Lejonet Leo Det var en gång ett lejon some hette Leo som bodde under en akacia på den heta savannen i afrikanska Serengeti. Livet var hårt i Serengeti. Leo sprang som ett torrt skinn fram och tillbaka på savannen efter antiloper att äta sig mätt på. Men stackars Leo fick sällan mat i magen, antiloperna var snabba och Leo hade problem med sina leder. Han hade nämligen väderknän, så när det skulle bli regn knäppte det i vänster bak, skulle det bli uppehåll och sol knäppte höger fram, och så vidare. Men när det skulle bli minusgrader visste inte Leo, för dom har inga minusgrader i Afrika. En dag när Leo låg under sin akacia och var alldeles slut, hörde han en bil komma åkande. Det var storviltjägare Zetterberg som var ute efter ännu en trofé att hänga ovanför öppna spisen. -Å nej!, tänkte Leo som var för trött för at fly, -nu dör jag, nu är det slut! Men just när Zetterberg skulle knäppa Leo med sin Remington, tyckte han synd om det stackars lejonet. Han beslöt sej istället för att ta hem Leo, och visa upp honom för sina arbetskamrater som aldrig nånsin sett mer exotiska djur än kattungarna vid C-huset. Men i tullen fick jägare Zetterberg problem. Där stod nämligen att det var förbjudet att föra in lejon i Sverige. -Aj fan, sa han, vad gör jag nu?. Men då fick han en idé, han pulade in Leo i diskettstationen på sin färddator, en långsam pentium med alldeles för lite grafikminne. Men det var inga större problem, för utsvultna lejon är inte tjocka alls. Det gick bra igenom tullen, men för säkerhets skull mutade Zetterberg tullgubben med en flaska jägermeister. Men väl hemma ville inte Leo komma ut ur sin lilla låda. Han trivdes bra där inne i värmen. Zetterberg försökte locka ut honom med löften om pensionsförsäkringsavtal och rabatt på Whiskas antilopbitar, men se det gick inte. Då beslöt Zetterberg att Leos dator skulle få bli en driftoptimeringsdator istället, där Leo och hans knän fick spå väderprognoser. Detta trivdes Leo utmärkt med, för det gick inte längre någon nöd på honom. Leo kunde surfa på internet så mycket han ville, och han knaprade i sig disketter som folk stoppade in, och då och då fick han sej ett rejält skrovmål då han åt upp någon lättlurad IT-tekniker. Ibland när Leo smälte maten släppte han väder så explorer kraschade. Då och då tog Leo semester en vecka eller två för att åka tillbaka till serengeti. Det tyckte inte driftoptimeringsprogrammet om, utan hävdade att detta var en "Ingen tillåten lösning", och ingenting ville funka hur mycket än Zetterberg försökte starta om. -- Så nu när ni alla vet allt detta, så snälla, hacka inte på mig,Leo. Jag är mänsklig... ..men nån driftteknikerutbildning har jag ju förstås inte.. /Boland-Leo