Navigering Driftfärdplanering Proper preflight-planning prevents poor performance! De sex P:na säger allt… …innan man genomför en flygning måste man ägna sig åt en hel del förberedelsearbete. Generellt gäller att ju mer man förbereder flygningen på marken desto säkrare kan den genomföras i luften! Använd alltid driftfärdplanen både under planeringen och flygningen. Blanketten är utformad så att man på ett överskådligt sätt kan samla alla uppgifter man behöver. En noggrant ifylld driftfärdplan underlättar för dig liksom en väl preparerad karta. Färdväg Naturligtvis börjar man med att bestämma färdvägen. Studera kartan och kontrollera om färdvägen kommer att passera några R- eller D-områden, eller CTR/TMA. Information om detta finns i AIP. Av FPC kan du få reda på gällande NOTAM. Kontrollera även ev ATS’ öppethållningstid samt skjutvarningar. Flyghöjd I princip bör man sträva efter att flyga så högt som möjligt. På hög höjd har man bättre synvidd, bättre räckvidd för flygradio samt radionavigerings-utrustningen och inte minst bättre tid för alternativa åtgärder om problem uppstår! När du bestämmer flyghöjd bör du ta hänsyn till: · Landningsbar terräng · Väder (aktuellt och prognos) · Luftrummet · Driftsekonomi (höjdvindar) Landningsplats I AIP och/eller Svenska Flygfält får du de uppgifter du behöver ang den flygplats du avser landa på, t ex banlängd, banriktning, frekvenser, flygplatsens höjd över havet etc.

Alternativ och luftrum på sträckan Planera också med alternativflygplatser och studera kartorna för de flygplatser du passerar på vägen. Planera din inpassering i kontrollerat luftrum (om möjligt) via publicerade in-/utpasseringspunkter. Anropa ATS i god tid innan inpassering för erhållande av färdtillstånd (ATC) eller information (AFIS). Det är din skyldighet som VFR-pilot att meddela ATS när du passerar in i resp ut ur det aktuella luftrummet. Vänta inte på att FL/AFIS skall uppmana dig till frekvensbyte. Det är du som skall ta initiativet! Lastbesked I de flesta fall kan du i god tid bestämma hur mycket bränsle du kan ta med dig. Räkna med att 1lit bensin väger 0,71kg. Lastningsinstruktionen i flyghandboken hjälper dig att i förväg undvika felaktig viktfördelning. I den finner du uppgifter om maxlast samt begränsningar av förar-, passagerar- och bagagevikter. OBS! I vissa flygplantyper kan barlast behövas i en del fall. Väderinformation Mycket av förberedelsearbetet kan du göra en eller flera dagar före flygningen. Väderinformationen måste du däremot inhämta omedelbart före start, så att den blir så aktuell som möjligt. Tänk på att de slutliga förberedelserna tar en viss tid och att du behöver lugn och ro när du gör beräkningarna. Med ledning av METAR/TAF samt låghöjdsprognos och SWC, eventuellt förstärkt med en direktkonsultation av meteorologen tar du beslutet om flygningen är genomförbar. Är så fallet för du in väderuppgifterna på driftfärdplanen och börjar sedan beräkna TH samt GS. När du fått fram GS vet du tidsåtgången och därmed bränsle-behovet. Bränsleberäkningar Räkna ut flygtiden för varje delsträcka (eng. leg) Summera tiderna så att du får den sammanlagda flygtiden. Räkna sedan ut den totala bränsleåtgången. Tänk på att lägga till lite extra bränsle för varmkörning samt stigningen till marschhöjd (ökad bränsleförbrukning vid högt effektuttag)