Ossian skröt gärna om hur han bara behövde lyfta ner bössan från älghornet i stugan, så sprang genast hunden iväg till skogs. Letade reda på en älg och jagade hem den till sin husse, som stod på förstugekvisten och väntade med bössan skjutklar........men som alltid fanns det väl någon annan karl, som hade samma åsikt om sin hund - att den var klokast!
En dag beslutade Ossian för att sätta sin hund på ett eldprov......när hans hund inte såg det, hängde han upp sitt metspö i älghornet i stället för bössan sin. När sedan Jacken var inom synhåll sträckte sig Ossian efter metspöt och sa:
-Jahadu Jacken, ska vi?
Jacken rusade upp från sin liggplats, gav ifrån sig några skall och försvann i god fart ut genom dörren. Ossian´s humör sjönk till botten, Jack var nog inte så klok som han ville tro. Men Ossian beslutande sig för att trots allt följa efter hunden och se vart han tog vägen.
Ossian gick ut på gården och såg Jacken försvinna bakom ladugården. När Ossian rundade hörnet trodde han inte sina ögon. Jacken stod mitt uppe i gödselstacken och grävde efter mask!!!!!!!!!
Efter den dagen tyckte sig Ossian ha ännu ett belägg föra att hans Jacken nog var den klokaste!!!
Jacken är nu sedan länge borta, men historierna berättas fortfarande i norra Jämtland. I sin hundhimmel gör han kanske ännu oanade bravader!
