|
En
resa med bil tvärs genom den jättelika amerikanska
kontinenten, knappt 400 mil fågelvägen, bjuder på en mängd upplevelser.
Från den hektiska storstadsjungeln i New York, över det jättelika odlingslandskapet
i Mellanvästerns Oklahoma, Missouri och Kansas, via kargt bergslandskap
i Colorado och Utah, till tiofiliga motorvägar i Los Angeles och den vackra
Highway One utmed Californiens kustlinje.
Vi börjar vår resa i New York, mitt på Manhattan, världsstadens snabbt
pulserande hjärta. Det är högsommar, och den fuktiga heta luften ligger
tung över the Big Apple. Jag kliver ut på nionde avenyn, som heter Amsterdam,
där den korsar 42:a gatan. Här finns de röda brandposterna och de gula
taxibilarna.. Här finns till och med den vita ångan som tycks sippra upp
ur asfalten.
Resan fortsätter till världens kanske mesta maktcentrum, Washington DC.
Vita välputsade monument varvas med uteliggare och rivningskvarter i stadskärnan.
Efter ett par dagar i huvudstaden påbörjas resan inåt landet. Landskapet
förändras snabbt. Försvinner gör östkustens skog och kupering, vid tar
istället de vidsträckta åkrarna och odlingslandskapet. Vi har nått mellanvästern,
USA:s bördiga hjärta.
TIMES SQUARE, NEW YORK.
CAPITOL HILL, WASHINGTON DC.
Den var länge världens högsta byggnad med sina 442 meter och 110
våningar. Nu är Malaysia värre, men fortfarande är den imponerande där
den tornar upp sig invid Lake Michigan; Sears Tower. Kring Sears reser
sig resten av Chicago i ett myller av industrier, bostadsområden och givetvis
fler skyskrapor.
Vinden från den enorma insjön Lake Michigan, som gett staden sitt smeknamn
The windy city, svalkar den soliga junidagen. Det blåser alltid i Chicago,
mer eller mindre. Den behagliga sommarbrisen förbyts i höststormar och
iskalla vintervindar, för att sedan återgå till ljumma vårfläktar i april
och maj.
Mitt i Chicago, där Jackson Boulevard möter Michigan Avenue, har tusentals
lycksökare inlett sin färd västerut. Mot soliga Californien med glamorösa
Hollywood. Här började en gång Route 66, världens kanske mest kända landsväg.
Numera är Jackson enkelriktad, och fungerar inte längre som startpunkt
för resan, men delar av den legendariska vägen finns fortfarande kvar.
Bäst bevarad är den sydväst om Chicago, i Kansas och Oklahoma. Här kan
man fortfarande passera rakt genom de små samhällena, på Main Street.
Motellen har kvar sina neonskyltar, och bensinstationerna erbjuder ännu
sina kunder personlig service i form av fönstertvätt och påfyllning av
olja och vatten.
Har man bråttom väljer man förstås the Interstate, motorvägen. Det moderna
vägnätet är välutbyggt och håller mycket hög standard. Men förläng hellre
resan med någon vecka, välj de mindre vägarna och se det verkliga USA.
Vi
tar vägen över Dallas, Texas. Väljer sedan I20
och åker de 140 milen rakt genom den största staten. Vägen är snörrät.
Väl på andra sidan Texas har klimatet förändrats totalt. Borta är den
klibbiga fukten. Temperaturen är oförändrad, men nu är luften knastertorr.
Vi gör en snabb avstickare in i Mexico, och fortsätter sedan norrut genom
Arizonaöknen.
|
Efter
Phoenix, vars ständiga sommarvärme gjort staden till en populär plats
där amerikanerna gärna bosätter sig som pensionärer, börjar en 20 mil
lång, sugande stigning, upp i de sandiga röda bergen. Ännu några mil norrut,
förbi småstadsidyllen Flaggstaff, väntar USA:s kanske mest kända resmål:
jättelika Grand Canyon.
Vi
passerar Las Vegas, kasinostaden som växt upp mitt i Nevadaöknen, drar
ett par gånger i bandit-armen, bara för känslan. Stänger av luftkonditioneringen
för att bilen ska klara resans sista ökenhetta, och rullar så snart in
i San Bernadino, förstad till Los Angeles. Vi har korsat resans sista
delstatsgräns, och hamnat i Californien.
I San Bernadino börjar den sista, söndertrasade, biten av Route 66, som
via en rad trafikplatser och motorvägar ska föra oss till resans mål.
Ännu en lång dagsetapp har tagit oss från Las Vegas, via Death Valley,
in i smogens och änglarnas stad.
 OCEAN BEACH, SAN DIEGO.
Solen är på väg ner, och när vi hittar Sunset Boulevard försvinner
den bakom Hollywood-skylten uppe på berget. Den gungiga Forden motorbromsar
ansträngt i de snäva kurvorna, när vägen slingrar sig fram i nederkant
av Beverly Hills. Först efter det sista backkrönet, när det blivit mörkt,
anar vi Stilla havet.
Här, vid Santa Monica Pier, slutar Route 66. Resans egentliga mål är nått.
Men den som kommit så här långt kan inte nöja sig riktigt än. USA:s troligen
vackraste väg återstår. Den börjar i San Diego, passerar genom kända strandområden
som Hermosa, Venice, Santa Monica, och fortsätter norrut som Pacific Coast
Higway One. Den klänger sig kvar kring de yttersta bergskammarna. Långt
ner slår havet mot klipporna, på andra sidan tornar bergen, sen skogen,
upp sig. Då och då lättar dimman, som ofta ligger tät, och blottar den
magnifika utsikten.
Vägen tar oss förbi San Simeon och vackra Hearst Castle, skateboardåkarnas
paradis Santa Cruz, ofattbart stora redwoodträd i Big Sur, Monterey och
så förstås San Francisco, med Alcatraz och Golden Gate.
En del stannar här. Tar flyget hem igen. Andra fortsätter utmed
den allt kargare kustlinjen ända upp till Washington State och Vancouver
i Canada.
De som ändå inte fått nog, de sätter sig åter i bilen, lägger växelväljaren
i läge D som i drive, och åker tillbaka igen.
© 2002 Per Norlin (text och samtliga bilder)
NEW YORK-LOS ANGELES
SAN FRANCISCO
GRAND CANYON
REDWOOD
HOW TO
TILLBAKA
|
