Släktnamnet Nettelbladt har under årens lopp stavats på många olika sätt. Här nedan följer en lista över stavningen mellan åren 1401 och 1817. Källor är matriklar från Rostock Universitet (börjar redan 1419), där många släktingar har studerat, matriklar från universiteten i Königsberg, Jena och Uppsala, samt en släktartikel, en födelsenotis, en borgarbok, en bröllopsdikt och två likpredikningar.

Förändringar i stavningen
Grovt sett förändras stavningen så här:

Första ledet Nettel-
1400 - 1690: Nettelen-, Nettel- och varianter däremellan.
1690- : endast Nettel.

Andra ledet -bladt
1400 - 1600: -blat.
1600 - 1680: -blad.
1680- : endast -bladt

Att namnet betyder nässelblad är självklart; i släktens borgerliga vapen förekommer ju tre nässelblad. Men kan man ge språkliga förklaringar till hur stavningen förändrats?

Språklig förankring
I norra Tyskland är (det talade) språket lågtyska (Niederdeutsch). Dagens lågtyska har utvecklats från medellågtyskan (Mittelniederdeutsch). Medellågtyskan talades ungefär mellan åren 1300 och 1600.
Lågtyskan är inte enhetlig utan består av flera dialekter, bl.a. en som talas i Mecklenburg, där Rostock ligger.

I två medellågtyska ordböcker (12,13) finner man

nettelenblat = Nesselnblatt, Blatt der Brennnessel (dagens tyska)

d.v.s. det medellågtyska ordet för nässelblad är nettelenblat,
just så som släktnamnet stavas fram till 1600-talet!

Första ledet Nettel-
På medellågtyska heter nässla (12,13) netele eller nettele.
På dagens lågtyska i Mecklenburg heter nässla (14) Nettel.
Förändringarna i stavningen av det första ledet följer således i stort förändringarna i lågtyskan i Mecklenburg.

Andra ledet -bladt
På medellågtyska heter blad (12,13) blat.
På dagens lågtyska i Mecklenburg heter blad (14) blatt.
Under uppslagsordet Blatt i en tysk ordbok från 1860 (15) står det:

Luther und die meisten im 16. 17. jh (Jahrhunderte) schreiben blat, im 18. herscht blatt vor.

Varifrån kommer då varianterna -blad och -bladt?
Ordet blad för tyska Blatt förekommer i en lågtysk ordbok från 1781 (16) och har även använts i Holstein (17). Stavningen anges även vara ”altsächsisch, neuniederländisch und neuschwedisch” (18) och finns således i det lågtyska språkområdet.
Ordet bladt har däremot inte påträffats i någon av de många tyska ordböcker som konsulterats, inte heller i en tysk etymologisk ordbok (18).

En parallell till bladt är det tyska ordet för stad Stadt, som stavas med dt. Det förklaras i samma etymologiska ordbok (18) så här:

Die heutige Bedeutung hat das Wort erst nach 1200 von älterem Burg übernommen. Dabei hat es sich gegenüber Statt und Stätte differenziert.

Kanske är det samma sak med släktnamnet Nettelbladt, man ville på så sätt markera sin särart! Troligen har Casper d.ä. fader Johann Nettelbladt (1628-1690) och hans generation anammat denna nya stavning.

Referenser
1. Koppmann, Karl eller Sohm, Theod.: Der Rathsherr Jacob Nettelbladt und seine nächsten Nachkommen. Beiträge zur Geschichte der Stadt Rostock, Bd 1, Heft I, s. 89-100. Rostock 1890. (KB)
2. Die Matrikel der Universität Rostock. (KB)
I: 1419-1499 Rostock 1889.
II: 1499-1611 Rostock 1891.
III: 1611-1694 Rostock 1895.
IV: 1694-1789 Rostock 1904.
V: 1789-1831 Schwerin 1912.
VI: Personen- und Ortregister A-O Schwerin 1919.
VII: Personen- und Ortregister P-Z Schwerin 1922.
3. Die Matrikel der Universität Jena. (KB)
1. 1548-1652 Jena 1944.
2. 1652-1723 Weimar 1963.
4. Die Matrikel der Universität Königsberg i. Pr. Bd 1, Leipzig 1908. (KB)
5. Tyska församlingen, Stockholm: Födelse- och dopbok CI:1a, s. 672. Johann Nettelbladts dop. Caspar är fadern, Johann, Caspars fader, är dopvittne. (SVAR mikrokort 80424 7/7)
6. Assmann, Erwin: Das Bürgerbuch der Stadt Bergen auf Rügen (1613-1815). Denkmäler der Pommerschen Geschichte, Bd 2. Greifswald 1940. (KB)
7. Bröllopsdikt: Heinrich Nettelblat-Christine Dörcksen (Landesbibliothek Mecklenburg-Vorpommern)
8. Uppsala Universitets Matrikel. Bd 2, vari del 7, Uppsala 1920. (KB)
9. Likpredikan över Heinrich Nettelbladt 1735. (Landesbibliothek Mecklenburg-Vorpommern)
10. Weidlich, Christoph: Zuverlässige Nachrichten von denen jetztlebenden Rechtsgelehrten, Teil 3, Halle 1759. (KB)
11. Likpredikan över Heinrich Nettelbladt 1761. (Archiv Hansestadt Rostock)
12. Schiller, Lübben: Mittelniederdeutsches Wörterbuch. (KB)
Bd 1(A-E) Bremen 1875.
Bd 3(M-R) Bremen 1877.
13. Lasch, A., Borchling, C.: Mittelniederdeutsches Handwörterbuch. (KB)
Bd 1 Neumünster 1956.
Bd 2 (häfte) Neumünster 1987.
14. Wossidlo, Richard, Teuchert, Hermann: Mecklenburgisches Wörterbuch. (KB)
Bd 1. A bis Brot, Neumünster 1942.
Bd 5. N bis schwwig, Neumünster 1970.
15. Grimm, J., Grimm, W.: Deutsches Wörterbuch. Band 2 Leipzig 1860. (KB)
16. Daehnert, Johann Carl: Platt-Deutsches Wörter-Buch. Stralsund 1781. (KB)
17. Schütze, Johann Friedrich: Holsteinisches Idiotikon. (KB)
Bd 1 Hamburg 1800.
Bd 3 Hamburg 1802.
18. Kluge: Etymologisches Wörterbuch der deutsche Sprache. 1995. (KB)

Casper Nettelbladt d.ä. (1658-1726)
Johan Nettelbladt (1688-1740)
Casper Nettelbladt d.y. (1690-1739)
Johan Nettelenbladt (barberare)
Frantz Hindrich Nettelblad (1702-1762)
Sven Casper Nettelblad (1725-1780)
Erik Casper Nettelbladt (1894-1976)
Släktnamnet Nettelbladt
Index

© Hans Casper Nettelbladt
Stockholm december 1998
Publicerat för internet i mars 2004

För mer information var vänlig kontakta författaren.
Adress: Kummelvägen 22, 167 64 Bromma, Sverige