RECENSIONER NR 14
(Alla recensioner
gjorda av Daniel Eriksson)
36 CRAZYFISTS “A Snow Capped Romance” (Roadrunner/Bonnier Amigo) – CD
Portlandbandet 36 CRAZYFISTS kommer från början
från Alaska och huruvida det har påverkat bandets musikaliska bana låter
jag i sammanhanget vara osagt. En sak är dock säker och det är att
bandet med all säkerhet var frustrerade över att ständigt vara insnöade
och att det i sin tur ledde till att de miste sin originalbassist i en
trafikolycka – för det hörs i bandets DEFTONES liknande raseri-musik.
Precis som på föregångaren ”Bitterness The Star” så handlar det om
välspelad numetal av högsta klass, där sångaren Brock Lindow´s
sånginsatser bara måste framhållas. Det är skönhet och raseri i en och
samma paket så att säga. Att bandet kan skriva låtar bevisar de också än
en gång – en låt som ”The Heart And The Shape” är fullkomligt lysande.
36 CRAZYFISTS är utan tvekan ett av världens bästa numetalband.
AMARAN ”Pristine In Bondage”
(Listenable/Showtime) – CD
Stockholmska AMARAN är nu här med uppföljaren
till debuten “A World Depraved” och nya ”Pristine In Bondage” är inte
alls en så dum skiva. Bandets frontkvinna Johanna DePierre lyfter upp
AMARANs musik, som egentligen inte är mer än ordinär rock/metal, och med
sin skolade stämma känns det som att hela konceptet går hem. AMARAN är
som en svensk variant av THE GATHERING, men med skillnaden att AMARAN
aldrig softar till det lika mycket som THE GATHERING gör. Nu är dock
inte ”Pristine In Bondage” en fläckfri historia, den lider stundvis av
kraftig anonymitetskänsla och jag vet inte riktigt men det känns som att
manliga rytande i stil med de bandet gör i ”Katharsis” skulle kunna
behövas i större utsträckning – det piffar liksom till det hela på ett
snygt sätt.
APOSTASY ”Cell 666” (Black Mark/Sound Pollution) – CD
Ett band som definitivt kommer att ta upp kampen
och jaga DIMMU BORGIR i haserna är definitivt Sundsvalls blackmetallarna
APOSTASY. Tuffa riff som sneglar åt den gamla hederliga heavy
metal-skolan luckras upp av sköna keyboardsslingor och tillsammans utgör
de en stabil grund på ”Cell 666”. Lyssna t.ex. på mittpartiet i
titellåten, då pianoslingorna ackompanjeras av de övriga instrumenten –
ett briljant och vågat inslag! Det är just det som gör APOSTASY så
speciella – det känns som om de vågar göra saker som andra nya akter
inte riktigt vågar sig på. Sången är suveränt framförd och produktionen
känns faktiskt mycket rättvis, den är liksom inte alltför dominerande
utan låter musiken tala för sig själv. Dessutom har de haft den goda
förmågan att få Kristina Wåhlin till att göra ett av sina absolut
snyggaste omslag någonsin. Detta är Sveriges stora hopp inom en alltför
norskdominerad genre!
DECAPITATED “The Negation” (Earache/Sound
Pollution) – CD
Polska DECAPITATED blir bara bättre och bättre.
Redan på första plattan anade man stordåd och andra plattan var banne
mig inte fy skam den heller, nu när det är dags för bandets tredje verk
så får man än en gång anledning att höja på ögonbrynen. De har ofta
jämnförts med sina landsmän i VADER och den liknelsen är faktiskt ganska
så rättvis, men håller de detta tempo på kvalikativt
dödsmetall-låtskrivande så kommer nog VADER snart att få passa sin rygg.
”The Negation” bjuder upp till schysst ”tugga tugga röj” och ingen som
gillar kvalikativ och hård deathmetal med båda benen djupt rotade i
genrens grunder kan låta bli att gilla DECAPITATED. Earache med MORBID
ANGEL, DECAPITATED och nu även DEICIDE i stallet börjar bli lika farliga
som de var i början på nittiotalet, bara att applådera!
DEICIDE “Scars Of The Crucifix” (Earache/Sound
Pollution) – CD
Svinhårda Glen Bentons band DEICIDE behöver väl
knappast någon närmare presentation. Den legendariska deathmetal-akten
från Staterna avtäcker här och nu sitt första vax för nya stallet
Earache och ingen lär bli besviken. Det handlar om svinhård benkross
från start till mål och Glen och hans mannar går snarare på stenhård
knock än att briljera även om de i en låt som ”Conquered By Sodom” låter
sina gitarrer spela ut hela registret. Sången behöver väl knappt nämnas
då Glen har en så säregen mörk röst att den gör DEICIDE speciella på mer
än ett plan. I mitt hem finns i nuläget inte många DEICIDE plattor, men
efter att ha hört ”Scars Of The Crucifix” lär samlingen definitivt
utökas med ett par vax. Det extra DVDmaterial som finns med på den
limiterade upplagan är förövrigt rätt coolt. Riktigt bra deathmetal och
Earache visar att de börjar komma tillbaka efter ett par års sökande
bland riktiga skitband!
DIABOLIC ”Infinity Through
Purification” (Century Media/Border) – CD
Amerikanska Florida dödsarna DIABOLIC har med
varje platta de givit ut sedan starten –97 huserat på ett nytt bolag,
enligt mitt tycke inte så konstigt, för bandets stela deathmetal
tilltalar mig inte det minsta. Det finns liksom ingenting av speciellt
intresse. Skall jag spisa amerikansk deathmetal av klass så blir
definitivt DEICIDE, MORBID ANGEL eller svenska CROWN som gäller. Inte
intesägande band i stil med DIABOLIC. Förvånar mig inte om de ligger på
nytt bolag nästa gång våra vägar möts!?
DIONYSUS ”Anima Mundi”
(AFM/Playground) – CD
Svensk-tyska DIONYSUS gjorde en lysande debut
häromsistens och nu är det dags att bevisa att det inte bara var en “one
hit wonder”. Alltså är det lite upp till bevis med ”Anima Mundi” och så
här efter att ha lyssnat på skivan ett antal gånger så är det bara till
att buga och bocka för bandet som än en gång har lyckats göra en suverän
power/heavymetal platta av klass. Luca Turilli sångaren Olaf Hayer har
en bra röst som har lagomt av allt. Tycker även att bandets
låtsnickrande sitter som det skall och som grädde på moset så tycker jag
att de har lyckats få till lite av livekänslan i produktionen. För live
är de riktigt bra för att spela denna typ av metal. Tror med all
säkerhet att vi kommer att få se DIONYSUS på Nuclear Blast eller
Sanctuary inom snar framtid.
DIRTY AMERICANS ”Strange Generation” (Roadrunner/Bonnier
Amigo) – CD
Detroitbandet DIRTY AMERICANS har ett omslag som
doftar sjuttiotalsflum och musikaliskt sett så är inte omslaget alltför
missvisande. För bandets debutplatta luktar stundvis pipa lång väg,
närmaste parallell är dock ett lugnare MONSTER MAGNET. De har stundvis
en liknande låtuppbyggnad och sångaren låter i sina bästa stunder inte
helt olik Dave Wyndorf. Så långt allt väl, men det finns invändningar.
Låtarna är helt ok. men lider av anonymitet. Där MONSTER MAGNET ofta går
på knock, går DIRTY AMERICANS på luftslag och ”Strange Generation” lider
av ett litet för stort rockkomplex. Vad plattan skulle behöva är lite
mer hårdhet och en aningen mer tyngd i produktionen. ”Strange
Generation” fungerar snarare som en avslappningsplatta än en feströkare
och det tror jag inte var meningen med skivan.
DIVERSE ARTISTER ”Black
Mark – Metal By Metal” (Black Mark/Sound Pollution) – DVD
Svenska Black Mark har och har haft många stora
Svenska band i sitt stall och här presenteras de i form av musikvideos.
CEMETARY, LAKE OF TEARS, MORGANA LEFAY, EDGE OF SANITY m.fl får alla sin
beskärda del av kakan och just denna beskärda del är min största
invändning. Visst är det otroligt kul att se gamla lågbudget videos, men
kanske borde det istället lagts ner mer tid och ork på att ha gjort
något saftigt av respektive band såsom en EDGE OF SANITY DVD med massa
gamla klipp, konsert upptagningar, kommentarer, bootlegs, videos o.s.v.?
Denna DVD funkar som en aptitretare och jag hoppas verkligen att det
finns större planer i framtiden för något tyngre…Nu är det mest
torsdagsunderhållning istället för fredagsunderhållning så att säga.
DIVERSE ARTISTER ”The
Texas Chainsaw Massacre – The Album” (Edel/Playground) – CD
Årets hårdaste rysare, nyinspelningen av
kultrullen “Motorsågs massakern”, måste ju så klart ha världens tuffaste
soundtrack – inget snack om saken! Vad gör man? Jo låter självklart
tuffa band såsom t.ex. FEAR FACTORY, SWORN ENEMY, PANTERA, MESHUGGAH,
SOIL, STATIC X, HATEBREED, MORBID ANGEL, SHADOWS FALL m.fl. stå för
musiken. Det kan ju bara bli succé!!! Då kan man leva med att de flesta
låtarna kommer från ordinarie utgåvor. Själva blandningen blir som att
stoppa grön, röd och vit Ahlgrens bil i munnen på samma gång – mycket
njutbart. Musiken funkar överallt…i bilen, till disken och så även på
festen. Bara att be och hoppas att filmen är lika rå och tuff.
DIVERSE ARTISTER
”Underworld Soundtrack” (Roadrunner/Bonnier Amigo) – CD
Enda, för mig, kända band på denna
soundtrackskiva är A PERFECT CIRCLE, SKINNY PUPPY, David Bowie och TRUST
COMPANY, så på förhand kan jag inte säga att intresset är på topp. MEN
så när man letar sig närmare med ögon och öron så ser man att band som
THE DAMNING WELL och PUSCIFER inkluderar storheter som Maynard James
Keenan (TOOL/A PERFECT CIRCLE), Danny Lohner (NINE INCH NAILS) m.fl. och
plötsligt höjs ögonbrynen lite extra. Vet inte vad det är för typ av
film, men av soundtrackbitarna att döma så verkar det vara något dunkelt
och futursikt. Självklart finns det bättre och sämre låtar, men överlag
så hålls intresset på topp. Plötsligt har också det faktum att det är
många ”okända” band vänt hela konceptet till något positivt, för man får
okända bitar istället för sönderspelade verk. Kul och skumt soundtrack
som bör kollas upp om man vill ha sig en ”avslappnande” stund vid
stereon.
DORO ”Für Immer”
(SPV/Playground) – 2 DVD
Tysklands metaldrottning Doro Pesch summerar på
denna fem och en halv timmar långa dubbel DVD hela sin karriär.
Konserten som är inspelad i en grotta i Balve är föredömligt filmad och
bjuder upp till ett schysst gung och ger en mycket rättvis bedömning om
vad Doro handlar om – metal så in i helvete!!! Som extra bonus kan man
också välja att ha texterna rullandes till konserten om man nu skulle
känna för att sjunga med framför TVn. Här finns också besök hos världens
största Doro fantast, alla hennes videos, backstage material, bootleg
inspelningar, kommentarer från Doro själv, fotosessioner etc. etc. Med
andra ord så handlar det om en helkväll med denna metalskönhet av klass.
Längden och det faktum att DVDn är kvalikativt fullmatad förpliktigar
till köp, den som avstår kan varken kalla sig metal eller smart…
THE DUSKFALL ”Source”
(Black Lotus/Sound Pollution) – CD
Tillhör du dem, likt mig, som älskade IN FLAMES
platta “Colony” när den kom. Har du saknat den stilen nu när bandet
snirklat sig in på nya banor? Var lugn, räddningen är här. Norrländska
THE DUSKFALL tar i.o.m. ”Source” vid där IN FLAMES lämnade dig i sticket
(Dock ej menat att IN FLAMES blivit ett dåligt band – fortfarande är de
ohotade i toppen!!!). Det känns så friskt och fräscht trots att genren i
sig har några år på nacken. THE DUSKFALL vill säkert inte veta av det
själva (det brukar i alla fall vara så…) men de låter så otroligt mycket
sent nittiotals-göteborg om ”Source” så det är svårt att beskriva. Det
är svårt att börja droppa låtar då plattan är fylld till bredden med
kvalikativt låtmaterial. Hoppas innerligt att THE DUSKFALL skall få
samma genombrott som IN FLAMES och DARK TRANQUILLITY fått – det är de
definitivt värda!
DYECREST ”The Way Of Pain”
(Noise/Showtime) – CD
Italienska DYECREST var ett av de band som fick
kontrakt med Noise genom metaltävlingen “Young Metal Gods” som gick av
stapeln i fjol. När man nu hör den Piet Sielck producerade debuten
förstår man varför. Deras heavy/powermetal har både starka låtar och
tyngd. Sångaren har fått mycket beröm och jag förstår varför, hans röst
passar musiken ypperligt och jag måste villigt erkänna att jag diggar
att bandet inte utövar keyboard i samma utsträckning som band ifrån
”landet som ser ut som en stövel” i regel brukar göra. DYECREST kommer
definitivt att klara av att bära bördan det medför att man vunnit sig
ett kontrakt genom en tävling, de hade lyckats ändå – var så säkra!
EDGUY ”Hellfire Club”
(Nuclear Blast/Sound Pollution) – CD
Tyska Tobias Sammet och hans manskap har hållit
på i många år nu och det är nu det börjar betala tillbaka sig på allvar.
Det märks inte minst nu när bandet ligger på Nuclear Blast och som
kopieringsskydd har en berättande Tobias som bryter in då och då för att
berätta om plattan – det är ett bevis på hur stora man de har blivit.
Lille Glen ifrån yttre hybriderna skits det i fall folk laddar hem, men
EDGUY skall folket bara köpa. Nu är det dock förståeligt att det har
gått bra för EDGUY mer än på hemmaplan, deras powermetal är av hög
klass. Sången är slående, låtmaterialet är starkt och hit faktorn är SÅ
stor. Inte ens jag kan värja mig mot nya ”Hellfire Club” som besitter
allt jag kräver från en bra metalplatta och som slår senaste HELLOWEEN
plattan utan svårigheter.
EXODUS ”Tempo Of The Damned” (Nuclear
Blast/Sound Pollution) – CD
Bay Area thrashen har fått sig en uppsving på
senare år…SLAYER, ANTHRAX, TESTAMENT etc. etc. skördar nya framgångar
och får ständigt nya fans till sin redan stora skara anhängare. Vad
händer då? Jo äntligen återuppstår EXODUS för trehundraelfte gången i
ordningen. Paul Baloff och Steve ”Zetro” Souza har broderligt fått delat
på sånginsatserna genom åren och alla återkommande återföreningar, men
nu är valet av Steve relativt naturligt sedan Paul lämnade jordelivet
för två år sedan på releasedatumet den andre februari. Paul har alltid
varit det givna valet för fansen, mest p.g.a. att det var han som lade
sången på bandets legendariska debut ”Bounded By Blood” 1985, men med
Steve bakom micken är faktiskt EXODUS förvånansvärt farliga. På ”Tempo
Of The Damned” har bandet verkligen lyckats återuppliva sig själva för
det är riktigt härlig åttiotals Bay Area thrash de bjuder på. Snabba
riff, coola takter och frän skriksång. EXODUS 2004 – ett förvånansvärt
starkt kort!!!
FARMER BOYS ”The Other
Side” (Nuclear Blast/Sound Pollution) – CD
Ett av Tysklands bäst bevarade hemligheter heter
FARMER BOYS. Jag har följt bandet under ett antal år nu och inser när
jag hör nya ”The Other Side” att bandet har skolat om sig en aning. Förr
var det mer rakt PANTERA röj som gällde medans det på nya skivan är ett
rockigare och mer futursikt framförande än tidigare. Som att blanda
SOILWORK (tänk bara rensången, inte döds elementen) och FEAR FACTORY
(gitarr liret). Vet inte vad jag skall tycka, men kan mer identifiera
mig med gamla plattor såsom ”Countrified” och ”Till The Cows Come Home”
än vad jag kan med ”The Other Side”. Vill inte tro att det är Nuclear
Blast fel, men tror det ändå – det känns som om FARMER BOYS har vikt ner
sig en aning även om de fortfarande rockar hårt!
FIREWIND ”Burning Earth”
(Massacre/Sound Pollution) – CD
Gus G från DREAM EVIL är åter aktuell och denna
gången med sitt ordinarie band FIREWIND vilka är mycket bättre än
göteborgsbandet han lånar ut sina kunskaper till. FIREWIND vinner
duellen mot hans andra åtagande på grund av sångaren Stephen Fredrick´s
bländande röstresurser. Stephen låter både förbannad och rå på samma
gång och både en och två gånger kommer jag att tänka på Rock n´ Rolf.
Detta i sin tur har speglat av sig på musiken som i mångt och mycket
påminner om RUNNING WILD. Hoppas bara att Gus G snart fattar att det är
detta han borde satsa på istället för DREAM EVIL.
GLUECIFER ”Automatic Thrill” (Epic/Sony) – CD
Sverige och Norge kan lugnt skryta om att ha
säkrat framtidens rockklimat. HELLACOPTERS, BACKYARD BABIES, TURBONEGRO
och GLUECIFER är alla enastående starka kort på den tunga rockens sida.
BACKYARD BABIES och TURBONEGRO släppte sina starkaste plattor i fjol,
HELLACOPTERS året innan och 2004 verkar bli GLUECIFERS år. Så energiskt
närvarande som de är på nya ”Automatic Thrill” har de aldrig tidigare
hörts, och blivande hitlåt matas på ännu en blivande hit.
Titellåten,”Car Full Of Stash” och ”Here Come The Pig” doftar alla
bredbenthet, diesel och pondus – alltså allt det som rock skall stå för
med andra ord. GLUECIFER har tagit sig upp i den liga som MONSTER MAGNET
spelar i, med andra ord den stora och hårda rockens hallar. Tufft är
bara förnamnet!!!!
GOOD CHARLOTTE ”Video Collection” (Epic/Sony) –
DVD
Denna
snålt tilltagna DVD är till största delen en, som titeln framhåller,
samling videos. Alltså något som skall locka MTV kidsen istället för den
vanliga köparen. Visst är det coolt med videos, men i GOOD CHARLOTTEs
fall räcker det inte för att bära upp en hel DVD på egna ben. De borde
istället ha väntat ett ögonblick och lagt med en konsert eller dylikt
för att ge valuta för pengarna. Nu luktar det bara affärer lång väg.
HARD-ONS ”Very Exciting!”
(Bad
Taste/Bonnier Amigo) – CD
Australiensiska HARD-ONS är för mig en helt ny bekantskap trots att de
funnits på scenen i många år. Punktrion rockar stundvis skjortan av
lyssnaren men visar även dolda sidor som på oväntade öppningslåten
”Sunny” där de går på ren förförisk skönhet. Att bandet funnit en bra
bredd på ”Very Exciting!” är något av deras vinnande koncept. För mig
har bandet växt från att ha varit något helt okänt till ett punkband som
vågar tänja på gränserna och experimentera med riff och melodier utanför
de normala ramarna. När de maler fram ”Scared Of It All” kapitulerar jag
totalt och bugar och bockar för bandets förföriska grepp. Det är just
det faktum att bandet lyckas gripa tag i lyssnarens inre känslor som är
deras vinnande koncept – de frambringar konstiga vibbar som inte går att
värja sig mot, intressant.
HORNED GOD ”Chaos, Bringer Of All Revelations”
(Listenable/Showtime) – CD
Brassar
kan onekligen spela dödsmetall. Det har de bevisat gång på gång, som på
senare år t.ex. med band som KRISIUN och REBAELLIUN. Inte så konstigt då
att HORNED GOD faller inom ramen, med en gitarrist plockad från
sistnämnda akt kan ju liksom inget gå fel. Det gör det inte
heller…HORNED GOD spelar sina kort mycket väl och det enda som sänker
betyget i mina öron är att de är för spelskickliga(!) vilket
brasilianare ofta tenderar till att vara. Bandets dödsmetall blir för
teknisk för min smak och jag förvånas föga över att bandet ligger på ett
bolag från Frankrike – världens näst mest tekniska metal land!
HYPOCRISY ”The Arrival” (Nuclear Blast/Sound
Pollution) – CD
Dalmasarna tillhör mina absoluta favoriter inom svensk metal och jag
blir alltid lika glad då Peter Tägtgren, Lars Szöke och Mikael Hedlund
är aktuella med ett nytt vax. Åren går och bandet har nu redan hunnit
fram till sitt nionde studiogiv och vilken historia sen… Förra plattan
”Catch 22” flirtade vilt med både numetal och mer PAIN inriktade
slagskott – något som varken fansen eller för den delen kritikerna
jublade åt. Själv var jag ett undantag och gillade plattan skarpt (gör
det än idag bör tilläggas), personligen tyckte jag aldrig att de föll
för långt utanför vad som kan begäras av pionjärer som HYPOCRISY. Men
självklart förstod nog alla att det skulle handla om en tillbakagång
till det gamla soundet när det var dags för nya givet ”The Arrival”.
Bandet själva jämnför skivan med –99 års självbetitlade skiva och den
liknelsen är inte helt missvisande. Det är mer det lugna och suggestiva
som får jobba sig fram i musiken och efter, i HYPOCRISY mått, lugna
inledande ”Born Dead Buried Alive” bryter helvetet lös och det i form av
en av de bästa låtar de gjort någonsin – ”Eraser”!!! Vilken låt, vilken
refräng. Sen bara fortsätter plattan på som ett säkrat minfält, varför
chansa?, det är ju liksom inte det en sedvanlig HYPOCRISY lyssnare är
ute efter? ”The Arrival” kommer inte att göra någon besviken. Renodlad
HYPOCRISY-deathmetal och som sig bör så är det utomjordingar på
omslaget. Vad mer kan man begära?
ICED EARTH ”The Glorious Burden” (SPV/Playground)
– CD
Amerikanska powermetallarna ICED EARTH har alltid stått för kvalitet och
förra släppet “Horror Show” var en ren och skär uppvisning i hur metal
skall låta. På den plattan handlade allt om monster och skräckfantasier,
kanske var det just det obefintliga som fick bandets ledare Jon Schaffer
att tänka om, för på nya verket ”The Glorious Burden” är alla fantasier
som bortblåsta och istället får sig lyssnaren en historielektion i krig
och andra vansinnesdåd. Allt från inbördeskrig till terrorattacken mot
WTC. Patriotism som säkert gör att det stockar sig hos många, själv tar
jag det för vad det är – en platta fylld av beundran för sitt land.
Förra sångaren Matt Barlow fick kicken under inspelningens gång och ny
bakom micken blev Tim Owens, mer känd under namnet ”Ripper” Owens då han
hanterade de vokala insatserna efter Rob Halford i JUDAS PRIEST, och han
lyfter redan underbara ICED EARTH ytterligare ett par snäpp. Att han
tillhör metallens övre skickt av sångare är en underdrift och det
bevisar han definitivt på ”The Glorious Burden”. Så här bra lät han
aldrig i Priest, kanske är det först nu han har funnit sitt kall här i
livet!? Här finns allt man kan önska sig om man gillar ren metal av doft
av JUDAS PRIEST och IRON MAIDEN – lugna och förföriska låtar som”When
The Eagle Cries” och ”Hollow Man” blandas upp med hårda låtar som ”The
Reckoning (Don´t Tread On Me)” och ”Red Baron/Blue Max”. De tre
avslutande låtarna är en trilogi om slaget i Gettysburg 1863 och där får
musiken hjälp av orkestrala insatser. Hur som helst så är detta ett rent
mästerverk av högsta klass. KÖP!!!
ILL NIÑO “Confession” (Roadrunner/Bonnier Amigo) – CD
Latinoamerikanerna ILL NIÑO har inför nya plattan rumstrerat om lite i
medlemsstaben och numera inkluder bandet även Ahrue Luster, tidigare
gitarrist i MACHINE HEAD. Att jag nämner just detta är att ILL NIÑO i
några stunder påminner om MACHINE HEADs mer numetalsniffande stunder,
mest av allt påminner dessa grabbar dock om en hårdare version av P.O.D.
och LINKIN PARK. På ”Confessions” ryms riff och rythmer i kubik och
lyfts upp av den skönsjungande Christian Machado som här och där vågar
ryta till rejält. Plattan i sig känns riktigt välsmakande jämnfört med
mycket annat på marknaden men ställd bredvid debuten ”Revolution,
Revoluciõn” känns den en aningen vekare. Dock ett givet kort för alla
älskare av den nyare typ av metal som blir allt bättre.
JUDAS PRIEST ”Electric Eye” (Epic/Sony) – DVD
Inför
JUDAS PRIEST återförening så släpps nu “Priest…Live!” på DVD och vilken
härlig gammal konsert det är. Inspelad i Dallas 1986 på ”Fuel for life”
turnen och med en nitton låtar lång setlist. Här bjuds det upp till
solklara kort såsom ”Breaking The Law” och ”Living After Midnight” men
ger också plats åt material som ”The Green Manalishi” och ”Love Bites”.
Som om inte konserten skulle vara nog för ett köp så ger oss bandet och
bolaget även hela tretton videos och sex låtar inspelade på tv
framträdanden. De sistnämnda utlyser riktig kultvarning, se och spana in
alla Rob Halfords stilar, ha, ha!!! Utöver detta finns det med en
discografi som bör nämnas för att den spänner över hela bandets karriär
och då menar jag hela – även plattorna med Ripper Owens bakom micken
finns med och det är värdigt tycker jag. Man skall inte skämmas för
någon period i sitt liv. ”Electric Eye” är ett pliktköp!!!!
KATAKLYSM ”Serenity In Fire” (Nuclear Blast/Sound
Pollution) – CD
Kanadensiska dödsplutonen KATAKLYSM har alltid
legat mig varma om hjärtat, de har alltid på något sätt bevisat att man
får vad man förtjänar. De håller sin genre trogen och så även på
”Serenity In Fire” som är sprängfylld med brutalitet enda ut i
fingerspetsarna. När Martin Maurais manglar på bakom pukorna i ”The
Resurrection” blir nog både HATEBREED och VADER avundsjuka – vilket ös!
Att Peter Tägtgren gästar i ”For All Our Sins” får ses som en ren bonus
för KATAKLYSM är efter sju plattors erfarenhet ett band som klarar av
att stå på egna ben. KATAKLYSM tävlar helt klart i samma division som
VADER, HYPOCRISY, MORBID ANGEL och DEICIDE – det är ond bråd död för
hela slanten.
KROKUS ”Fire And Gasoline:
Live!” (Warner) – 2CD + 1DVD
Schweiziska KROKUS har alltid spelat i en
division lägre än AC/DC. Vid vissa tillfällen har jag svårt att se
varför, ett sådant tillfälle är som nu när man får höra inspelningarna
från ett par av bandets spelningar på fjolårets turné. Bl.a. så är delar
inspelade på Sweden Rock Festival, vilket är extra kul när man var där
och bevittnade det hela. Här radas låtar som ”Fire”, ”Rock City”, ”Tokyo
Nights” och ”Mad World” upp på lång rad och bjuder upp till boogie
woogie. Som om inte denna tjugolåtar långa dubbel vore nog så följer det
även med en DVDskiva med en konsert inspelad på Montreux Jazz Festival –
det är föredömligt gjort mot fansen. Man får sig en rejäl dos av
hårdrock för lite pengar. Mera sådana här initiativ i framtiden skulle
inte skada.
MAJESTY ”Reign In Glory” (Massacre/Sound
Pollution) – CD
MAJESTY är Tysklands svar på MANOWAR. Det är
nitar, läder och ”brothermetal” som gäller för hela slanten. Att det
finns titlar som ”Heavy Metal Battlecry”, ”Heroes” och ”Defender Of The
Brave” känns inte som någon slump. Själv har jag svårt att ta till mig
konceptet även om musiken är ordinärt okej. Omslaget, låttitlarna,
imagen, musiken…jag kan sätta en peng på att tyskarna sväljer det med
hull och hår. Kanske är det också så att bandet och Massacre är nöjda
med det. Jag skulle hellre lägga en slant på något annat.
MANOWAR ”Hell On Earth
Part III” (SPV/Playground) – 2 DVD
Precis som med Doro´s DVD så har SPV och bandet
valt att slå på stora trumman – fem och en halv timmes material även
här! Men skillnaden är markant…där Doro valt att gå på kvalitet har
MANOWAR valt att gå på kvantitet. Det blandas klipp från alla Europas
hörn och mycket är även från Sverige – allt enbart för att locka mer
köpare som skall ”känna igen sig från vad dem ser”. För det handlar så
klart om samma saker om och om igen…någon låt, massa korta klipp och
tuttar i massor. MANOWAR framställer sig själva alltmer som gubbsjuka
och det pendlar mellan skratt och förtvivlan när man ser grabbarna göra
bort sig. Backstagematerialet är hyffsat kul, men den största
behållningen är bandets alla videos som finns inkluderade. I övrigt får
vi en hel del bakom kulisserna, en konsert upptagning från Ringfest i
Tyskland från år 2002 plus lite annat smått och gott. Det bästa är dock
att man kan välja att få allt svensktextat, men vad katten något kan de
väl bjuda på när de väl ger en flera timmars musik som kan avvisas som
mer eller mindre strunt. På skiva håller de, men på TV framställer de
sig själva bara som stora töntar.
MONSTER MAGNET ”Monolithic Baby!” (SPV/Playground) – CD
Förra
plattan ”God Says No” fick en del kritik för att ha varit för
mainstream-flirtande, något som jag föga håller med om även om den inte
nådde upp till dess föregångare ”Powertrip”´s mycket höga klass. Nu har
bandet bytt skivbolag och det i samband med de senaste flörtarna verkar
ha gjort att bandet valt att rota sig bakåt i katalogen. Nya ”Monolithic
Baby!” sneglar så smått i backspegeln och bjuder upp till ett schysst
tunggung med starka och säkra kort som “Unbroken (Hotel Baby), “Master
Of Light”, “Supercruel” och “On The Verge”. Den vinnande formeln –
starka låtar, gott ös och skönt rivig sång signerad Dave Wyndorf i
kombination med sex, droger och rock n´roll – känns helt oförändrad. Som
MONSTER MAGNET fan behöver man inte vara orolig, ”Monolithic Baby!” är
bland det starkaste de någonsin gjort. Att de dessutom är så vågade att
de törs slänga med två covers på den tolv låtar långa plattan tyder
snarare på stor självsäkerhet än idétorka, MONSTER MAGNET verkar ha
förmågan att göra allt de rör på till guld!!!
MORIFADE ”Domi<>nation” (Karmageddon Media/Sound Pollution) – CD
Svenska
powermetal-akten MORIFADE har hängt med i scenen några år och de blir
bara bättre och bättre. På nya plattan ”Domi<>nation” har de dessutom
fått stor hjälp genom en ”punschig” produktion signerad Andy LaRocque
och hans Los Angered Studio som passar dem som handen i handsken. Dessa
grabbar har börjat visa mer och mer att de bör tas på allvar, inte minst
genom de låtar de denna gång presenterar – riktigt starka kort är det vi
snackar om. Det är kraftfulla och hårda låtar som hade kunnat vara ändå
mer slagkraftiga om de hade skippat den förbannade synthen! För det är
just klaviaturen som sänker betyget, den hör definitivt inte hemma i
detta band, det passar inte alls den kostym som bandet i övrigt klär sig
i. Hoppar de över detta instrument i framtiden så kan TAD MOROSE nog få
sig rejäl konkurrens om vilka som skall bli Sveriges framtidhopp inom
denna genre. Nu får de nöja sig med att tillhöra den riktigt bra skaran
som har det mesta men som ändå faller lite på sitt egna grepp.
STRATOVARIUS är grymt överskattade…så sluta snegla på dem…tack!
MY DYING BRIDE ”Songs Of Darkness, Words Of
Light” (Peaceville/Sound Pollution) – CD
Brittiska MY DYING BRIDE är pionjärer inom den släpigt tunga metallen.
Dagen då de gav världen sin mullrande och mycket självömkande musik för
första gången var rätt länge sedan, ändå känns det som om tiden har
stått stilla när nya ”Songs Of Darkness, Words Of Light” ljuder ur
högtalarna. Aaron´s bitterljuva röst är intakt och musiken är som den
skall låta, jag drömmer mig sakta tillbaka till 1995 och kvällen då de
agerar support till IRON MAIDEN på Kåren i Göteborg – Underbart! Det är
precis den känslan jag får nu 2004 när bandets nya alster härjar i
stereon – det kallar jag ögonblick och att inte svika sina fans.
ON THORNS I LAY ”_Egocentric” (Black Lotus/Sound
Pollution) – CD
Sist jag
hörde något från ON THORNS I LAY var för fyra år sedan när de släppte
”Future Narcotic”. På den tiden inkluderade det grekiska bandet en
kvinna i sättningen och sången var uppdelad till femtio procent mellan
henne och hennes manliga dito. Då var de riktigt bra och klarade lugnt
att hålla lyssnaren vaken från start till mål. Nu skall jag än en gång
låna ut mina öron till bandet och kan konstatera tre saker: 1) Den
dubbelt sköna tjejen finns inte längre med i bilden. 2) Bandet har
blivit rockigare... 3)…och på så vis tappat mycket av det som var bra
med dem sist! Ibland funkar det men för det mesta så faller plattan som
ett magplask från treans hopptorn. Greklands svar på KENT minus allt som
KENT gör bra.
PANTERA ”3 Vulgar Videos From Hell” (Elektra/Warner) – DVD
PANTERA
– kanske det coolaste man kan få i underhållningssyfte. Vet inte hur
många fyllor man haft genom åren med bandets hemvideos ”Cowboys From
Hell – The Videos”, ”Vulgar Video” och ”3 Watch It Go” snurrandes i
videoapparaten?, men en sak är säker, när de nu släpps alla samlade på
en drygt fyra timmar lång DVD så är stämningen på topp. Bandets videos
blandas upp med coola backstage ”repotage” och Phil Anselmo och co.
röjer järnet framför kameran. Som extra bonus är det även medlagt en del
från spelningen på Monsters Of Rock i Moskva. Här är verkligen valuta
för stålarna och detta är något som alla metalskallar bör ha i sin ägo.
Bara de kunde få tummen ur röven och dra igång bandet igen…suck!
PINK CREAM 69 ”Thunderdome” (SPV/Playground) – CD
Gamla
hederliga PINK CREAM 69 är än en gång aktuella med en ny skiva och det
med besked, för nya “Thunderdome” är förvånansvärt fräsch. Tyskarna som
en gång i tiden hade Andi Deris (HELLOWEEN) i sättningen levererar på
nya skivan en hel knippe starka låtar som doftar sent åttiotal och tidig
nittiotalsmetal lång väg. Som den felande länken mellan SKID ROW, BON
JOVI och SAXON – coolt!!! PINK CREAM 69 är egentligen ingen
världssensation men ”Thunderdome” är ett riktigt föredömligt
hårdrocksvax av klass.
PRIMAL FEAR ”Devil´s Ground” (Nuclear Blast/Sound
Pollution) – CD
Tyska PRIMAL FEAR är ett av de band som har
lyckas ta Heavy Metal ett steg längre utan att för den delen ändra på en
minsta detalj. Hur går detta ihop? Jo, det finns i dag knappt ett enda
nytt toppband i genren utan det är de gamla rävarna som JUDAS PRIEST,
RUNNING WILD och IRON MAIDEN som står för de säkra korten, alla nyare
band har brister här och var – de låter vare sig originella eller
tillräckligt o-originella!!! Va? Jo så är det…ibland kan det vara bättre
att kopiera för mycket som i PRIMAL FEARs fall – rena JUDAS PRIEST
stölder!!!Men det är det som gör PRIMAL FEAR så otroligt bra. Bandets
femte giv ”Devil´s Ground” är inget som helst undantag och redan på
inledande ”Metal Is Forever” visar de bestämt vem det är som bestämmer.
De är här för att mangla skiten ur dina öron och det lyckas de med.
Nyrekryterade trummisen Randy Black från ANNIHILATOR manglar på utan
någon som helst nåd och det höga tempot plus de, som alltid, bländande
sångisatserna från Ralf Scheepers gör ”Devil´s Ground” till en av de
mest njutbara skivorna som kommit efter årsskiftet. PRIMAL FEAR och
GAMMA RAY är de två enda banden som tillfört genren någonting utan att
för den delen röra ett endaste finger – enastående!
RAUNCHY ”Confusion Bay” (Nuclear Blast/Sound
Pollution) – CD
Danska
RAUNCHY är ett levande bevis på att Helsingborgsscenen har letat sig
över öresundsbron på senare år. RAUNCHY låter som Danmarks svar på
SOILWORK. Snabba riff, härlig skönsång, coola låtar och etsande
refränger är vad grundpelaren består av och att skivan har ett otroligt
härlig produktion gör ju inte saken sämre. Det är rent och klinsikt,
vilket passar RAUNCHYs aggrothrash ypperligt. ”Confusion Bay” kommer
definitivt att få snurra i stereon med jämna mellanrum framöver. ”Whatch
Out” och ”Join The Scene” är två givna låtar på kommande fester.
RED TAPE ”Radioactivist” (Roadrunner/Bonnier
Amigo) – CD
Amerikanska RED TAPE jämnförs med BLACK FLAG, REFUSED och A.F.I. i
infobladet.Stundvis kan jag hålla med om det men mest av allt påminner
det om smårockig variant av BIOHAZARD och HATEBREED. Lite som om dessa
band skulle dra med Dregen från BACKYARD BABIES på ett nytt projekt.
”Radioactivist” ljuder också av mycket punkinfluenser. Deras mix av
punk, hardcore och rock funkar faktiskt bättre än vad den låter på
pappret. Men detta blir ingen ”one hit wonder” utan kommer nog att
behöva ett par år och några plattor på sig för att växa in i rollen som
nytt band inom scenen. Roadrunner har inte funnit sig en ny guldkalv,
men en klimp som kan bli något i framtiden.
SCARVE ”Irradiant” (Listenable/Showtime) – CD
Redan på
franska SCARVEs förra platta märkte man att någonting var i görningen,
men ”Luminiferous” som plattan hette föll lite på att de var för
experimentiella. Då för två år sedan kunde grabbarna riffa svinhårt, men
det saknades struktur i låtarna. Nu är det precis som om grabbarna har
fattat vad som är bäst för dem själva, för på nya ”Irradiant” faller
alla pusselbitar på sina rätta platser. Bandets thrash/death låter som
en mix av STRAPPING YOUNG LAD, MESHUGGAH och MORBID ANGEL – det vill
säga en mycket god blandning om man vill ha sin metal varierad. I en låt
som ”An Emptier Void” låter de skönhet möta ursinne och det är såna
grepp som har blivit SCARVEs specialitet och med två sångare av olika
kaliber får de fram precis vad de vill ha sagt. Att Daniel Bergstrand
har skapat en kliniskt härlig produktion behöver jag väl knappast
nämna…Kul med band som utvecklats till det bättre sedan man sist hörde
av dem!
SLIPKNOT ”Welcome To Our Neighborhood”
(Roadrunner/Bonnier Amigo) – DVD
SLIPKNOTs debutvideo ges nu ut som DVDutgåva med mer material adderat.
När man ser på denna ”MTV inspirerade” dokumentär får man sig en åktur
så att man nästan blir åksjuk, snabba klipp avlöser varandra till
mullrande musik, videos och intervjuer. Hela ideén är faktiskt rätt så
kul och den funkar suveränt som dokumentär. Medlemmarna presenteras även
en och en och man får sig en lektion i hur SLIPKNOT funkar som
kollektivt band. Men detta är mest för inbitna fans, skall man få sig en
riktig introduktion så skall man istället satsa på dubbel DVDn som gavs
ut i fjol. Men man börjar helt klart bli mer och mer sugen på
förbandspelningen till METALLICA på Ullevi i Maj, jag tillhör en av de
som kommer vara där enbart för att se på SLIPKNOT!
SOULFLY ”Prophecy” (Roadrunner/Bonnier Amigo) –
CD
Max
Cavalera har på nya “Prophecy” utvecklats till det bättre, här vågar han
för en stund lämna det “Roots” komplex han lidit av enda sedan han valde
att lämna SEPULTURA. På en låt som ”I Believe” bevisar sydamerikanen att
han fortfarnde kan skriva låtar av riktigt hög klass. Tung dödsmetall
som sniffar i numetalland, så kan man lättast beskriva Max fjärde skiva
under namnet SOULFLY. Att han har haft mycket strul genom åren med sina
line-up´r är inget man märker något av och visst är det lite eggande när
man denna gången ser David Ellefson´s (MEGADETH) namn på skivan. Men nu
är inte allt guld och gröna skogar…Reggeaflirten i ”Moses” är så kasst
det bara kan bli och en stund jag snabbt försöker glömma, men överlag så
är ”Prophecy” en rekordelig stund välsmakande metal!
STORMRIDER ”First Battle Won”
(Destructive/Import) – CD
Kungsängens egna krigare STORMRIDER har nu kommit ifrån demostadiet och
seglat till sig ett kontrakt. Som tur är så är deras krigsföring inte
MANOWAR-fjoll utan klassik svensk deathmetal av tidigt nittiotals snitt.
Som ett EDGE OF SANITY besatt av HYPOCRISY vrålande, inte så konstigt då
att debuten är inspelad i Abyss vilket i sig borgar för sveriges
svintyngsta gitarrljud. Låtmaterialmässigt är också STORMRIDER en
överraskning. Bandet trotsar en del ev genrens regler och vågar testa på
lite saker, vilket gör låtarna mycket varierade. Med rätt promotion så
kan STORMRIDER bli något riktigt stort, det enda jag inte gillar är
bandnamnet vilket klingar helt fel i mina öron.
TORTURE KILLER ”For Maggots To Devour”
(Karmageddon Media/Sound Pollution) – CD
Finska
TORTURE KILLER bildades så sent som år 2002 och då som ett rent
coverband vilka gav sin hängivenhet åt band som OBITUARY och SIX FEET
UNDER. Det är också något som lyser igenom i bandets musik, för de ovan
nämnda banden ligger inte alls långt ifrån när man skall beskriva
bandets deathmetal. TORTURE KILLER klarar kakan utan problem för ”For
Maggots To Devour” är en riktigt lysande och släpigt härlig historia som
rör sig där förruttnelsen är som störst – i underjordens mylla!
TYR ”Eric The Red” (Tutl/Record Heaven) – CD
Färöingarna i TYR bor numera i Köpenhamn, men det är inget man märker av
i deras skogsinspirerade folkmusikmetal. De sjunger både på färöiska och
på engelska ändå vaknar det aldrig riktigt till liv. Ibland känns de
otroligt intressanta för att i nästa stund bli helt ointressanta. Men
när de kör mastiga BATHORY körer så faller jag som en kägla. Körerna är
som sagt den största behållningen på ”Eric The Red”. Det skulle inte
skada om TYR tuffade till sig ytterligare till nästa släpp, nu blir det
mest som ett soundtrack taget ifrån Ronja Rövardotter istället för
Korpen Flyger…
U.D.O. ”Nailed To Metal – The Missing Tracks”
(AFM/Playground) – CD
Udo
Dirkschneider´s (ACCEPT) soloband gav för två år sedan ut dubbelplattan
“Live From Russia” och den inkluderade mycket material som tidigare ej
spelats in i liveformat, detta på många klassikers bekostnad. Nu ville
tydligen fansen ha dessa med (tjaha…) och vad gör då AFM och Udo om inte
ge ut ännu en liveplatta. Onödigt kan kännas och tyckas till en början
men den fyller ändå sitt syfte, Udo besitter ändå en viss sorts karisma.
Nu är dock inte plattans produktion den bästa och det känns lite
lågbudget men låtar som ”Balls To The Wall”, ”Princess Of The Dawn” och
”Fast As A Shark” har man ju aldrig dött av att få höra ännu en gång.
VITAL REMAINS ”Dechristianize” (Century
Media/Border) – CD
Amerikanska VITAL REMAINS har gjort sig en rejäl rekrytering bakom
micken inför nya plattan “Dechristianize” och vilket tillskott
sen…självaste Glen Benton (DEICIDE). Mannen som är hårdast av de hårda
och sjunger tuffast av de tuffaste är ett tillskott av kaliber.
Sistnämnda ord är just vad det handlar om, att lyssna på VITAL REMAINS
nya platta är som att få sig en dos deathmetal uppskjuten rätt i klykan.
Det är hårt som satan men saknar för den skull inte nyanser och trots
att det är Glen bakom micken så är det inget plagiat av DEICIDE. Plattan
skulle hålla i sig även om nu inte självaste Benton skulle ha stått för
brölandet, men jag tänker inte sticka under stol med att han lyckas ge
plattan en extra skalle enbart för de starka sånginsatserna – Florida,
Florida, FLORIDA!!!
VOICE ”Soulhunter” (AFM/Playground) – CD
Vet att
jag gillade tyska VOICE skarpt för några år sedan när jag för första
gången stiftade bekantskap med dem, nu några år senare inser jag att
mycket vatten har runnit under broarna och att man ändrar inriktning på
sitt musikaliska gillande med årens gång. Då tyckte jag Oliver Glas
lyfte musiken med sin Bruce Dickinson stämma och att genren inte var
helt uttömd på ideér. Nu känner jag att de har blivit ett dussinband, de
är visserligen långt ifrån dåliga men deras heavy metal känns på något
sätt förlegad. Gillar man dock power/heavy metal till döden och slukar
vad som än kommer ut, ja då tillhör ”Soulhunter” det översta skiktet,
men har man likt mig blivit en finsmakare och insett att gammalt
fortfarande är bäst inom genren…ja då kan man lika gärna passa denna
gången.
WATCH THEM DIE ”S/T” (Century Media/Border) – CD
Nykomlingarna WATCH THEM DIE spelar ingen traditionell thrashmetal trots
att de kommer ifrån Bay Area området, istället har de blandat nämnda
solklara genre med deathmetal, hardcore och en gnutta blackmetal. Trots
att de har ett otroligt tufft bandnamn och ett enkelt men mycket snyggt
omslag signerat Travis Smith så borgar det denna gången inte för
kvalitet. Amerikanarnas platta är fylld av sköna riff och härliga
partier och ibland infinner sig en riktig moshpitkänsla, men den faller
lite på sitt egna grepp. Bara två av skivans låtar har en längd på runt
fyra minuter och de övriga sex låtarna har som längsta längd över åtta
och en halv minut. Det är där någonstans WATCH THEM DIE tappar greppet
av vad de håller på med, det blir alldeles för splittrat helt enkelt och
ibland för stora utsvävningar i intet. Då hjälper inte ens de sköna
PARADISE LOST gitarrerna i ”To See You Bleed” som minner om mycket
svunna tider…
