RUNNING WILD

DIESELRÅTTOR & SJÖMANSMÖSS

   Rolf Kasparek är kanske för de flesta hårdrockare känd som Rock N´ Rolf. Mannen och förebilden inom piratinfluerad Heavy Metal. Alla har vi någon gång i våra liv låtit ölen skvala till tonerna av ”Under Jolly Roger” och nu är ånyo låten på allas läppar. RUNNING WILD släpper sin andra liveplatta någonsin. Det var femton år sedan sist, men nu är ”The Brotherhood Live” här för att stilla våra metalsjälar.

   Tjugo låtar och som inte detta vore nog så släpps allt på DVD också. Även gamla sjöbusar ger sig in på den nya teknikens bana. Rock N´ Rolf ringde upp kontoret från sitt hem i Hannover för att prata om allt från tjecker till varför alla verkar lämna hans skuta. Slave To Metal presenterar inte lite stolt en intervju med RUNNING WILD.

   - Förra liveplattan kom ut –87. Så det har ju minst sagt tagit sin tid att få tummen ur för att göra en ny. Vi hade ju småpratat lite om att göra en ny live platta, men det har aldrig varit sådär hyperaktuellt. Det var faktiskt inte förrens ett litet tag innan denna spelningen i Osnabrück som vi bestämde oss definitivt för att spela in. För en gångs skull så var det här någonting som alla våra fans ville ha. En live platta och en DVD. Så från beslut till slutresultat gick det väldigt snabbt. Det var sista spelningen vi gjorde i Tyskland så det fanns liksom bara denna möjligheten till inspelning. För vi ville gärna spela in på hemmaplan. Men trots att det bara fanns en chans, så blev jag väldigt nöjd med inspelningen.

   Rolf är mycket pratglad denna afton och det är svårt att få stopp på honom. Lika svårt som det var att få stopp på fansen när de fick höras talas om denna liveinspelning.

   - Det är helt otroligt. Men det började snackas bland våra fans på hemsidan och ryktet spred sig snabbt. Det kom folk från varenda håla i hela Tyskland och folk från andra delar i norra Europa kom för att vara med om denna inspelningen. Fansen var helt underbara och de gjorde att det blev en spelning att minnas. De hade försökt klura ut länge var vi skulle spela in och när de väl fick reda på det…ja, då blev det full fart.

   Liveinspelningen blev så bra att bandet valde att göra en dubbelcd. Men låtvalet var ingenting som var gjort bara för att det var en liveskiva på G enligt Rolf.

   - När jag satte mig ner och skulle välja låtar, så valde jag inte utifrån att det skulle spelas in. Utan jag satte mig bara ner för att fundera ut en bra setlist för kvällen och det blev lyckat.

   Rolf är, tillskillnad mot vad man hade för bild av honom innan, en mycket trevlig man. Han skrattar gärna och ofta. Skämten haglar tätt och när han börjar röra om releasedatumet så brister vi båda ut i skratt.

   - Det blir lite rörigt ibland.

   I Sverige har bandet bara gjort ett framträdande och det skedde för ett gäng år sedan på Sweden Rock Festival. En spelning som nog fler än jag ser som klassik. På skiva kan de lätt låta torftiga, men live funkar det utmärkt. För live är bandet inte att leka med och när jag för in ämnet på just RUNNING WILD live så får t.o.m. Rolf svårt att beskriva hur han anser att de är som liveartister.

   - Oooh. Det är svårt. Men själv anser jag att vi är ett liveband i första hand. Det ansåg jag nog oss vara redan när vi en gång började. Jag har alltid gillat att showa, det skall vara mycket pyroteknik, effekter och scenkläder. Vi är ett showband och vill ge publiken allt. Man måste vara ett bra liveband – det är huvudsaken tycker jag. Visst skall man vara bra i studion med, men live tycker jag nog personligen är det viktigaste av allt.

   Så för RUNNING WILD så går liveframträdandena före studion?

   - Ja, för oss är det nog så. Många artister har fullt upp med sina små projekt och skiter helt i livebiten. Men för mig så är det jätteviktigt att ut och spela. Det är ju liksom det Heavy Metal scenen handlar om – musiken skall framföras live och det bra!

   Men det han nu säger går inte riktigt ihop med ryktena som cirkulerat kring bandet och inte minst Rock N´ Rolf själv. För det de onda tungorna ofta pratar om är att RUNNING WILD inte alls gillar att ligga ute på vägarna och Rolf nekar inte till anklagelserna.

   - Nä!!! Jag gillar inte alls turnelivet!!!!

   En mening som följs av ett jättelångt asgarv. Men sedan fortsätter han glatt att utveckla meningen.

   - Jag hatar allt runt i kring det. Att stå på scenen tycker jag är jättekul, men allt resandet och den lilla sömnen man får är inte lika roligt. Men det är ju sådant man får ta om man vill stå på scenen och det vill jag ju verkligen – så jag får väl helt enkelt leva med det.

   - De två timmarna på scenen varje kväll är höjdpunkten. Det är ju liksom därför jag befinner mig på turne.

   Men just nu slipper han tänka på turnelivet för en stund. Nu jobbar han på en grej för förra bolaget Sanctuary.

   - Jag håller på att sammanställa en dubbel cd som skall sammanfatta RUNNING WILDs historik. Det blir en hel del remixar, lite nyinspelningar av gamla låtar och lite tidigare outgivet. Det kommer att bli mycket gamla smaskiga grejer som aldrig tidigare släppts. Det är skitkul att pyssla med det här och jag har alldeles nyss börjat med det. Tanken är väl att det skall släppas innan sommaren.

   Parallellt med detta kommer arbetet med en ny skiva att gå. Planerna är att få ut ett nytt studiovax i början av 2004. Så nu har han att stå i. Men ännu har han inte börjat skriva något större för den skivan.

   - Jag har lite ideér och sånt. Men börjar märka att jag antagligen får vänta med att börja jobba med plattan till fullo när detta jobbet för Sanctuary är klart. Det bästa med Sanctuary är också att de har givit mig den tid jag vill ha och mycket fria händer.

   ”Masquerade” (-95), ”The Rivalry” (-98) och ”Victory” (-99) var alla vars en del i en triologi. Men senaste plattan ”The Brotherhood” (-02) hade inte alls något koncept eller på något sätt fortsatte historien som redan framförts. Rolf utvecklar…

   - ”The Brotherhood” är en fristående skiva och har faktiskt inte något koncept alls. Det kändes rätt skönt att inte vara uppbunden till ett koncept igen.

   Då är inte en ny triologi att vänta?

   - Nä!!! Det var ju i och för sig inget jag planerade sist heller, det mest bara blev så efterhand. Texterna följde varann och det flöt på rätt bra. Men det känns inte som att jag kommer göra något liknande igen.

   RUNNING WILD förknippas med pirater och andra sjöbusar. Men i själva verket så är inte alls Rolf så uppbunden till temat när det kommer till textskrivande.

   - Ofta så kommer lyriken av något jag har hört på nyheterna, läst i tidningen är funnit i någon bok. Jag slänger in mycket i mina texter och försöker inte att fastna i ett fack.

   Tyvärr så kommer nog Rolf att få leva med att för alltid vara förknippad med pirater. För ser man till skivorna så är det allt fortfarande pirater som är huvudämnet och hur många såna man ser på nyheterna vet inte jag, men inte är det många…

   RUNNING WILD tillhör den skara av band som ofta byter medlemmar. Rolf är också ”the leading man” i bandet och har sett många passera revy. På ”The Brotherhood” var det han, bassisten Peter Pichl och trummisen Angelo Sasso. Innan den inspelningen hade gitarristen Thilo Hermanns och bassisten Bodo Smuszynski hoppat av. Dagens sättning är förutom Rolf och Peter – Bernd Aufermann på gitarr och Matthias Liebetruth på trummor. Rolf får en chans att reda ut vad det är som ständigt pågår på hans skuta. Varför folk faller överbord och varför han står ensam kvar…

   - I framtiden så kommer det nog bli skillnader på vad som är RUNNING WILD i studion och vad som är RUNNING WILD live. På vägarna blir vi ett fullt band, men i studion vet i katten…

   - Matthias, våran nya trummis är en kille jag känt sedan jag var liten och jag har alltid velat jobba med honom. Men tillfällena har inte funkat för honom att komma med så det är riktigt kul att vi kan jobba ihop nuförtiden. Han kommer definitivt vara trummis på nästa skiva. Den enda som inte kommer att vara med på nästa skiva är nog Bernd tror jag. Det finns liksom ingen mening att ha honom med där eftersom jag klarar av att sköta alla gitarrer själv när vi är i studion. Utan han kommer endast att behövas live.

   Varför slutade Bodo och Thilo innan ”The Brotherhood”?

   - Bodo hade mycket problem med alla. Både med oss andra medlemmar, management, tja…med allt. Så jag var tvungen att göra ett val och jag ansåg att det var bäst att han slutade. Hade jag inte gjort det så hade nog alla runt i kring mig slutat. Jag var tvungen att få bandet att fungera igen.

   - Med Thilo så var det annorlunda. Han har barn och familj och tiden räckte inte till för honom. Han kände att han satte käppar i hjulet för oss andra och inte kunde satsa 100% längre. Han och jag pratar fortfarande ofta med varann. Han har tre ungar nu, stort hus och ett vanligt jobb och trivs med det.

   Men varför har då RUNNING WILD blivit ett band som ständigt har nya sättningar? Hur kommer det sig att det har blivit så? Rolf är minst sagt rätt person att fråga. ”The last man standing”.

   - Ofta har det gällt vanliga grejer som i Thilos fall, varför de har slutat. Jag har alltid velat ha ett fast band – men det har minst sagt varit svårt att få. Jag börjar inse att RUNNING WILD är ett soloprojekt. Ingen annan verkar ha problem med det heller, så troligtsvis så är det väl ett soloprojekt med ett liveband. Det är sånt slit med att få det att funka. Just nu trivs jag bra med som det är.

   Huvudsaken är ju som sagt att man trivs i sin roll. Rolf låter mycket nöjd med sina nuvarande mannar och vi talar mycket och länge med varann om det mesta. Några Sverige datum är något som han hoppas mycket på – för hit vill han tillbaks. Men innan näste journalist få ta över (vilken har fått vänta en stund eftersom tiden dragit över) så är jag bara tvungen att fråga… Kasparek? Det låter inte värst tyskt!?

   - Nej, det stämmer bra. Det är ett Tjeckiskt namn. Min släkt kom därifrån för typ tvåhundraår sedan. Så jag har tjeckiskt blod i ådrorna.

 

 

Daniel Eriksson