THE QUILL
TEACH CHILDREN TO WORSHIP HARDROCK
Mönsterås bandet THE QUILL har hållit på i rätt många år nu. Tredje plattan ”Voodoo Caravan” har precis släppts och trots detta är bandet relativt okända. Ett kontrakt med Steamhammer/SPV har rotts hem, i och med det så skall det bli ändring på allt vad okändhet heter!
Efter att Hammond onanisten Anders Haglund fick lämna skutan mellan
den självbetitlade debuten som kom ut –95 och ”Silver Haze”
(-99), så har bandet bestått av samma gamla stomme. Stommen har
varit och kommer troligtsvis även i framtiden vara, sångaren Magnus
Ekwall, gitarristen Christian Carlsson, trummisen Jolle Atlagic och
bassisten Roger Nilsson. Det är även den sistnämnda som ringer upp
Slave To Metal för att ta sig en pratstund om ”Voodoo Caravan”
– bandets öppning till den breda hårdrockspubliken. För det är
just hårdrock bandet spelar och inget annat. Ofta klassas bandet som
ett stoner band, vilket i mitt tycke är helt käpprätt åt helvete.
Utan jag och Roger är helt överrens om vad det handlar om. - Det vi har försökt att göra är att blanda våra influenser från både sjuttio, åttio och nittiotal. Det skall inte låta som om skivan är inspelad på sjuttiotalet när den är inspelad på nittiotalet! Utan man försöker att plocka de bästa bitarna ur hårdrocken. Men skivbolag vill gärna sätta en etikett på det hela. Jag är väl den som letar mest obskyra sjuttiotals prylar, Jolle mera åttiotal – med MÖTLEY CRUE etc., medans Christian är mycket blues. Så alla tillför olika grejer. Det känns som att vi har lyckats med det. Det är också kul när folk fattar det. Men de har inte alltid låtit som de gör på nya plattan, även om vissa delar är igenkännbara. - Våran första skiva var en typisk debut skiva. Den andra skivan, när organisten fått kicken/slutade, blev som en stor reaktion på detta. Då ville vi bara göra tunga gitarriff. Nu har vi liksom hittat våran grej. Det lät ju ganska mycket BLACK SABBATH om ”Silver Haze”! - Ja, det hade väldigt mycket med att Anders slutade. Vi kom fram till att det blev bäst att gå skilda vägar.Han tillförde någon form av DOORS känsla, han var inne på sextiotals psykadelica. På slutet blev det så att vi övade med honom ett par timmar, sen ”slutade” vi repet och då var vi fyra kvar och gjorde tyngre hårdrocks låtar. Det var nog mycket därför den plattan blev som den blev. Förr fick man ju skriva låtarna så att det skulle finnas en sån keyboard grej i varje låt. Nu kan man tillföra det i en låt istället för att ha med det överallt och det känns rätt skönt! Nu tycker t.o.m. Roger att de är så pass tighta att det kan bli en konstig känsla i bandet. - Vi känner varann så jävla bra och vi har spelat ihop så pass länge att det blir lite äckligt ibland. Man behöver liksom inte säga något till varann man vet vart det kommer att landa till slut ändå. På så vis är det kanon! Jag är nyaste medlemmen i bandet och har varit med i åtta år… En annan person som Roger känner väl är Michael Amott från SPIRITUAL BEGGARS/ARCH ENEMY. Två band som Roger för övrigt faktiskt är med och ”rör” i. Just Mr. Amott har gästat låten ”Shapes Of Afterlife” på ”Voodoo Caravan” och lagt ett gitarrsolo. - Jag är ju med i SPIRITUAL BEGGARS numera också. Men det var faktiskt han själv som tjatade sig till att få vara med på våran skiva. Vi umgås väldigt mycket, jag hjälpte ju honom och ARCH ENEMY med en USA turne när Sharlee (D´ Angelo, även bassist i MERCYFUL FATE, WITCHERY etc. förf. anm.) inte kunde hänga med. Så vi har hållit kontakten hela tiden sen dess. När det var dags så frågade han vilket solo det var tänkt att han skulle spela!? ”- Det du har jag inte riktigt kollat upp.” fick jag glatt svara. Sen så var det just ”Shapes Of Afterlife” som Christian kände att vi hade ett litet liknande solo på förra skivan, han tyckte att han redan hade gjort det en gång, så det passade ju bra att dra in Michael där. Än en gång har bandet hamnat i samma gamla vanliga studio – Berno Studio med Berno Paulsson bakom rattarna. - Jajemensan!!! Tredje gången gillt. Vi var lite sugna på något annat men vi har ju bara goda erfarenheter av Berno. Det fanns ingen vits med att byta. Han var inne på samma linje som oss. Visst tänker vi nu efteråt att det vore kul att testa något annat nästa gång – det vill man ju alltid. Men vi hamnar säkert där igen! Roger börjar skratta och fortsätter lugnt att berätta vidare. Lugn är också ett ord som passar Roger bra. Denna söndag kväll när vi tar oss ett snack visar det sig att han endast har tvättat bilen under dagen – och då i en automat!!! Det säger väl allt. - Berno hade egentligen inte tid att mixa från början, men sen så fick han tid även till det. Det var någon avbokning och så. Men nu så har vi gjort tre plattor där och det kanske är dags att prova något annat? Så till nästa så blir det som sagt förhoppningsvis någon annan studio. Men det blir inom Sveriges gränser enligt Roger. - Jag tycker Sverige står sig rätt bra i konkurrens, både tekniskt och prismässigt. Vi har ju varit i Fredman med Beggars nu och det var himla trevligt där med. Men det finns ju många fler ändå. Man har ju Los Angered i Göteborg och Polar i Stockholm m.m. Men något nytt som de har provat är i alla fall ett nytt bolag! - Det har med ARCH ENEMY turnen att göra. Jag lärde känna deras manager på Sanctuary i London och skickade över lite QUILL material till honom som han gillade skarpt. Så han ville hjälpa oss lite och visste att Steamhammer var ute efter ett band inom våran genre. Så han fixade en bra kontakt med dem och lade ett gott ord för oss. Så som så många gånger tidigare så gick det genom kontakter! Det verkar ha varit lite si och så på bolagsfronten tidigare. Debuten gavs ut av Megarock och ”Silver Haze” av holländska Roxon. Vad är det som gått snett tidigare då? - Med Roxon var det väldigt mycket strul. De var ett litet bolag och hade inte tillräckligt med resurser. Sen så var det allt det gamla vanliga, pengar som inte utbetalades etc. etc. Sen efter ”Silver Haze” så släppte vi ju våran första skiva igen på Meteorcity i USA. Så då jobbade vi lite med dem. Roxon lämnade vi som sagt ganska snabbt. Det är kul nu, sju år efter debuten kom, att få jobba med ett stort bolag. Det märks ju liksom. Megarock funkade bra i Sverige men de hade inte resurser till att få ut det bra i Europa. Steamhammer verkar satsa ganska stort! - Ja, man märker det ju nu precis när skivan har släppts. Man har ju även fått bättre förutsättningar innan. Man behövde inte stressa i studion utan det fick ta den tid det behövde. Vi har fått göra mycket intervjuer för den här skivan och det är ju kul. Jag var t.ex. nere i Paris och gjorde PR där. Ett annat rock n´ roll band som hamnat på Steamhammer är BLACKSHINE så vad passade bättre än att ha ett releaseparty ihop? Det brakade loss i februari uppe i Stockholm och tyvärr hade jag inte möjlighet att närvara – men festen klarade sig ändå… - Det var skitkul. Det var första gången vi spelade live på länge, så man kände sig lite ringrostiga, men det var kul som attan. Om man räknar från det debuten spelades in, alltså –94, så har det bara släppts tre skivor på åtta år. Det känns inte så där jättemycket i dagens läge!!! - Det är lite DEF LEPPARD varning på oss tror jag!!! Roger skrattar än en gång. - Det har berott mycket på bolagen, tre plattor på tre bolag. Vi hade nog släppt mer annars. Nu är det mer formulerat i kontraktet att det inte får ta så lång tid mellan varje platta. Mellan första och andra skivan skrev vi material till en hel skiva, men vi blev inte nöjda med det – så det är aldrig släppt. Förhoppningsvis skall det bli mer fart i bandet i framtiden och turneer är ju något som bandet vill ha. - Vi har hittat ett tyskt bokningsbolag som letar förbands turneer åt oss. Inget är klart än men jag ser verkligen fram emot att få komma ut på vägarna. - Efter ”Silver Haze” gjorde vi ju det man kan göra i Sverige, sen så var vi nere i Holland och Tyskland, men det har ju varit mer på ”fixa själv” nivå. Aldrig genom något bokningsbolag. Men hur hinner man med att även vara fast medlem i SPIRITUAL BEGGARS och ibland hjälpa ARCH ENEMY? En fråga som får Roger att le i andra änden av luren. - Jag tänkte jag skulle bränna ut mig rejält i år! - Jag har ju kännt Michael länge och när kryddan (tidigare sångare/bassist i SPIRITUAL BEGGARS som valde att helt satsa på sitt andra band THE MUSHROOM RIVER BAND förf. anm. igen) slutade så blev jag tillfrågad om jag ville hoppa med. Vi blev ett femmanna band och det funkar bra. Nya skivan skall komma i höst. - Jag har ju även lyckas vara med på ett hörn i ARCH ENEMY, det blev en treveckors turne i USA och Kanada. Det var kul, trots att det inte var musik jag var van vid att spela. Jag hade då aldrig spelat melodisk dödsmetall tidigare. Hela situationen var rätt bisarr. Michael ringde mig och frågade om jag kunde ställa upp, han hittade ingen annan. Men jag hade aldrig hört dem, så han fick skicka skivorna. Jag ville höra hur det lät innan jag tackade ja och hade räknat med att få ett par dagar på mig att svara. Men han ringde redan efter en timme och behövde besked. Managementet behövde besked och han lovade att jag skulle fixa det. Så så blev det utan att ens ha hört det. Sen fick jag skivorna och tänkte ”- Här får jag faan i mig öva!!!”. Jag har sett en del på video ifrån spelningarna och det lät ok. Det är alltid nyttigt att göra sådant här tror jag! - SPIRITUAL BEGGARS är utsprida över allt i landet (”- Halmstad, Borlänge, Stockholm och jag i Oscarshamn…”) och när vi skall repa så kräver det noga planering. Det är på en annan nivå. I QUILL träffas vi minst en gång i veckan och repar och då är det lika mycket socialt. I Beggars blir det mer fokuserat när vi träffas. Men överleva på musiken är inget som är möjligt för Roger!!! - Nähä du!!! Det är inte riktigt ekonomiskt gångbart. Det är väl en dröm som alla har. Jag jobbar som högstadielärare. Tuktar ungar! - Ett kanon jobb som ger en mycket energi. Det är också smidigt – för man har mycket lov och sånt. Det passar bra när man skall ut och spela. Det måste ju kidsen tycka är skitcoolt. En lärare som är hårdrockare och släpper skivor!!! - Ja, det tycker dem är häftigt! Det har ju varit mycket i tidningarna här och så… ”- Majen lirar hårdrock!!!” Man kan ju tänka själv hur det var i den åldern. Han säger sig även vara lite besviken på den svenska marknaden. - Här måste man antingen vara HARDCORE SUPERSTAR eller BACKYARD BABIES för att sälja plattor. Men det finns ju bevisligen en stor hårdrocks publik här – se bara på SWEDEN ROCK FESTIVAL! - SAHARA HOTNIGHTS och såna band får ju jätterespons av tidningar och så nu när de var i New York och spelade. De sålde ut CBGB´s med fyrahundra pers. De får jätte uppmärksamhet!!! Men säljer ARCH ENEMY ut The Trubadors i Los Angeles för femhundra pers. och det är helt knökat så står det inte en rad om det här! Det är så media funkar här i Sverige. Folket läser om detta och tror att SAHARA HOTNIGHTS skall bli skitstora i USA, men fyrahundra pers. i New York!!!???… Roger suckar! - …det säger ju ingenting. Bättre ord kan man inte avsluta en intervju med enligt mitt tycke! För hur lite uppmärksammad blir inte vår inhemska hårdrock i våran egna dagspress. Nada! Ändring på det!!! ”Voodoo Caravan” borde ljuda ut ur högtalarna på alla kvälls och dagspress redaktioner runt om i landet – först då kunde de få en riktig bild av hur svensk hårdrock skall spelas!
Daniel Eriksson
|
