Om George Lucas åkte Ford. Mån 6 maj 02 11:35 Hej alla starwarsfreaks! Jag har nyligen sett en av de berömda Starwars- filmerna, och det har faktiskt fått mig att se på saker och ting ur ett annat perspektiv, och underligt nog så råkar det ha blivit min stackars bil. I George Lucas värld, så är ”kraften”, eller på orginalspråket ”the force”, en kraft som finns överallt och påverkar allt i universum. Och så även min Ford har jag räknat ut. Jag har länge trott att choken varit trasig, men så är icke fallet. När bilen hostar,hackar och ryker beror det helt enkelt på en störning i kraften. ”I feel a disturbence in the force” är alltså de ordalag som ska användas då fordfan inte går som den borde. Dialogen mellan mig om min samåkarkompis John är därmed given: -I feel a disturbence in the force. -Yes, it’s weak with him. Eller alternativt: -I feel a disturbence in the ford. -Yes, it’s shit with him. Likt Nubianska skepp, kan även min farkost få fel på hyperdrivern. Det är lätt hänt att ett eller två tändstift lägger av, så då gäller det att ha en ursäkt till chefen om man blir sen till jobbet. -Jag fick fel på hyperdrivern och kunde köra max warp 70. Naturligtvis gäller det att hålla ordning på Ford och force, även fast det inte är lätt alla gånger. Det är oturligt om exempelvis rymdhjältar råkar ha knäck i lurarna och råkar missuppfatta ett i filmen vanligt uttryck och få det till ”may the ford be with you”. Till svar kan man då få, ”-Shut up! I only drive zvclrm%7!!” ,eller vad moderna åk där kan tänkas heta. Om George Lucas någon gång ägt en Ford Escort L från 85 så hade vi troligen hittat följande repliker i hans filmer: ”-Lord Vader, automatchoken har hängt sig på vårt skepp. Bakomvarande skepp ser inget för all rök.” ”-Lord Vader, vi måste gå med full fart genom asteroidfältet, tomgången funkar inte.” ”-Lord Vader, vi kan inte sätta efter rebellerna, startmotorn bara klickar. -Kapten Needah, ni behöver bara knacka på den med en träpinne.” ”-Lord vader, vårt skepp har förlorat all kraft, vad göra? -Ryck bara i den röda sladden under ratten så funkar det.” ”-Lord Vader, vi kan inte smyga oss på rebellerna på grund av baktändningar i jetutspruttet. -Stäng av motorn och låt ett kompani stormtrupper gå ut och skjuta på.” ”-Lord vader, vi kommer inte ikapp rebellerna. Det ligger en husvagn framför och en cylinder funkar inte.” ”-Ta på er kevlarkalsongerna mylord, värmen har lagt av” ”Titta Luke!,där ligger en av imperiets innerskärmar, dom måste ha kört över en rymdgrävling. Så visst är det tur att Lucas inte åker Ford! ---------------------------------------------------- När JAG åker ford.. Sön 26 maj 02 20:59 Jäkla bil man har då. Jag säger bara det. Och naturligtvis menar jag den lilla sura röda av märket Ford. Men den hade faktiskt gått bra länge nu. Jag hade nästan börjat vänja mig med att elsystemet luktar bränt, och att den inte går på tomgång när den är kall. Men nu i helgen som var så var jag i Örebro både lördag och söndag. Nu har jag nämligen fått mitt högra öra omlasrat, så nu ser jag som en hök! Eller möjligtvis som en dront, om nu dom såg bra. I söndags skulle jag hem efter sista kontrollen, allting var okej, och jag var glad som en nyponros i morgonsolen. Men inget gott som inte har något ont med sig, för nu ville bilfan inte gå. Inte ens ett klick. Men härdad som man är så tog jag fram min medhavda träpinne och knackade vant på start- motorn. En gång, två gånger, tre gånger... hmm ingen framgång. Bilen ville inte vara med alls. Kanske den ville slå rot i Örebro och sluta sina dagar där, vem vet? Under tiden hade jag fått publik. En tant stog vid bilen mittemot och tittade på mig. -Det är Ford, det ska vara så här!, sa jag invant. Nu insåg jag att det enda sättet att få liv i hinken var att rulla igång den. Parkeringen var stor och lutade bara lite svagt. Jag knuffade den bakåt till startposition, och tog sen sats för att sedan hoppa in och släppa upp kopplingen med ettans växel i. Första försöket gick för långsamt, det andra gick inte alls för jag glömde slå till tändningen. Under tiden hade tanten fått sällskap av två till, och nu hade jag en riktig hejaklack som sponsrades av PRF. På tredje försöket klaffade allt och bilen hoppade igång med ett välkänt ”Kafonk sprutt sputt” Jag vikade av tanterna och satte full rulle hemåt. I Heby tänkte jag tanka, men då jag kört intill pumpen så kom jag på att om jag stannade motorn så skulle den säkert inte starta igen. Nyckeln måste därför sitta kvar i tändningslåset. Därför blev det problem med att få upp tanklocket,men med hjälp av en finsk enmarka och ett gem gick även det. Nästan hemma tänkte jag svänga in på Ullared för att införskaffa en M5 gängstång jag var i behov av. Så här nära hemma kunde jag riskera att bli stående. Men innan infarten till Ullared hade dom satt upp nya farthinder, men dom såg ju inte jag. BAOUM! sa det när jag körde över ett. Sen sa motorn ”host host” och laddningslampan flirade. Ajdå! Motorflimmer! Bäst att spurta hemåt innan den dör. Det lyckades, jag kom lyckligt hem. Och på en gång lagade jag elfelet som jag visste orsakade det hela. Det är en kontakt som glappat lite till och från hela tiden. Det är en plastkontakt som innehåller tre sladdar, varav den röda sladden glappar. Jag gjorde helt enkelt en ”bypass-operation” på den över kontakten, med hjälp av lite mer sladd och två sockerbitar. Allt väl eller? Nix! Eller.. mjo, startmotorn går nu, men på vägen hem så dog tändningen. Schitt! Alltså glappar en av de andra två sladdarna också. Så nu när motorn börjar hosta så petar jag bara lite under ratten så går den igen. Är inte den moderna teknologin underbar , så säg!! :o) Den här arbetsveckan som kommer, lär bli spännande.. /P ------------------------------------------------ Jag har kommit på dom! Mån 10 mar 03 17:48 Vilka då? Jo, garagemekarna. Det gåtfulla lidande folket som i alla väder ligger under nån bil i sina iskalla garage, slitandes i nåt hopplöst fastrostat fjäderben. Undertecknad har just varit med om en sådan situation. Efter att ha varit sur och grinig hela dan (måndag ju) så krälade jag mig in under mitt vrålåk för att ”kolla upp en sak”. Det var mörkt, blåste kallt och leran under bilen blev snabbt till geggamoja där jag låg i mon overall och frös och fick skräp i ögonen. Då insåg jag följande saker: 1. Det här var roligt! Mitt dåliga humör var som bortblåst. Något helt osannolikt schläbbigt har på något outgrundligt sätt fått mig på bättre humör. 2. Det är vår! En stilla vårbäck flöt under bilen och rann in i min krage och blötte ner ordentligt. 3. Att jag hade glömt gylfen öppen och att en visst mängd geggamoja hade krupit in på ett föga tilltalande ställe. Med anledning av detta sitter jag nu vid farsans dator och torkar upp mig. Men alltså; bilmekning är terapi! Istället för antidepressiva medel så borde läkare kanske rekommendera sådana här naturmediciner. -”Ta den där rostiga folkan och ring mig om två veckor.” Nä, nu ska jag till korvis och sen hem till tanten som jag hoppats förlåtigt mig för att jag var grinig i morse. Hon kan få en pallbock som tröst. Slut ------------------------------------------------------------ Första vårtecknet såg jag igår förresten då jag var på väg till svärmors skinkpajsbjudning, en Chevrålet impala femtisjua kom åkandes i mörkret. Stackare. Den måste ha vaknat för tidigt, tänk om den frusit ihjäl ute? Glömde kolla det i dikena på vägen hem.. --------------------------------------------------------------- Under bilen.. Sön 25 maj 03 04:57 Under bilen finns rost och smuts. Under bilen finns det plåt och rör. Det finns mycket där som krånglar som vi inte orkar laga. Men vi hittar alltid svaren där i mörkret under bilen. Under bilen. Melodi: Uno Svenningsson. Text något förvanskad av mig :o) Fy fasen vad trött men blir av att ligga och mecka under en bil. Puuh, jag är alldeles slut och vill bara hem! Allergisk är jag också, *sniff* och inte lite heller. Men nu har jag automatiskt reglerad luftfjädring i alla fall!! :o) ---------------------------------------- Japanska bilar Tis 2 nov 04 10:05 Hej jag heter Pelle. Jag har köpt min första japanska bil, en Toyota. På den så har belysningen till reglagen för ventilationen slocknat. Att byta lampa borde vara en lätt sak tänkte jag, och skred till verket. Men för att få bort panelen runt reglagen behövde man ta bort panelen under hastighetsmätaren, och för att få bort den behövde man visst ta bort kåpan runt ratten. För att sen kunna dra ut reglagen för att komma åt lampen så behövde man ta bort panelen undertill, och för att ta bort den så måste panelerna under ratten och under hanskfacket också tas bort. Och då måste handskfacket också väck. Dessutom måste panelen runt växelspaken bort, och för att komma åt den så måste båda framstolar väck. Enkelt, eller hur? Jag undrar vilka andra spännande tilltag som döljer sig i Toyotas mekanhandbok? ”För att byta glödlampa till bromljus bak, måste ni först demontera motor,ratt samt höger navkapsel”. eller För att under färd svänga vänster med Er Toyota: Stanna bilen, lossa spännblad 1C vid styrstagslänken B tills ett klick hörs (se bild 2.2A). Vrid sedan ratten moturs till hjulvinkel a uppstår. Fortsätt färd till ny färdriktning erhållits. Stanna sedan bilen och utför momentet baklänges, och vrid ratten medurs till hjulvinkel b erhålls. Fortsätt sedan färden. För högersväng, se sid 3-21” Jag vågar knappt tänka på hur mycket man behöver skruva bort för att kunna tanka den. Slut