CORROSION OF CONFORMITY

 

 

THE GREAT SOUTHERN TRENDKILL

 

Mannen med det coola namnet, Woodroe Weatherman finns med på tråden.

Ny skiva, nytt bolag…

Världen ligger för deras fötter.

Och den stavas COC!!!

Ingen har väl glömt bort de eminenta amerikanska hårdrockarna i Corrosion Of Conformity? Tänkte väl det! I mig satte bandet från North Carolina djupa spår i och med deras bejublade support framträdanden till inga mindre än Megadeth (-95) och Metallica (-96). COC (som de i folkmun ofta kallas), satte kanske dessa djupa spår p.g.a. en intensitet på scenen som många band saknar. Deras Black Sabbath doftande, svängiga, tillbakalutade hårdrock har med åren bildat en egen stil som är lätt att känna igen.

Men skillnaden mot många av dagens band är att COC startade för länge, länge sedan. Redan 1983 släpptes förstlingsverket ”Eye For An Eye” men på den tiden handlade det om hardcore (snacka om att vara före sin tid…). – 85 släpptes ”Animosity”, - 87 kom ”Technocrasy”, -88 ”Six Songs With Mike Singing”. Så plötsligt –91 smällde det till rejält och det med mästerverket ”Blind”, det var först då som bandet lade grunden till det som ljuder ur högtalarna idag.

Mycket turer cirkulerades i bandet och medlemsbytena hade varit många, så det var först på –94 års ”Deliverence” som bandet presenterade den sättning de än idag består av. Då hade den tidigare gitarristen Pepper Keenan tagit över även micken. –96 kom ”Wiseblood”, plattan som var tänkt som det riktigt stora genombrottet, men så blev inte fallet då multinationella bolaget Columbia och Corrosion Of Conformity valde att gå skilda vägar efter släppet. Det blev tyst om bandet, ordentligt tyst för att vara ärlig! Och så plötsligt kommer de tillbaks igen med nytt bolag i ryggen (engelska Sanctuary Records) och ny platta i bagaget (”America´s Volume Dealer”).

Pepper och hans kollegor bassisten Mike Dean, trummisen Reed Mullin och inte minst den egentlige frontmannen Woodroe ”Woody” Weatherman är åter på G.

Att jag säger egentlige frontman om Woody är för att man tror att Mr. Keenan är frontmannen, men i själva verket så har ju inte han varit med från start. Så det faller sig ganska naturligt att Woodroe Weatherman ringer upp Slave To Metal för en pratstund. Precis som vanligt så går inget som man tänkt sig, jag är jätteförkyld och intervjun blir framflyttad en dag (annars brukar det bli tvärtom  förf. anm.) p.g.a att man på promotion avdelningen fått reda på att bandet dagen efter skall ge sig ut på den stundande turnen.

   ” Vi skall upp i bergen här i North Carolina och börja vår turne”

   Det är en riktigt glad gitarrist som finns med på tråden från andra sidan Atlanten och att glida in på politik valvecka som det är i Staterna känns självklart. Han är riktigt uppretad över medierna i USA. Valet om vem som skall bli president verkar vara ett dött lopp och själv är han inte pigg på någon av de.

   ” Det är inte klart än, de gör en sån stor affär av det.”

   Men intresserad är han.

   ” Absolut, det måste man vara. Man måste hänga med i det hela.”

  

Amerikansk högoktan

Efter en stunds plitik snack glider vi in på det egentliga ämnet – nya plattan.

   ” Det tog tid, men nu är plattan äntligen här, så nu blir det ut och turnera.”

   Titeln ”America´s Volume Dealer”  kommer enligt Woody från ett fan.

   ”En kille kom upp efter en av våra spelningar och sa att vi var ena riktiga ”America´s Volume Dealer”, att vi spelar svängigt och högt.”

   Nya alstret låter ungefär som förväntat men ändå inte. Det är deras sound men lite mer tillbakalutat.

   ”Precis! På de senaste tre plattorna har vi lagt grunden för vårat sound. De är annorlunda men ändå så har de en röd tråd rätt igenom och vårat sound finns där”

   När man lyssnar på ”Deliverence”, ”Wiseblood” och ”America´s Volume Dealer” så kan man lite fräckt dra en slutsats om en triologi!? Något som Woody verkar hålla med om.

   ”Det tycker jag också, det är ju lite ändringar hela tiden för att hålla uppe intresset och samtidigt för att ge oss själva en utmaning. Grunden är ju alltid att göra en bra skiva som man kan lyssna på utan att bli uttråkad”

   Själv tycker jag att skivan är lite softare än de tidigare!

   ” Varje skiva för mig är en tid och en plats. Vi vill ju göra något nytt och fräsht hela tiden.”

   Svar på tal! En annan sak som man lägger märke till när man lyssnar på COC´s nya platta är att Pepper sjunger bättre än någonsin och det är kanske inte så konstigt…

   ” Han har lagt ner mycket tid på texterna. Och när vi gick in i studion så hade han verkligen lagt ner tid på att träna sången.”

   Vi glider in på att ”softprata” låtar från nya plattan och han har två låtar han håller högt.

   ” Jag gillar verkligen ”Diablo Blvd.”  Och ”Who´s Got The Fire”

   Jag berättar att min favorit är den mer ”djupa” och softa ”Sleeping Martyr”, en helt annorlunda låt jämnfört med de två han just nämnt.

   ” Den är jävligt bra. Mike spelar faktiskt ståbas på den, det är otroligt coolt!”

 

Gammal live klassiker

Den Europeiska versionen av ”America´s Volume Dealer” innehåller två bonus låtar. Först ut är ”Rather See You Dead”, en cover som den uppmärksamme säkert känner igen då de brukar köra den live och plocka upp någon på scenen som får hjälpa till att hantera ”guran”.

   ” Bandet som gjorde den heter Legionaires Disease Band och är från Texas och de spelade in den redan 1979. Vi har kört den live en del genom åren.”

   ”Vi beslutade oss till slut att det var dags att spela in den, en snabbinspelning.”

   Den andra bonuslåten ”Steady Roller” är verkligen ett annorlunda och oväntat kort. Den påminner starkt om ett annat band. Ja, Woody får berätta…

   ” Vi satt i studion och slappade. Plötsligt kom ett trumkomp igång och vi matade på med gitarr. Vi skrev den på fem minuter och spelade in den direkt. Det blev helt spontant och enda gången vi spelat den låten var i studion just då.”

   ”Det var bara en kul grej, vi ville se hur nära vi kunde spela en klassisk AC/DC låt eller något sådant.”

   Att de nu fyra senaste plattorna har gjort att de bytt ”genre” och funnit sig en egen och lättigentjänelig stil är något de säkerligen har sin trogne producent John Custer att tacka. Ni måste verkligen gilla honom, det är ju fjärde gången ni använder er av honom?

   ”Absolut!, han är verkligen en trevlig snubbe. John är inte rädd för att prova på nya ideér i studion. Han gillar att experimentera. Det brukar bli att man dumpar alla grundideér och börjar om från noll igen. Det är därför det är så bra att jobba med honom”

   Jag kan inte annat än att berömma honom för en snygg booklet. Nog för att omslaget är grymt fult men bläddrar man vidare så är det verkligen stilmässigt snyggt.

  ”Det var vår idé helt och hållet. Vår grafiska kille som sköter vår hemsida hjälpte oss, så det blev som vi ville ha det.”

  

Bolagsbyte

Något som de däremot inte var helt nöjda med var det gamla bolaget Columbia som de valde att lämna innan den nya plattan var på gång. Det var kanske lite ömsesidigt.

   ”Efter ”Wiseblood” bestämde vi oss för att lämna bolaget. Vi kände oss missnöjda med vad de gjort för att promota plattan. Så vi bad dem helt enkelt att släppa oss, vilket dem också gjorde. Det hela gick väldigt lugnt tillväga och vi sökte efter ett nytt bolag och signade för Sanctuary.”

   Med sanctuary verkar de funnit sig tillrätta och de känner sig verkligen nöjda.

   ”De är jätteschyssta. De är stora nog för att man skall ”nå ut” med plattan och det är ett tillräckligt litet bolag för att man skall kunna prata med dem direkt.”

   Så då kanske man skulle kunna förvänta sig en video till någon utav låtarna framöver?

   ” Vi har inte bestämt oss än. Första singeln är ”Gratulations Day” och den spelas väldigt mycket på radion här så…

   ”…vi har ju gjort en del förr!”

   För att rätta till den något nyvakne (?) Woody lite så heter låten han talar om ”Congratulations Song” inte ”Gratulations Day”, något jag lätt förlåter en man som gör en jävla massa intervjuer för tillfället. Och mer arbete blir det. Nu kommer ju som sagt den stundande turneen.

   ”Vi drar igång i morgon med vår turne här i staterna och Kanada. Sen vill vi över till Europa och spela, någongång i februari/mars skulle jag tro att vi kommer. Förhoppningarna är att det skall bli en egen headline vända. Vi har ju aldrig gjort det i Europa.”

   I Sverige har ni bara varit med Megadeth och Metallica och spelat?

   ” Vi har spelat med Soundgarden i Sverige en gång med. Jag tror det var innan Megadeth.”

  

Ut med tiggare?

Jag berättar att det i Sverige går ryckten om en vända med våra egna blågula Spiritual Beggars. Kanske är det tidsskillnaden men detta är inget som nått bandet!

   ” Det vore fräckt. Vi har inte pratat om det, men det skulle vara kul. Jag tycker att de är skitbra!”

   Som jag berättade tidigare så har bandet haft en hel del strul med medlemsbyten tidigare i karriären. Men nu är det slut på det, dagens sättning verkar funka bra tillsammans.

   ”Anledningen till att vi har nått dit vi är, är just det att vi gillar det vi gör. Vi tycker att det är roligt att apela in nya plattor och göra turneér. Så vi lär väl vara samma medlemmar ett tag framöver.”

   Varför började egentligen COC som ett hardcore band? Det är något som många grunnat över.

   ”Det var den scenen vi kom ifrån, punkrock och hardcore”

  Men varför fortsatte ni inte i den riktningen?

   ”Det var egentligen inte så konstigt, vi har alltid gjort det vi vill. Vi hade lärt oss en del av vår hardcore bakgrund. Man måste göra det man känner för. Man kan inte stanna inom en scen. Punkrock scenen var en tid en plats. Idag finns den inte på samma sätt. Det är ju annorlunda nu om man jämnför med –82/-83 när vi startade, det var nog faktiskt mer från hjärtat på den tiden.”

   Och med det menar han inte att de inte gör det de vill idag från hjärtat utan mer om hur tidsepoken fungerade.

Något som han har väldigt svårt för är att beskriva hur han själv tycker att de låter.

   ”Det är svårt!. Man blir kallad för allt möjligt, tung rock, heavy metal, stoner rock och en del kallar det bara ROCK!!!”

   Vrålar en nu exalterad gitarrist.

   ” Själv vet jag inte vad man skall kalla det”

   Säger han avslutningsvis på frågan.Så vi far vidare…

   

Woodroe´s skivback

Inspirationen hämtar Woodroe från många olika band.

   ” Genom åren så har man inspirerats av många olika band t.ex. Black Flag, Black Sabbath och Thin Lizzy.”

   Vad är det då som gömmer sig hemma i Weatherman´s skivbackar?

   ”Jag har en verkligen stor skivsamling. Bl.a. ”vinylen som man aldrig blir av med”….”

   Woody skrattar, det är inte kassa plattor han pratar om utan mer om plattor som är så bra att man aldrig vill göra sig av med dem.

   ”… gamla Judas Priest och Scorpions plattor, Dead Kennedys o.s.v.”

   Gillar du fortfarande dem?

   ”Självklart! Och så har jag gamla Discharge och sånt. Man gör sig aldrig av med dem och jag lyssnar fortfarande på det!”

   När man ändå är inne på andra band så passar jag på att fråga om han vet om Pepper, Phil Anselmo från Pantera och co. kommer att göra en uppföljare till DOWN´s dunder debut. Ett projekt som jag antar att inga som gillar den lite hårdare musiken har missat.

   ” Den frågan får man ofta och det beror nog på om de får tid att sätta sig ner tillsamans. Pantera har ju sin grej, de skall ju ut och turnera och vi likaså. Och Crowbar har ju sitt!”

   ”De vill göra en ny platta och de har material till det, men de måste få tid tillsammans för att göra den.”

   Själv då? Inget sidoprojekt?

   ”Nä, COC räcker för mig.”

   Jag reagerar på att han säger COC, för på alla tidigare omslag står det Corrosion Of Conformity men på nya plattan står det endast COC. Är det så att ni endast kallar er det numera?

   ” Vi är fortfarande Corrosion Of Conformity. Men enda sedan starten så har alla kallat oss COC och det säger vi själva också.”

Nästa platta

  Jag älskar att spekulera lite och det är kanske lite underligt att direkt efter nytt alster redan fråga efter nästa!

   Woody börjar att vrålskratta…

   ” Det kommer definitivt inte att ta tre år eller något sådant! Vi vill turnera i nio eller tio månader för den här plattan. Sedan vill vi rätt in i studion igen, för vi har redan en massa nya ideér till låtar och det skall inte ta så lång tid att få ut något nytt som sist.”

   Och det är Sanctuary som gäller?

   ” Absolut!!!”

   Intervjun lider mot sitt slut och jag bollar likt Tomas Brolin över till Woody.

   ”Hoppas att ni kommer och ser oss när vi kommer till Europa.”

    Blir det mycket nytt material live?

   ” Det kommer att bli material från många av plattorna…”

   Så vi har en hitturne á la  Saxon att vänta???

  ”Precis!!!”

   Mannen i andra luren håller likt mig på att dö av skratt, så vi ser till att avsluta när allt är på topp. Jag passar på att önska honom välkommen till Sverige. Och jag tror ingen vågar missa dem när de kommer eller…

 

Daniel Eriksson

COC på nätet:
www.coc.com
www.corrosivecabaal.com