar
att "Reportrarna" anser sig kunna vara så-
väl åklagare, domare och bestraffnings-
institution. Bevisningen är inte så
viktig, de är ju upplysta, politiskt
korrekta journalister som strider mot
"mörkrets krafter". De ser grandet i
grannens öga, men inte bjälken i sitt
eget.

Vem som helst som försöker sätta sig in i
de utpekades situation inser att
programmet innebär en ren åsiktsterror.
Vem av dem ber om ursäkt om de skulle ta
fel? Den som är oliktänkande i Sverige får
finna sig i att bli utpekad som "ond i
folkhemmet", utan någon möjlighet till att
gå i svaromål.

Den här artikeln var ett bemötande av de
viktigaste påhoppen. Har någon av er
läsare ytterligare frågor kan ni skriva
till undertecknad.

Johan Rinderheim
Vice ordförande, Sverigedemokraterna
mailto:johan.rinderheim@sverigedemokraterna.se