Homeopati kommer från grekiskan - "homios" och betyder "lite" och
"pathos" betyder "liknande". Det är ett medicinskt system enligt vilket ett sjukdoms-
symptom botas met ett läkemedel som hos en frisk person
framkallar detta symptom, dvs ett ämne som skapar vissa symptom hos en
frisk person kan
bota en sjuk person med samma symtom.
Homeopatin utvecklades av den tyske läkaren Samuel Hahnemann i slutet
av 1700-talet. Systemet har sedan utvecklats men tekniken är fortfarande
i stort sett likadan.
Enligt homeopatin är sjukdom ett uttryck för reducerad motståndskraft.
Symtomens styrka och art används för att bedöma hur hög
motståndskraft patienten har.
Medicinen ges som piller, droppar eller injektioner. Grundprincipen för dosering
är att lägsta möjliga dos ger störst effekt. Det
beror på att de aktiva ämnena inte har samma fysiska effekt
i samma mening som vanliga läkemedel, utan det är först och främst
ämnenas själ eller mönster som aktiverar kroppppens motståndskraft.
De homeopatiska läkemedlen är baserade på naturligt förekommande
ämnen och omfattar växter, mineraler och animaliska ämnen,
t ex ormgift. Eftersom doserna alltid är mycket små är det inte
farligt att använda homeopatisk medicin.
Behandlingenär mycket individuell. Samma sjukdom i traditionell mening
kan behandlas olika från patient till patient med homeopati,
vilket gör att homeopatin inte är lätt att kontrollera
och bedöma utifrån traditionell vetenskaplig standard.