validation

Ett av målen när man arbetar med validation är att återställa och återuppbygga en starkare självkänsla hos desorienterade mycket gamla människor. Detta sker i huvudsak genom att se, lyssna och bekräfta personens känslor och upplevelser. Du och jag behöver också denna bekräftelse. Ett exempel: Du har ont i ett ben och berättar detta för en bekant varpå hon berättar en händelse från förra sommaren då hon ramlade på knät och fick gå på kryckor i tre veckor efteråt. Tänk om hon istället hade frågat: hur kommer det sig; när upptäckte du det; kan du göra något åt det; vad gör du då? Osv. Hon hade då lyssnat och varit närvarande, och visat mig genom sitt engagemang att jag var viktig, något som i sin tur hade stärkt min egen självkänsla. Det är med ett sådant förhållningssätt vi skall bemöta desorienterade äldre.

Metoden
Validationsmetoden kan användas individuellt eller i grupp. Exemplet här ovan är från ett individuellt bemötande; "Jag ser att du har ont i ditt knä", och även om det just här gällde en ung, orienterad person gäller samma sak i bemötandet med en desorienterad gammal person. I en grupp så används validationsmetoden lite annorlunda; Hur orkar man leva med smärta?" eller "Hur hanterar man ålderdomer, att man kanske inte ser eller hör lika bra som förut?". Skillnaden ligger i att gruppledaren gör ämnet känslan universell och ingen i gruppen behöver känna sig utpekade. Någon kanske säger att: "Det är svårt" eller "Det är omöjligt" och gruppledaren säger: "Är det svårt/omöjligt?" Det som händer är att NN har gjort ett uttalande utan att känna sig utpekad. Övriga i gruppen kommenterar, byter åsikter, delar med sig och återfår en social kompetens. Hela tiden är det viktigt att gruppledaren länkar medlemmarna till varandra och fokuserar på ämnet, smärta som universellt. Om gruppledare märker på olika sätt att någon i gruppen har svårt att tala om detta kan man arbeta med ämnet i individuell validation där intimiteten är större.

Livsstadier och livsuppgifter.

En av livets uppgifter är att växa och utvecklas som individer, men iblad så är detta inte självklart. Det händer att man någonstans under resans gång inte kan komma vidare av den anledning att man inte har fått sina behov tillgodosedda. När man är mycket liten är en av uppgifterna att lära sig tillit, men om det inte finns någon "förälder" som återkommer med mat och värme blir det svårt att erfara, uppleva och utveckla tillit. Istället misslyckas man med detta stadiet och man utvecklar misstro. Senare i livet återbearbetas stadierna hela tiden. Feilmetoden bygger på Erikssons teorier om livsstadier och vilka uppgifter som ingår. Naomi Feil har lagt till ett sjunde stadium som hon kallar Äldre-äldre. Uppgiften här är att förklara det som varit, men har man en nedsatt minnesfunktion blir detta mycket svårt. Det är här vi som anhöriga, grannar och personal kan hjälpa genom att använda validationens förholdningsätt och bemötande.

Här nedan finns en kort beskrivning:

Stadium	Uppgift	Misslyckande med att lösa uppgiften
1 Tidig barndom	Lära sig tillit	Misstro, jag är inte värd att älskas
2 Barndom	Lära sig följa regler, kontroll	Skam, skuld, förebrående
3 Tonår	Finna sin identitet, separera från föräldrarna	Osäkerhet, rollförvirring, jag är inte någon om ingen älskar mig
4 Vuxenår	Lära sig vara intim, ansvarig för sina känslor, misslyckanden och framgångar	Isolering, beroende
5 Medelåldern	Skapa nya aktiviteter då de gamla rollerna inte fungerar	Stagnation, håller sig fast vid utslitna roller
6 Ålderdomen	Sammanfatta livet, finna inre styrka, integritet	Förtvivlan, jag kunde lika gärna vara död
7 Äldre-äldre	Att förklara det som varit	Vegeterande

Varför Validation?
Det finns andra orsaker att använda sig utav validationsmetoden än att stärka självkänslan och återfå social kompetens. När man sitter i en grupp och samtalar knyts det band mellan medlemmarna och deras verbala och icke-verbala kommunikaton ökar. Metoden förhindrar också ett tillbakadragande då den desorienterade, istället för att dra sig tillbaka, fokuserar utåt för att hitta en lösning/få bekräftelse på till exempel sin förlust av synen. Det man också ser när man arbetar med validationsmetoden är att behovet utav medisiner minskar som en följd av att stressen och oron hos personen avtar och de känner sig tryggare med sig själv och alla oss andra runt omkring.

Skillnaden mellan tidigt debuterad Alzheimers och Feils desorientering/demens.

Debuterar vid olika åldrar. En tidigt debuterande Alzheimer svarar inte på validationsteknikerna, fortsätter att försämras och når vegeterande stadiet. Feils desorienterade äldre-äldre har lättare för att klara sig utan medicinering, svarar på validationsteknikerna, deras tal och gång förbättras. Desorienterade äldre-äldre har ett annorlunda sätt att utrycka mänskliga behov.

Favoriserat sinne.

Av våra sinnen är det ett som vi utvecklar från tidig barndom och som vi använder mest. När vi blir gamla förlitar vi oss på detta favoriserade sinnet för att bilda oss en uppfattning om världen. Sinnen är syn, hörsel, känsel, (smak, lukt). Om det favoriserade sinnet skadas genom den naturliga åldringsprocessen lider vi speciellt mycket. ex: En visuell kan förlora hörseln utan att självrespekten får sig en törn men om synen försvinner försvinner också hennes huvudsakliga förbindelse med världen - hennes sätt att förnimma går förlorat.

För att komma fram till vad som är en persons favoriserade sinne kan man försöka att leta efter tecknen i ögonen, andningen och tonläget. Test: Försök med någon där hemma (som inte har nedsatt minnesfunktion). Ställ frågan: Vad åt du till frukost i morse? eller Vad gjorde du igårkväll? Tittar personen rakt fram kan man fundera på om det är hörseln som är det favoriserade sinnet. Föredrar den personen musik, radio m.m framför en bok ellet tv så är personen mera "hörsel än syn".

Syn	Hörsel	Känsel
Ögonen tittar uppåt (åt höger)	Ögonen tittar rakt fram	Ögonen tittar ner
Snabb andning	Jämn andning	Djup andning
Högt tonläge	Moderat tonläge	Lågt tonläge

Naomi Feil
Den amerikanska socionomen Naomi Feil växte upp på sina föräldrars arbetsplats som var ett ålderdomshem. Hennes pappa var läkare där och mamman förestod den låsta avdelningen. Hon utbildade sig och tog en Masters Degree i Sociologi. Efter sin examen fortsatte hon att arbeta med förvirrade mycket gamla och mellan 1963 och 1980 utvecklade hon Feilmetoden. Du kan läsa om Naomi Feil i "Outstanding Proffessionals in Human Services" och "Who´s Who of American Women". Mera om validationsmetoden kan du läsa i hennes egen boken "The Validation Breakthrough". På svenska finns Validation - Feilmetoden (Studentlitteratur). Feil har också skrivit nio filmmanus om åldrandet.

De fyra stadierna
Metoden har bl.a ett sätt att dela in sjukdomsförloppet i fyra stadier. Här kommer en presentering av stadierna och vad som är mest utmärkande för dom.

· Malorientering - stadium ett. De håller sig till socialt föreskrivna regler och behöver utrycka tidigare konflikter i förklädd form. Fysiska kännetecken: Ögonen är klara och fokuserade, stel kroppsställning och spända ansikts- och kroppsmuskler med precisa rörelser, en ytlig andning och läpparna sammanpressade, nästan inga försämringar av syn, hörsel, känsel eller rörlighet, läser-skriver-räknar och har en uppfattning om tiden. Psykologiska kännetecken: Håller fast vid nutiden och vill förstå och bli förstådd, är medveten om sin förvirring men förnekar denna eller fabulerar för att fylla minnesluckorna, förnekar sina känslor och skyller på andra vid förluster, blir förnärmad över beröring och intimitet, kan inte nå någon insikt bakom beteendet.

· Tidsförvirring - stadium två. Fysiska och sociala förluster får den äldre att dra sig tillbaka - det går inte längre att förneka sina förluster. Fysiska kännetecken: Slappa muskler och mjuka rörelser, ögonen är klara men förlorar sig i fjärran, långsammare andning och tal, rörelserna blir långsamma, indirekta och ifrågasättande och kroppen sjunker framåt-neråt, släpande gång. Psykiska kännetecken: Vet vem som är äkta och vem som låtsas, lyssnar inte på människor i nutid. Utrycker känslor men kommer inte ihåg fakta. Kan inte katalogisera människor eller saker - kan inte jämföra. Livstidserfarenheter har blivit visdom - återvänder till intuitiv kunskap. Kan inte spela spel med regler. Använder pronomen utan specifika referenser. Använder symboler och tänker i bilder, dålig konsentrationsförmåga, läser men skriver ej, hör ljud och ser bilder från det förflutna.

· Upprepade rörelser - stadium tre. Individer i stadium två som inte kan lösa sina känsloproblem genom att dela dem med en som bekräftar dem, drar sig ofta tillbaka till rörelser och ljud som grundlades före talet för att känslomässigt stimulera sig själva och arbeta sig genom ofullbordade konflikter från förr. Kroppsdelarna blir symboler och rörelserna ersätter orden. Fysiska kännetäcken: Gungar, dansar och har avslappade muskler, sjunger och gör ljud men kan inte tala i meningar. Inkontinent. Ögonen är slutna eller ofokuserade, gråter ofta. Fingrar och händer upprepar rörelser. Jämn och rytmisk andning, låg röst. Kan inte läsa eller skriva men kan sjunga en tidigt inlärd sång från början till slut. Psykologiska kännetäcken: Behovet att tala försvinner i brist på träning, förmågan och önskan att tänka är förlorad. Upprepade ljud lugnar, stimulera och bearbetar känslor. Kort uppmärksamhetsperiod och kan bara koncentrera sig på en person eller sak åt gången. Har visheten att försöka lösa oavslutade konflikter genom rörelser och kommer ihåg tidigare erfarenheter. Samspel med andra i ett kärleksfullt, bekräftande genuint förhållande, vill ha omedelbar tillfredsställelse.

· Vegeterande - stadium fyra. Nu stänger den äldre-äldre ute världen totalt, ger upp kampen att bearbeta livsproblem. Självstimulansen är minimal - bara tillräcklig för att överleva. Äldre-äldre i stadium tre som får lugnande medel eller verklighetsorienteras drar sig ofta tillbaka till vegeterande. Fysiska kännetäcken: Ögonen är slutna, tomma, ofokuserade och musklerna är slappa. Sitter hopsjunkna eller ligger i fosterställning, har förlorat kroppsmedvetandet och rörelserna är knappt synliga. Psykologiska kännetäcken: Känner inte igen anhöriga. Uttrycker sällan känslor. Tar aldrig initiativ och det finns ingen möjlighet att veta om de bearbetar känslor av något slag.

Validationsmål

Kortfattat kan man säga att det finns en strävan efter att återställa den äldre-äldres självkänsla. Genom att man bekräftar personens känslor och jag som anhörig, granne eller personal visar att jag tar personens upplevelser på allvar rättfärdigar jag också hans/hennes existens. Andra mål är:

Minskad stress, att lösa konflikter som finns kvar från det förflutna, minska behovet av kemisk och fysisk tvång, öka den verbala och icke-verbala kommunikationen, förhindra tillbakadragande till vegeterande, förbättra gångförmåga och det fysiska välbefinnande.

Till sist lite om empati:

Empati bygger upp förtroendet, förtroendet ger säkerhet som ger styrka som i sin tur stärker självkänslan. Det är då stressen minskar. Alltså; genom att använda empati fångar vårdaren upp ledtrådar och hjälper personerna att formulera känslor i ord. På så sätt bekräftas de och deras värdighet återställs.