|
NEVERMOREIMPROVISATIONIbland får man improvisera här i livet och det var exakt vad jag fick göra när NEVERMOREs sångare Warrel Dane ringde upp mitt på dagen precis innan jag skulle gå ut genom dörren och i stereon gick, komiskt nog, bandets nya platta för fullt. Själv trodde jag inte att det skulle bli någon intervju och absolut inte denna dag. Men att improvisera kan vara det bästa receptet ibland – varför förbereda? Bara föra en konversation och se vart åt den leder… Warrel (som
ringde upp igen fem minuter senare, när allt var inkopplat) visade sig vara
en mycket trevlig kille och hade både det ena och det andra att berätta om
bandets femte fullängdare ”Enemies Of Reality” (Century Media) – en
platta fylld av teknisk powerthrashmetal. Också ett verk som visar upp en hårdare
sida av Seattle-baserade NEVERMORE än vad vi är vana vid att höra. - Skittufft att du hade på skivan i stereon när jag ringde nyss! Skrattar vokalisten omgående när jag svarat och vi glider omgående in på ämnet de är nere i Tyskland för att prata om – bandets nya dunderalster, en skiva som är hårdare än stål! - Detta är nog den absolut hårdaste platta vi någonsin har gjort. Samtidigt så finns ändå våra melodiösa partier kvar – de som alltid har symboliserat oss. Vad var anledningen till att skivan blev så snorhård denna gången då? - Bara för att vi var så väldigt, väldigt, väldigt, väldigt, VÄLDIGT förbannade på något som jag inte riktigt kan sätta fingret på!!! Det har hänt en massa saker på både det privata och proffessionella planet den senaste tiden. Det har fått oss alla att gå runt med en brutalare sinnestämmning och det har nog påverkat oss väldigt mycket. - För egen del så har jag vänt allt till något positivt känns det som nu när plattan är klar – skivan blev en bra kanal att få utlopp genom. Vad är det för saker som har hänt i era liv? - Som sagt en massa saker, först och främst i våra privatliv, egentligen är det inget jag vill prata om… Men han fortsätter ändå att självmant ge lite ledtrådar för alla som undrar, vilket man genast gör när han börjat så avslöjande. - Vi har fightats en del både hemma med våra anhöriga och även stridit en hel del med skivbolaget. På min fråga om det även har påverkat de på det sättet att de börjat strida med varandra får jag ett rejält skratt som svar. - Självklart, det gör vi alltid!!! Men det har aldrig varit nära att tära så på bandet så att en splittring har varit aktuell? - Nej, vi är som bröder. Våra bråk är väldigt ofta och kan nog ses mer som syskonkärlek. Svarar han lugnt och allvarligt med sin grova amerikanska röst. Men nu är inte allt rent mullrande mörker på skivan, det finns ett par lugnare bitar på skivan. Såsom ”Tomorrow Turned Into Yesterday” – en powerballad i dess rätta bemärkelse. Det var också så som killarna ville att skivan skulle låta – varierad till max. - Jeff (Loomis, bandets gitarrist och låtskrivare) hade en massa sådana bitar som den låt du nämner, men det var den enda som tog sig hela vägen till skivan. När jag hörde den låten så blev jag helt salig, det är en av de bästa låtar han någonsin har skrivit – det kändes som att vi helt klart var tvungna att använda den. Det har gått tre år sedan förra, lika underbara, skivan ”Dead Heart In A Dead World” (-00),…- Två och ett halvt! Skrattar Warrel avbrytande fram. …vad har ni gjort under denna tiden? - En jävla massa turnerande! Vi har aldrig turnerat så mycket tidigare som vi gjorde efter förra skivan. Men ni har alltid varit kända för att turnera mycket genom åren. Ni har inte börjat tröttna på att vara ute på vägarna och spela? - Nej, självklart inte. Skulle jag tröttna på att ut och turnera, tja då kan jag ju lika gärna lägga av musiken och DET kommer ALDRIG att ske! Förra plattan producerades av Andy Sneap (bl.a. MACHINE HEAD, SKINLAB, ARCH ENEMY) men denna gång gick stafettpinnen över till Seattles egna lilla stolthet Kelly Gray (bl.a. QUEENSRYCHE, DOKKEN). - Han har producerat en hel del band tidigare och han visste att vi letade efter en producent, eftersom han redan kände oss en del sedan tidigare så hörde han av sig och undrade om han fick göra plattan med oss. När jag frågar när det var de spelade in skivan får han lyfta bort luren en stund för att höra med sin bisittande kollega Jeff om när det var. Warrel har redan glömt bort när det var. - Jeff, när spelade vi in skivan? Februari till april…ok. Hörs det svagt i andra änden av luren. - Jo i februari, mars och april. - I vanliga fall brukar vi bara behöva ha en månad på oss att spela in och mixa en skiva på. Men eftersom vi nu spelade in på hemmaplan så kunde vi ta det mycket lugnare denna gången. För min del verkade tiden i studion för lång, men det funkade utmärkt. Så nu låg studion så nära så att ni kunde smita hem emellanåt antar jag!? - Precis, studion ligger i Kellys hus, så det var väldigt nära och bra. Men från första början så var det tänkt att Andy Sneap skulle producera ”Enemies Of Reality”. Men engelsmannen var fullt upptagen på annant håll, rättare sagt med Michael Amott och co. - Vi vill verkligen spela in med honom, men eftersom han höll på med med ARCH ENEMY i London under den tidpunkten vi ville spela in så funkade det inte. Vi kände att det hade gått så lång tid sedan förra skivan, så att vi ville inte skjuta upp inspelningen. Egentligen ville vi verkligen spela in med Andy…men sånt är livet. Bandet har som sagt gått igenom många motgångar och nu senast så är det skivbolaget som de inte alls ger så mycket för. Men självklart vill inte Warrel gå in på ämnet alltför djupt, säkert med tanke på att han sitter på skivbolagets kontor. - Egentligen vill jag inte gå in på det för detaljerat. Men jag kan säga som så att detta är våran sista skiva på kontraktet. Vi har nu också fått en massa erbjudanden och val att se över inför framtiden. Sen så får tiden utvisa om nästa verk släpps av Century Media eller av någon annan. Vi kommer att göra det som är bäst för våran karriär och för våran framtid. Jag förstår bandet till fullo. För de senaste åren har det börjat lossna på allvar för NEVERMORE – som även inkluderar bassisten Jim Sheppard och trummisen Van Williams. Warrel håller med till fullo om att det har gått spikrakt uppför. - Det känns så otroligt bra, för det har tagit sådan lång tid och hårt slit att komma enda dit vi är idag. Men vi har aldrig gett oss! Och när jag frågar om det aldrig har varit lockande att ge sig in i grungevågen som svepte över staden för tio år sedan får jag ett jätteskratt som svar igen. - I helvete heller – jag har aldrig varit inne på heroin!!! Svaret är så otroligt roligt och sant att jag brister ut i skratt jag med. Vi för vidare samtalet och glider så smått in på ämnet inspirationskällor. Vad som har gjort att det låter som det låter och vad som avhandlas i Warrels texter. - Själv har jag alltid hämtat inspiration från allt runt ikring mig. Jag läser mycket Clive Barker och gamla Stephen King berättelser. Men egentligen så har väl det i sig aldrig varit någon direkt inspiration till texterna, men det har påverkat mig på det sättet att jag är mer in på den mörka sidan av livet numera. Det har alltid underhållit mig mer än vad den glada sidan av livet har gjort. - De musikaliska influenserna har jag nog hämtat från den musik jag är uppvuxen med. Jag är mycket inne på klassiska hårdrocksband som BLACK SABBATH, IRON MAIDEN och JUDAS PRIEST. Men samtidigt så finns det en del ”nyare” band som tilltalat mig mycket – speciellt CARCASS! De var grymma! Men sen så har vi ju våran bakgrund i dödsmetallscenen – så allt detta har vi nog försökt att väva in i NEVERMOREs musik. Texterna vet han inte ens själv vad de handlar om… - De är bara mörk poesi för mig. Jag har faktiskt oftast inte en aning om vad det är jag skriver. Jag lyssnar bara på musiken och skriver ner poesi. Sen kan det hända att jag i efterhand sätter mig ner och försöker analysera vad jag har skrivit – det brukar sluta med att jag tycker att jag är helt ”fuckad” i skallen!!! Säger han flinandes. Jag frågar den blonde och bockskäggsprydde mannen om de brukar göra som bl.a. stadspolarna QUEENSRYCHE (vilket jag lyckades luska ut i intervjun med dem) och hyra sig en stuga mitt ute i ingenstans för att sitta ner hela bandet och skriva låtar i. En idé han går igång på direkt! - Det hade varit trevligt!!!! Det låter som en bra idé. Men vi har alltid skrivit allt hemma i våra egna studios på egen hand – sen så bollar vi över ideérna till varann – fram och tillbaka. Efer det så brukar vi gå ner till replokalen och sätta samman allt så som vi vill ha det. - Men jag gillade verkligen idén om att hyra en stuga i skogen. Den skall jag framföra till de andra, det har jag aldrig tänkt på. Det låter verkligen som en toppenidé. Konstigt nog så låter han faktiskt seriös. Vem vet vad som sker nästa gång. Vad både han och jag vet är att bandet i höst ger sig ut på Europa turne och att de även kommer till Sverige för ett par datum. Och NEVERMORE har faktiskt varit här en gång tidigare! - Vi var i Falkenberg en gång och spelade, jag minns att det var en väldigt liten stad. Så det skall verkligen bli kul att få komma tillbaka till er och få spela i lite större städer. Efter det att intervjun gjordes så blev det också klart att supportakten blir ARCH ENEMY. Men efter Europa svängen så blir det ingen rast och ro – då är det de amerikanska fansen som skall få sin del av kakan. - Då kör vi en sväng med DIMMU BORGIR här hemma. Det verkar som att det kommer bli en riktigt lång sväng på vägarna även denna gången. När vi slöpratat oss till slutet av intervjun och jag frågar om han har några sistaord han vill ha sagt, så kommer de bubblandes från honom omgående. Sug på denna… - Till alla läsare av Slave To Metal Magazine – kom ihåg att det finns ingen starkare drog än verkligheten!!!
Daniel Eriksson |
