GAMMA RAY

FUFFENS I STUDION

   GAMMA RAYs grundare, låtskrivare, gitarrist, sångare och bandets alterego Kai Hansen ville gärna ta sig ett snack med Slave To Metal om nya livedubbeln ”Skeletons In The Closet” (Sanctuary). En riktigt ovanlig liveskiva från en mycket annorlunda turnevända med samma namn – en sväng där bandet bara körde låtar de normalt inte har med i setet. Självklart blev turnen en succé och för alla som inte var där så kommer nu resultatet i form av en dubbel cd. Kai skäms inte heller över att det har ”grejats” till en hel del i studion. Men en man som har sina favoritskivor bland alla forntida liveklassiker, vet ju hur det skall låta.

   Jag blir också riktigt glad när jag får Hamburg-bon på tråden, för intervjuobjektet är på ett mycket sprudlande humör. Är det måntro semester som har gjort underverk?

   - Ja, gud vad skönt det har varit. Först var jag två veckor i Italien, sen så var jag på en ö ett tag, efter det så har jag varit ute på Östersjön en sväng. Den sista tiden har familjen spenderat här hemma i Hamburg.

  Jag har bara varit på Hamburgs flygplats och minns bara att staden såg rätt fin ut.

  - Det stämmer. Här finns mycket grönområden och gott om vatten runt ikring. Jag kan gå till sjön och bada varje dag – så det är riktigt skönt nu på sommaren.

   Det lär väl ha behövts lite semster!? För nu är det väl varit mer än någonsin. Ni har spelat en del festivaler och snart släpps eran liveskiva ”Skeletons In The Closet”.

   - Vi spelade ju både på Wacken och på eran svenska Gates Of Metal festival i Hultsfred. Sen så har vi spelat en massa andra gig – allt ifrån Spanien till Korea. Så det har varit fullt upp hela tiden, men ändå inte för mycket.

   Sist gång bandet gjorde en riktig turne var inte nu i vintras utan vintern innan (-01/-02) och det var då ”Skeletons In The Closet” liven sattes på tape på spelningarna i Barcelona och Strasbourg. Av inspelning att döma, så måste det ha varit två riktigt ljuvliga kvällar att stå på scenen. Publikdraget spränger alla gränser.

   - Det var helt otroligt. Vi hade så fruktansvärt, fruktansvärt kul! Vi har inget att klaga på. Det hade inte kunnat bli mer lyckat.

   Var det de enda spelningarna ni spelade in på turnen?

   - Ja! Och det var riktigt kul att få spela de låtarna live. Alla verkade tillfredställda med spelningarna så det var som sagt verkligen kul.

   Var det inte jobbigt att veta att det var de enda två spelningarna som ni spelade in om något skulle klanta till sig?

   - Jo, på sätt och vis. Men vi ville inte spela in hela turnen. Många gör ju så att de släpper sådana liveskivor med en låt från den spelningen och en låt från den andra spelningen o.s.v.. Men det blir så splittrat – det blir inte den äkta livekänslan.  Vi visste att det skulle räcka med att spela in två spelningar för att få ut tillräckligt med bra material.

   - Vi tog det mesta från Barcelonaspelningen, men kompletterade med tre eller fyra låtar från Strasbourgspelningen – just för att de var bättre därifrån. Men sen så tog vi lång tid på oss i studion för att få det att låta enhetligt. För varje konsertlokal har sin akustik och låter olika, plus att mikrofonen kan sitta på ett annorlunda sätt.

   Det grejades till en hel del i studion i efetrhand berättar Kai.

   - Om man lyssnar på t.ex. mittpartiet i ”Heavy Metal Universe”, så vet man inte att att det är publiken från Barcelona som sjunger med fast att det är spelningen från Strasbourg som hörs. Sen så var det självklart bitar som var tvärtom. Så det blev det bästa av allting. Jag vill höra en bra konsert och det tycker jag att det blev.

   - Vi gjorde en hel del överdubbningar. T.ex. på Henjo´s (Richter) gitarr, eller på någon mikrofon som hade ramlat ner. Men det låter precis som det skulle göra live. Han spelade precis som han gjorde live. Det samma gäller sången. Jag är ingen perfekt sångare och har mina toppar och dalar på en konsert och självklart vill jag inte höra dalarna på en liveskiva. Så om ett skrik inte var hundraprocentigt, så gjorde jag om det i studion, fast att jag sjöng på samma sätt som jag hade gjort live. Springer man runt på scenen så är det ibland svårt att hinna ända fram till mikrofonen och ibland har man inte ens tillräckligt med luft kvar när man kommer fram och då blir det inte hundraprocentigt. Men jag har sparat en del bitar, som jag egentligen kanske hade velat ändra lite på.

   Kai pratar snabbt och skrattar gärna, han är på strålande humör och lägger ner mycket tid på att återge långa svar.

   Hur kom då bandet på idén att köra en turne med ovanliga låtar istället för att köra de vanliga livedängorna?

   - Det var en känsla vi hade. Vi kände att vi alltid bara spelade samma set när vi var ute och spelade, vare sig det var turne eller festival och vi ville bjuda på något annorlunda än bara de gamla vanliga hitsen. Bara för att inte tråka ut oss själva eller för den delen fansen så valde vi att göra något helt annorlunda. Det vanligaste är ju att man försöker peta in en eller två sådana låtar i sitt set. Men vi ville göra en show enbart med sådana låtar.

   Diehard fansen lär ju ha blivit överlyckliga!?

   - Jag ser det ytterligare ett steg. Det finns de som kan allt med oss och så finns det de fans som kanske bara känner till ”Rebellion” och ”Dreamland”. Som säger att det är bra låtar men att övriga GAMMA RAY är så och så och så…hhm,hhm,hhm…

   - Med detta så hoppades jag att de skulle få upp ögona för oss och se ”-Att va fasen de har ju rätt mycket bra låtar i alla fall…”. Att vi inte bara har två, tre låtar. Som de sedan går på en konsert för att se på och måste genomlida resten av spelningen.

   Den först tanken som slår mig när man hör skivan och lyssnar på denna underbara inspelning är om detta är något vi kommer få se på DVD längre framöver i höst? Men så är dock inte fallet…

   - Nej, detta skall bara vara en inspelning för stereon, det var liksom bestämt så redan från början. MEN vi skall faktiskt spela in en DVD och det gör vi på turnen till nästa skiva. För där vill vi ha en inspelning som bara innehåller de självklara klassikerna – en riktig hitkavalkad skall det vara.

   Och där ser man, alla vi som hade hoppats på något att beskåda på TVn får hållas… Men, men nu när man har underbara ”Skeletons In The Closet” att lyssna på, så skall vi nog överleva ändå. Åter till den skivan. Det hörs på denna sprudlande energiknippe till skiva att bandet hade otroligt kul på turnen och så var också fallet.

   - Det var hur kul som helst. Men vi var lite oroliga för gensvaret, så vi hörde efter lite med de lokala bokningsagenterna om vad de tyckte om att vi skulle köra en sån här udda sväng – om de helt enkelt trodde att det skulle komma fans till spelningarna. Vi hade ju ingen ny skiva i bagaget, så vi hade ju ingen mediauppståndelse att luta oss tillbaka mot. Turnen inföll också under en period då många välkända band inte drog mer än två,tre hundra personer här nere i Tyskland på sina spelningar – trots att de hade en ny skiva bakom sig. Så det var verkligen en lågperiod. Så vi drog öronen åt oss och tänkte koncentrera oss på ett fåtal spelningar. Men det blev tvärtom, många ställen ville boka upp oss och det blev nästan slutsålt överallt – en total succé!!! Det kändes så kul att veta att folk fortfarande gillade oss.

   Kai är helt lyrisk när han pratar om turnen och jag kan inte annat än att fråga honom om det är så att han helt enkelt älskar att stå på scenen och spela?

   - Att spela live är det bästa jag vet. Jag njuter fullkomligt av att stå på scenen.

   Det märks! Jag har sett bandet ett par gånger och de ser alltid lika glada och spralliga ut på scenen. Hela bandet har en fruktansvärt cool utstrålning och på något sätt så är GAMMA RAY (som även inkluderara Dirk Schlächter på bas och Dan Zimmermann på trummor) ett par hårdrockens ”entertainers”.

   Hur ser du på GAMMA RAY som liveband?

   - Jag tror att GAMMA RAY har blivit ett riktigt bra liveband. En gång i tiden spelade vi för snabbt och okontrollerat, men med dagens line-up har vi blivit riktigt bra på att spela ihop. Ingen kör på egen hand utan vi har blivit som en riktigt bra enhet. Vi spelar som ett band och sånt har man inte från början, det kommer med åren när man har spelat ihop sig tillräckligt.

   Hur ser du på det att fans har klagat på dina vokala insatser uppe på scenen? Det har ju faktiskt klagats en hel del med åren.

   - Jag har mina bra och mina dåliga dagar. De dåliga kommer speciellt om man har spelat mycket och om man har dragit på sig en förkylning. Sen beror det även på det som vi pratade om tidigare…när man springer om kring för mycket på scenen och på så vis tappar lite energi av sången. Men i slutändan…jag är inte perfekt och jag vet ingen som är det. Men jag har verkligen försökt att bli bättre och känner att jag blir det hela tiden.

   Ja det märks…säger jag uppmuntrande och självklart menar det.

   - Absolut. Jag har tränat en hel del. Jag har lärt mig några sångtekniker och lärt känna mina röstresurser bättre, så att jag kan utnyttja de på ett helt annat sätt än tidigare.

   - Jag jobbar lite på Ozzy Osbournes status – han kan verkligen inte sjunga live, men alla älskar honom ändå. Det är mitt mål!!!

   Vi börjar båda skratta – för så är det ju faktsikt i Ozzys fall. Rent skit live – men på något sätt så är han ändå högt respekterad.

   Jag glider in på Kai Hansens forna band HELLOWEEN. Jag såg bandet live för första gången för några år sedan och det var bland de sämsta liveframträdanden jag någonsin sett. De var som en klase döda fiskar och t.o.m. MEGADETH är roligare att se på. Hur kan det komma sig att det är sån skillnad på hans gamla band HELLOWEENs sättning utan honom och hans nya band GAMMA RAY live?

   - Vi har alltid gått in för att underhålla och ha kul. Ger man fansen en rejäl dos så får man tillbaka så mycket glädje att man bara vill upp på scenen igen och igen och igen.

   Sen kommer en tyst känga åt hans forna HELLOWEEN kamrat Michael Weikath.

   - Jag kan liksom inte bara stå rätt upp och ner på scenen och se uttråkad ut. Att spela live skall beröra alla på ett speciellt sätt.

   Jag tar själv upp att det låter som om han beskriver sin gamla och mycket bittra rival och han instämmer.

   - Jag kan liksom inte fatta det. Kanske är det så som han känner. Han kanske är uttråkad för att bandet varken är bra eller säljer något vidare längre.

   Du känns lite som raka motsatsen med ditt spring och ös på scenen!

   - Ja, va fasen – man skall ha kul på scenen. Det skall inte vara något tråkigt som måste göras. Jag älskar det jag pysslar med.

   Vad tycker du förresten om dagens HELLOWEEN?

   - De har blivit ett helt annorlunda band än en gång.  De har gjort ett ganska trött album och det är upp till dem vad som händer i framtiden.

   Säger han artigt och likgiltigt och jag känner att det är bättre att byta ämne, då jag också skiter i va faan HELLOWEEN pysslar med idag.

   Vad har då Kai Hansen för favorit livealbum själv då? Det kan ju vara kul att veta vad det är han eftersträvar med ”Skeletons In The Closet”?

   - Jag älskar liveskivor!!!!

   - DEEP PURPLE´s ”Made In Japan”, U.F.O.´s “Strangers In The Night”, RAINBOW´s “On Stage”, JUDAS PRIESTs “Unleash In The East”, “If You Want Blood…” med AC/DC´s och SCORPIONS liveplatta “Tokyo Tapes”…är det någon mer tro? Tja, det är nog dessa och kanske en eller två till?

   Detta året har det släpps otroligt många liveskivor och jag måste säga att GAMMA RAYs är nog den som står ut mest hittills. Det känns faktiskt lite som om detta kan bli en blivande klassiker. Det är kanske stora ord. Men personligen så var det mycket länge sedan jag hörde ett så komplett och spelglatt livealbum. ”Live After Death” med IRON MAIDEN var ju en gång en tiden en riktig klassiker. Kanske detta kan bli 2000talets motsvarighet? Kai skrattar mycket lugnt och generat.

   - Tack så hemskt mycket! Det var riktigt kul att höra.

   - När vi hade spelat in skivan och mixat och mastrat klart den så tog vi i bandet en fest i studion (Kai´s egna studio – Hansen Studio i Hamburg. Förf. anm.) och tänkte lyssna igenom ett par låtar. Vi drog på full volym och gilade det vi hörde så skarpt att vi festade på och lyssnade igenom hela skivan i ett svep. Det kändes verkligen som om vi hade lyckats göra något speciellt.

   Kai ursäktar sig att det kanske låter som om han överreagerar, men han kände verkligen en speciell känsla när han lyssnade på skivan.

   - Det kändes som om vi hade lyckats göra en liveskiva som jag själv skulle vilja lyssna på när jag var ung och stor fan av något band.

   Men nu är det snart dags för ett nytt verk och det en studioskiva. Kai och co. har redan börjat skriva på nytt material.

   - Jag har redan en hel del låtar klara. Självklart vill folk höra hur det skall låta, men det kan jag inte säga än – jag vet faktiskt inte riktigt själv. Det enda jag kan säga är att det inte kommer att låta som någon annan skiva vi har släppt. För jag försöker alltid att göra en skiva annorlunda mot det vi har gjort innan. Det jag kan säga är att en del låtar kommer bli riktigt hårda och snabba, medans andra är lite smått kommersiella i stil med ”I Want Out” och såna låtar, sen så är det en del material som kommer att bli mer proggresivt med lite operetta inslag och sånt i. Så det kommer att bli en väldigt blandad skiva. Jag vet heller inte riktigt vad de andra har skrivit än, men de har säkert en hel del underbart material att bjuda på.

   Men närmast är det en Sydamerika turne i höst som ligger inplanerad, men efter det så är det dags att gå in i studion igen. Så någon gång nästa höst skall en ny skiva landa på skivdiskarna. Kanske är det också lättare nu när han helt har lämnat IRON SAVIOR.

   - Det känns väldigt skönt och kul att inte vara med där längre. När vi startade det så var det ett projekt och då funkade det. Men när det blev ett band så funkade det inte längre. Jag har alltid sagt att GAMMA RAY skall vara prioritet ett och det är klart att det gick ju ut över IRON SAVIOR. Så det kändes helt rätt att lämna dem för sig själva.

   - Det blir bara irriterande för fansen om båda banden blir lidande av en sån sak att man är med i bägge.

   - Men det finns en sak som kan komma att ske. Jag och Jeff Waters (ANNIHILATOR) har eventuellt något på gång framöver. Det var en gemensam bekant till oss som förde oss samman. Han tyckte att vi borde göra något ihop. Så det kan mycket väl ske framöver här. Som bara ett kul projekt – det skall inte bli något nytt band.

   Efter ett mycket långt och givande samtal har Kai något han vill säga till alla GAMMA RAY fans i Sverige.

   - Om ni har lyssnat på ”Skeletons In The Closet”, så är vi mycket tacksamma om ni vill gå in på våran hemsida         www.gamma-ray.com och skriva i gästboken vad ni tycker om skivan. Skriv gärna vad ni vill höra oss spela nästa gång vi kommer till Sverige för spelning och sånt. Vad ni tycker om skivorna. Vilka låtar ni tycker är bra och vilka ni tycker suger och verkligen stinker. Jag går alltid in på nätet och kollar av gästboken – det är bra att veta vad fansen tycker. Så gör mer än gärna det!!!

   Så säger en man som verkligen bryr sig om sina fans!

 

Daniel Eriksson