Det kan låta som en långsökt Hollywoodfilm, men Europeiska unionen, EU, har utformat en plan som indikerar att det snart

kan vara tillåtet att rutinmässigt "avlyssna" elektronisk kommunikation.

Därmed skulle sådant futuristiskt spionage snart kunna bli verklighet.

I april reagerade Europaparlamentets kommitté för civila rättigheter och inrikespolitik skarpt på att vissa dokument hade läckt ut till en tysk tekniktidning. Det var dokument från ministerrådet som drog upp riktlinjer för etablering av ett nätverk som skulle ge lagliga instanser permanent tillgång till Internet i realtid, och även till andra digitala kommunikationssystem som är under utveckling.

Det är ofta nödvändigt att vi, sa kommitténs ordförande, Glyn Ford, tillika ledamot av Europaparlamentet vidtar säkerhetsåtgärder i fall som rör terrorism och organiserad brottslighet, efter att ha röstat emot förslaget.

Vad vi i stället behöver är någon form av demokratisk kontroll. Jag tycker det verkar som att många säkerhetstjänster anser sig stå över lagen.

DOKUMENTEN som kallas Enfopol 98, lägger fram en rad förslag som skulle tillåta att dessa säkerhetsfunktioner får tillgång till dels all e-posttrafik och dels till att avlyssna samtal i satellitbaserade telefonnät, utan att först inhämta tillstånd från åklagare.

Enfopolplanen, författad av österrikiska tjänstemän i september 1998 och som enligt uppgift ingår i ett större sammanhang av samförstånd mellan EU och USA, Kanada, Norge och Nya Zeeland, säljs till EU:s medlemsländer som ett sätt att bekämpa organiserad brottslighet och gränsöverskridande terrorism.

Eftersom det inte finns någon klar definition av vad som är "allvarlig och organiserad" brottslighet kommer de här nya

åtgärderna att vara tillämpbara på alla enskilda fall som de lagliga instanserna misstänker kan röra sig om någon form av straffbar handling.

Enfopol är ett stort hot mot individens rättigheter och EU bör förklara vilka avsikterna är med dessa förslag, i stället för att de europeiska medborgarna av misstag ska få reda på viktiga beslut angående policyfrågor fattade bakom lyckta dörrar, säger Yaman Akdeniz, advokat som representerar den internationella gruppen för cyberrättigheter.

ELEKTRONISK SÄKERHET och skyddande av privatlivet är heta ämnen. Som ett resultat av påtryckningar från USA begränsades de återstående möjligheter för individers säkerhet och privatliv 1998 när merparten av EU: s medlemsländer tillsammans med USA undertecknade ett tillägg till Wassenaaravtalet.

Detta är ett protokoll som begränsar vapenexport och som utökats till att omfatta exportkontroll av krypterade digitala förpackningar.

Avtalet begränsar längden av de krypteringsnycklar som behövs för att låsa upp krypterade meddelande till 64 bits, i ett försök att förhindra kriminella från att dra nytta av säkrare krypteringsteknik.

CIVILRÄTTSAKTIVISTER är oerhört bekymrade över sådana begränsningar i privatlivet. De pekar på den starkt ökande mängden av personlig information som Internetanvändare

för med sig ut på nätet, till exempel kreditkortsuppgifter och hemadresser som utväxlas fritt över nätet.

De menar att med svaga säkerhetsrutiner är det mycket

möjligt att de lagliga myndigheterna i stället gör jobbet åt de kriminella. Det kommer att lämna oskyldiga medborgare utsatta för just de brottslingar som polisen försöker fånga.

Alla inom Internetindustrin är dock inte bekymrade. Roger Mitchell, styrelseordförande i LINX, Europas största Internetväxel, tror att Enfopol kommer att utmynna i intet eftersom den helt enkelt är ogenomförbar och alldeles för kostsam.

  – Detta är ett dokument helt utan referenser i den tekniska verkligheten, säger Roger Mitchell. Det är totalt omöjligt att implementera, både tekniskt och kommersiellt, eftersom telekommunikationsindustrin i princip är en global självreglerande industri. Om ett land inför ett system som övervakar trafiken, så skulle företagen helt enkelt omfördela sin elektroniska handel och utesluta landet ur systemet, säger han.

ENFOPOL 98 ÄR en plan för att ge de lagliga instanserna i Europa tillgång till privat kommunikation, men som kan komma att stupa på motståndet från allmänheten eller på att det helt enkelt inte går att genomföra.

Enligt den civilrättsliga organisationen Statewatch har säkerhetspolisen sedan 1995 varit involverad i att etablera en gemensam konvention för EU och FBI, för att legitimera global elektronisk övervakning på ett sätt som organisationen anser "utgöra ett verkligt globalt hot som det inte finns någon som helst laglig eller demokratisk kontroll över".

Statewatch hävdar att med hjälp av standardiserade protokoll över hela jorden och genom att ansluta sig till USA: s nationella säkerhetsorgans system, Echelon, kan den digitala polisen snart ha potential att skaffa sig nära nog total tillgång till varje medborgares liv.

SAMTLIGA TEXTER: IAIN S. BRUCE

SPIONTEKNOLOGIN BLIR ALLT MER SOFISTIKERAD

Fram till 1960-talet var man tvungen att utföra den mesta av övervakningen genom att följa efter den misstänkte rent fysiskt, med hjälp av tre stycken tvåmannalag bestående av agenter som arbetade i skift.

Telefonavlyssning visade sig vara lika kostsamt. Av de 50 000 informatörer som den östtyska polisen hade anställda, var

10 000 ålagda att tjuvlyssna på sina medmänniskor.

I dag är stroboskopkameran Danish Jai, som ursprungligen skulle användas i CCTV-system, kapabel att ta hundratals bilder per sekund och på kort tid fotografera varje individ i en demonstration för sig.

Ansiktsidentifiering

Det amerikanska företaget Software and systems, som är en

av marknadsledarna inom algoritmisk övervakning, testade i fjol med framgång ett system som kan svepa över folksamlingar och passa ihop ansikten med bilderna i en central databas.

Europaparlamentets tekniska kommitté har sagt att i början

av 2000-talet kommer automatisk ansiktsidentifiering och övervakningssystem att vara en vardaglig företeelse.

System för fordonsidentifiering utvecklas också snabbt. 1994 släppte det engelska elektronikföretaget Racal sitt system, Talon.

Tekniken baseras på ett neuronnät som kan känna igen nummerskyltar på bilar och sedan spåra dem dag och natt, vilket inkluderades i polisens säkerhetsåtgärder mot IRA, den mycket omtalade stolringen.

Rutinmässig avlyssning

Lasermikrofoner som kan fånga upp samtal genom stängda fönster på över en kilometers avstånd och bärbara apparater

som är kapabla att avlyssna alla mobiltelefonsamtal inom ett par kvadratkilometer håller på att bli mycket vanliga.

USA: s Echelonsystem snappar redan rutinmässigt upp all e-posttrafik och telekommunikation inom Europa och vidarebefordrar sedan bara utvald information över till USA, via det för Storbritannien vitala centret vid Menwith Hill.