SOUL REAPER

INGEN LEKSTUGA

   Bolagsbyte, medlemsavhopp och stilbyte(?), tja det finns mycket att prata om när man har kontakt med deathmetalbandet SOUL REAPER från västkusten. Den ene gitarristen - Johan Norman plus trummisen Tobias R. Kellgren återfanns en gång i tiden i DISSECTION - har det på något sätt påverkat SOUL REAPERs val av musicerande? Och vad händer och sker med DISSECTION?

   Tobbe ringer upp en måndageftermiddag för en pratstund om nya plattan ”Life Erazer” (Hammerheart). En skiva som är helt musikaliskt annorlunda än debuten ”Written In Blood” (Nuclear Blast –00). 

   - Det var väl egentligen ett medvetet val, samtidigt som det har gått en del år sedan vi spelade in förra skivan. Det har väl blivit ett naturligt framsteg. Bara låtskrivandet i sig har ändrats en del, vi har blivit mer proffessionella i vårat sätt att skriva material. Vi har tänkt efter innan vi har skrivit, det är en helt annan sorts låtuppbyggnad nu. Det är mera riff, vers, brygga, refräng…ett mellanparti och vers, brygga, refräng igen etc. etc. Första skivan var mer ett hopkok av riff och grejer som vi slängde ihop. En del var sexåttondelar eller fyrafjärdedelar, det spelade liksom ingen roll – vi bara körde ihop det. Det är detta som distinkt skiljer den första skivan med nya plattan.

   Första skivan var ju mycket mera, ursäkta uttrycket…, brötig, överlag!

   - Ja, det håller jag med om. Sen så är ju den här nya inspelad med klick och det gör ju en hel världs skillnad. Det gjorde mycket att få ha tränat med det innan och sedan spela in med det. Arbetet i studion görs ju på så vis väldigt mycket enklare, tajmningen och allt sånt – skivan blir ju mycket jämnare.

   Debuten spelades in i Gain Productions studio (en studio som Tobbe inte vet om den excisterar idag) och han tror att SOUL REAPER är enda dödsmetallbandet som har spelat in där, medans ”Life Erazer” sattes på pränt i Los Angered med Andy LaRocque (King Diamond) bakom spakarna.

   - När vi spelade in ”Written In Blood” så ville vi ha ett annorlunda ljud, alla band lät ju likadana soundmässigt och så var studion hyffsat billig. Vi ville vara originella och chansade på något nytt. När vi var i studion och sen när vi mixade det så lät det jävligt bra, men sen när den var mastrad och man väl fick hem den så var jag jävligt missnöjd. Det lät jävligt mycket lekstuga över det hela.

   - Los Angered hade man ju varit i ett par gånger och kikat runt. Sen de senaste produktionerna som kommit därifrån låter jävligt bra, så det var ett självklart val när vi skulle bestämma studio. Sen så är Andy en stjärna att jobba med. Han är hur proffsig som helst och jävligt trevlig. Han har ett stort tålamod och är alltid trevlig och har något vettigt att säga.

   Inspelningen skedde förra försommaren och var enligt Tobbe en inspelning som flöt på riktigt bra.

   - Alla inspelningar har ju sina ”up and downs”. Vi hade ett bra flyt och jag satte trummorna på fyra dagar, vilket är hyffsat ok. och det jag hade planerat för det. Hade jag fått välja så hade jag velat haft två veckor på mig. Men Andy hade inte tid för det och vi hade ingen budget för det men det funkade ju ändå. Gitarrerna fick vi ta någon extra dag på, men i övrigt så funkade allt toppen.

   Skivan är snyggt paketerad med ett omslag signerat välkända Necrolord och Tobbe är mer än nöjd med hans artistiska verk.

   - Han är jävligt duktig på det han gör. Det är ett jävligt coolt omslag och t.o.m. lite originellt för att vara Necrolord, jag menar han är ju världens bästa konstnär och så, men det är helt klart ett av de mest originella omslagen han har gjort. Man förväntar sig att han skall göra på ett visst sätt och så gör han så. På nya är det lite mer akvarellkänsla och lite mer åt SLAYER, ”Reign In Blood”, ”Seasons In The Abyss”, hållet, lite råare. Det symboliserar våran dödsmetall väldigt bra. Precis som på första skivan så är det mycket småbilder i ett. En massa saker som symboliserar dödsmetall – dödskallar, spindelnät, knivar etc. etc. Det hör liksom till.

   Mycket trevlige Tobbe hade jag haft äran att få möta två dagar tidigare på 2000 Decibel Festivalen i Bengtsfors. Jag var pressansvarig och han var där och lirade med sitt andra band SEVENTH ONE och vi fick chansen att utbyta lite ord med varann, men bestämde oss för att prata vidare under måndagen vilket så skedde. När jag sedan väl har honom på tråden kan jag inte låta bli att fråga honom om vad som har hänt under de tre år som har flutit under broarna sedan debuten släpptes. Men det verkar inte ha skett så mycket som man kan tro. Däremot verkar bandet, som förutom Johan och Tobbe består av Christoffer Hjertén på sång, Stefan Karlsson på gitarr och bassisten Mikael Lång, vara riktigt bra på att repa.

   - Det har inte hänt särskilt mycket, i alla fall inte utåt sett. Vi har dock repat oerört flitigt genom åren, men sen efter skivinspelningen har vi inte kunnat repa så mycket som vi har velat eftersom alla har flyttat åt olika håll, men när vi väl har repat då har vi kört riktigt hårt. Nu bor ju jag i Hunnebostrand och sångaren bor i Uddevalla – så alla har ju lite längre till varann. Men tidigare så repade vi en fyra gånger i veckan. Men att skriva låtar är en mycket lång process för oss. Vi är aldrig nöjda, utgången låter aldrig som slutprodukten sedan gör. Vi är ett väldigt aktivt band som grejar mycket i det tysta. Har vi en spelning så har vi kört på. Men eftersom det inte har varit någon turne så har ju folk varken hört eller sett så mycket av oss, så det har säkert verkat som om inget sker med bandet.

   - Vi hoppas att få släppa skiva lite oftare i framtiden och håller redan på med nya låtar som förhoppningsvis skall vara klara i slutet av året så att man kan gå in i studio till våren igen.

   Sedan sist har bandet bytt skivbolag och min tanke om att de bara var signade för en skiva hos tyska Nuclear Blast visar sig vara helt fel. Tobbe får chans att berätta vad som har hänt och skett och varför bandet slutligen hamnade på holländska Hammerheart.

   - Vi skrev på för en skiva och tre options. Men vi var inte nöjda med dem och de var inte nöjda med oss, så det var en mycket ömsesidig önskan om att häva kontraktet. Vi sålde väl inte så mycket som de hade hoppats på. De hade väl hoppats på att vi skulle fortsätta mer åt DISSECTION hållet, vilket vi absolut inte hade en tanke eller vilja att göra. Vi hade ju liksom spelat så tidigare och det räckte. Jag och Johan ville spela mycket aggresivare musik.

   Nuclear Blast försökte ju sälja er som ex. medlemmarna ur DISSECTION också!

   - Ja precis, och det har bandet fått lida en del för, även köparna så klart. Eftersom vi nu inte alls ville låta som DISSECTION.

   - Så vi sade bara helt ok. när de inte ville att vi skulle ligga hos dem längre! Sen så gav vi oss ut direkt efter ett mellanstort bolag att ligga på. Valet föll på Hammerheart som var himla på och entusiastiska och efter lite förhandlingar så skrev vi på för dem.

   - Hammerheart ser till att få ut sina band på vägarna och vi skall ut nu i November på turne. Vi hade velat åka ut tidigare, men p.g.a. alla festivaler och sånt så är det inte möjligt nu och för våran del så blir det inga festivaler i år, man måste ju boka in dem ganska långt i förväg. Men som sagt i November så blir det ut på vägarna i Europa ihop med DISMEMBER.

   På förra skivan var de ute på en turne med bl.a. KRISIUN, NIGHTINGALES, GORGOROTH, OLD MANS CHILD och MYRKSKOG. Han tyckte att det var en bra turne att komma ut på men påpekar även att det hade sina negativa sidor.

   - På sådana fetsivalturneer så är ju nackdelen den att det är så många band på billboarden att man kanske bara har en tjugo till tjugofem minuter på sig att spela. Sen skall man få undan allt för att nästa band skall på scenen. Så en sådan turne gör jag personligen helst inte igen. Det var skitjobbigt.

   Annat som hände efter förra skivan var att den dåvarande gitarristen Christoffer Hermansson lämnade bandet och blev ersatt av tidigare nämnda Stefan.

   - Han skulle börja plugga och så. Sen så var det lite smågruff mellan oss medlemmar på den tiden. Han visade ingen större entusiasm för att komma och repa och så, så vi ersatte honom med en annan polare – Stefan. Men vi och Christoffer har alltid varit bra polare och är än idag.

   - Stefan var den ende som jag kom att tänka på när vi skulle ha tag på ersättare, han var den ende som var lika tekniskt kunnig som Christoffer var och är. 

  Men nuförtiden rullar allt på…

  - Jag packar ihop mitt trumset var tredje vecka och så ses vi alla nere i Göteborg och repar. Så skall det väl förhoppningsvis bli ett nytt SOUL REAPER vax någon gång nästa år.

   Men något mer DISSECTION verkar det inte bli för hans del när jag till slut för ämnet på tal.

   - Det ryktas ju om att det kommer att komma en ny skiva och det kommer det nog att komma. Jon (Nödveit, DISSECTIONs frontman och numera fängelsekund) har säkert satt ihop en bra ensamble, men bestående av vilka medlemmar har jag inte en aning om. Men att det kommer att komma en ny DISSECTION skiva – det är jag övertygad om.

  

Daniel Eriksson