|
MY DYING BRIDE
DEN OLYCKLIGES TALAN
MY DYING BRIDE har hållit på i en evighet nu, ändå har bandet aldrig släppt ifrån sig en liveskiva. Man kan med andra ord säga ”-Det var på tiden!!!” och mena det till 100%!!!
Bandets sångare Aaron slog kontoret en pling för att berätta om varför det först nu släpps en liveplatta. Samtidigt som ”The Voice Of The Wrecked” landar på skivdiskarna så kommer även DVDn ”For Darkest Eyes” ut – den summerar på ett bra sätt bandets färd fram till –96. Han berättar även vad han egentligen känner inför livet på vägarna. Jag har precis kommit hem från Sweden Rock Festival och mina stämband är inte vad de skall vara. Men vad gör det när man har fått banga huvudet i takt till toner av CANDLEMASS. Aaron strålar upp. - Faan vad kul! Vet du om de spelar någon annanstans nu framöver? Spelar de på Wacken eller Grasspop? Han låter minst sagt mycket sugen och efter att ha diskuterat festivalen och CANDLEMASS en stund så går vi in på hans egna bands liveframfarter. Vi börjar så klart med ”The Voice Of The Wretched”. - Vi har aldrig gillat att spela in live och det är väl en utav anledningarna till att detta är första riktiga livegrejen sen vi startade för tolv år sedan. Det är väl på sätt och vis ett tack till våra fans. Alla band släpper ett livealbum någon gång i sin karriär, men vi har hela tiden skjutit på det. Den är inspelad i Holland. Vi spelade in tre spelningar och valde ut den bästa. Så nu kändes helt enkelt som att tiden var inne för ett MY DYING BRIDE livevax? - Egentligen inte. Jag har aldrig gillat liveskivor något större. Jag har många skivor hemma, men det är nog bara två som är liveplattor. Ingen i bandet har gillat liveskivor något större. Vi släppte ju samlingsplattorna ”Meisterwerk 1 och 2” som ett tioårs jubileum. På något sätt så känns det som om denna live också hör dit. Bara att denna hyllning till oss själva kom några år senare. Jag påpekar för Aaron att den typ av musik som MY DYING BRIDE spelar – depp goth/doom – inte heller är någon direkt livemusik. Jag får genast medhåll! - Precis! Det är atmosfärisk musik, man behöver vara på plats för att känna den känslan. Själv bevittnade jag dessa britter när de spelade förband till IRON MAIDEN – 95. Då hade Maiden en stor svacka med Blaze Bayley på sång och bandet spelade på lilla Kåren i Göteborg. Men MY DYING BRIDE imponerade stort och gjorde ett rejält avtryck i min själ – det avtrycket sitter kvar än idag! Det var också senaste gången bandet spelade här uppe i norr. - Då var IRON MAIDEN turnen bra ändå! - Jag hoppas verkligen att vi får möjlighet att spela hos er snart igen. Vi jobbar på en höstturne nu, så jag hoppas att vi ses i slutet av året. Varför tror du att man uppskattar er som liveakt, trots att musiken är relativt slö och som sagt inte så publikflirtande? - Vi försöker göra en liveshow av det hela, inte bara gå på scenen, spela låtarna och gå av. Vi försöker binda publiken, lite teatraliskt och få dem att känna atmosfären. Vi spelade nu i helgen med SLAYER nere i Milano. Alla band spelade snabb musik utom vi, men publiken gillade oss verkligen – det var riktigt kul!!! Jag vet inte var det magiska sitter, men så länge det funkar så här så kommer det gå hur bra som helst. Men vad tycker då bandet själva om att stå på scenen? Hur ser de sig själva som band uppe på en scen? - Det är knivigt att svara på… Vi ser ut över publiken och de ser på oss. Jag skulle gärna vilja se en show med oss och se vad det är som fångar publiken. Vi ser ju videos med oss själva, men det är ju som att se en rulle från senaste semestern. Man skrattar åt felen och åt håret etc. etc. Aaron börjar skratta. Men det med att vara på vägarna och hur kul det är går väldigt i perioder enligt sångaren. - Det går väldigt upp och ner. Ibland älskar man det och ibland känns det trögare. Men som nu när vi koncentrerar oss på att endast spela på helgerna och på så mycket festivaler som möjligt är det riktigt kul. Det är ju ingen turne direkt. Man gör en spelning en dag och sedan har man sex dagar ledigt och det känns jättegott. Man behöver inte vara ifrån sina vänner och familjen några längre perioder och det passar mig utmärkt. Men ingen i bandet är gift ännu. Även om trummisen Shaun Steels snart skall träda fram till altaret. Men trots allt så har de nära och kära runt ikring sig och Andrew har en liten grabb. Aaron har alltid förökt att växla sin sång mycket. Många tycker att han är falsksjungande medans andra älskar hans åtaganden bakom micken. - Jag har alltid försökt att växla min sång. Jag kan sjunga blackmetal, deathmetal funkar fint, men jag kan även sjunga vanligt, prata och viska på låtarna. Jag försöker få det intressant. Många sångare låter likadana rakt igenom. Jag gillar att sjunga på många olika sätt. På senaste studioskivan ”The Dreadful Hours” är det lite hårdare sång som gäller och det har på senare år påmint lite om bandets tidiga åtaganden. - Jag har alltid gillat att sjunga deathmetal growl! Folk gillar mina skrik och gurgel tror jag…
Aaron låter än en gång smilbanden dra på sig. Men vad är det då som har fått bandet till att gå tillbaka till rötterna? - Jag vet inte riktigt. Jag kan nog inte förklara det. Vi har ju bred smak och gillar t.ex. band som SLAYER. Jag vet inte hur nästa skiva kommer att låta? Kanske blir det en lugnare skiva!? - Detta kanske bara är en period i livet som vi måste gå igenom? Så du har inte nu någon aning om vart åt det lutar hur nästa skiva kommer att låta? - Vet faktiskt inte? Men vi gillar ju våra senaste skivor skarpt, så jag tror ju att nästa kommer bli något liknande. Har ni startat skriva material än? - Nä. Vi är ett av de banden som inte kan skriva när vi är inne i en turne period. Så det får vi börja med efter alla shower vi har framför oss. Sen så har jag en hypotes om att det är svårare för hårdrocksband och då i synnerhet gothband att skriva material på sommaren. Aaron är inte sen att hålla med mig. - Visst är det svårare nu på sommaren att skriva sådan musik vi spelar. Det låter konstigt men det är så. Jag håller med dig fullständigt. Nu på sommaren vill vi ha det kul och njuta av vädret likt alla andra. Men på hösten och vintern när det regnar, snöar och är kallt får man riktigt mycket inspiration. Då kan man sitta inne och skriva låtar och få till den riktiga atmosfären som spirar runt musiken. Vad får du då inspiration till dina texter ifrån? - Jag vet inte riktigt? Jag kan få inspiration när som helst och var som helst. Jag kan gå runt med en kopp te och plötsligt få en bild i huvudet, då sätter jag mig ner och skriver direkt. Ibland så inspireras jag av böcker eller filmer. Det beror på. Det kan komma personer och berätta om deras sliv och så får jag en ide. Men åter till livelivet… Bandets blivande turne skall vara en annorlunda sväng är det tänkt. - Vi har spelat i Grekland och Portugal i år. Där har vi aldrig spelat förr och det var underbart. Vi har därför beslutat att årets turne skall rulla fram på vägarna där vi inte har varit förr eller spelat på länge. Vi spelar ju alltid i Tyskland och Holland och det tänker vi inte göra på denna turnen. Undantaget de festivaler vi har inbokade. T.ex. så vill vi spela uppe i skandinavien. Nästa år skall vi även försöka spela i amerika och sydamerika. Men han har inte mycket till övers för sitt hemland och spyr en lång stund galla över landets musikkultur. Han säger sig hata BBC och mainstreamradiostationerna. Jag hör WESTLIFE och Britney Spears nämnas i ett aggresivt tonläge och han muttrar en lång stund. MY DYING BRIDE skulle aldrig spelas på radio där. - Engelsmän gillar mest utländs musik och vi är tyvärr infödingar!!! Aaron avslöjar också för mig att de gärna skulle vilja spela förband till ett band som t.ex. RAMMSTEIN! - Det hade varit hur coolt som helst! Eller kanske SLAYER igen. Det funkar fint med ett aggresivt band och ett lugnare. Maiden turnen var också riktigt bra. För några år sedan släppte bandet en video vid namn ”The Darkest Eyes” – den släpps nu som DVD och Aaron berättar gärna om den för mig eftersom jag vid intervju tillfället ännu inte hade sett den. - Det är live från Polen –96 plus lite videos och så. Sen så är det lite gamla live upptagningar från så tidigt som –93 och framåt. Vi är jätte nöjda med den DVDn. Den fyller sin funktion. Samtalet börjar dra mot sitt slut och han ursäktar sig för att de ”missade” oss på förra turnen. Men lovar att gottgöra oss på denna svängen. Han föreslår att vi skall ta en bit mat ihop och tjöta lite när de kommer till Sverige. Jag önskar honom lycka till med bandkompisens bröllop och han avslöjar vem som håller i kameran… - Jag skall vara fotograf och håller på att öva utav bara sjutton nu!!!!
Daniel Eriksson
|