Fakta om olyckan i Tjernobyl, litteraturtips, källor och källkritik.

Fakta

o 26 april 1986. Reaktor fyra i kärnkraftverket i Tjernobyl exploderar efter ett experiment där reaktorns säkerhetssystem stängts av för att testa verkets kapacitet. Reaktorn förstörs helt och ett jättelikt radioaktivt moln sprids över Ukraina, Vitryssland, Ryssland och stora delar av Europa.

o Flera ton av högaktiva ämnen som strontium, cesium och plutonium sprids över miljoner hektar mark och påverkar miljoner människor. I Sverige är nedfallet kraftigast i Gävle-trakten.

o Hundratusentals människor från hela Sovjet, så kallade "likvidatorer" engageras i uppröjningsarbetet. Många har dött, är sjuka och är sängbundna. Hur många vet ingen eftersom Sovjetunionen försökte mörklägga hela olyckan.

o I november 1986 gjuts den havererade reaktorn in i en jättelik betongbyggnad, "sarkofagen". 250 000 ton betong används och den ska hålla i 30 år. Idag uppges det att hela sarkofagen håller på att spricka.

o Utsläppen av radioaktivitet på grund av Tjernobylolyckan var ungefär 200 gånger större än utsläppen efter de båda atombomberna som fälldes i Hiroshima och Nagasaki.

o Totalt cirka nio miljoner människor blev direkt eller inderekt påverkade av nedfallet från Tjernobyl, uppges i en FN-rapport 1995. 3-4 miljonerav dem var barn. Professor John Gofman, mottagare av det alternativa Nobelpriset (The Right Livelihood 1992), uppskattar att Tjernobylolyckan kommer att orsaka 475 000 dödliga cancerfall runt om i världen och lika många ickedödliga.Ett område lika stort som England, Wales och Nord-Irland, cirka 160 000 kvadratkilometer, beräknas ha kontaminerats av nedfallet från Tjernobyl

o Det personliga lidandet går inte att mäta. 200 000 - 800 000 människor, mest värnpliktiga, från hela det forna Sovjetunionen skickades till Tjernobyl för att hjälpa till med saneringen. Bl a stod de på led och sprang in och grävde under den havererade reaktorn för att härden inte skulle fortsätta ned i marken. 9000 - 80 000 av dem beräknas idag vara döda och många fler har sjukdomar relaterade till strålning.

o 40 hemliga protokoll signerades av de forna sovjetiska myndigheterna där det stod att allt var under kontroll. Det var den informationen som gavs till det internationella atomenergiorganet IAEA och till regeringarna i väst.

o Cancerfrekvensen när det gäller bl a leukemi, strupcancer, sköldkörtelcancer och cancer i magen har ökat markant i Ukraina och Vitryssland. Men det är ännu bara toppen av ett isberg. Omkring år 2005 beräknas cancerfallen kulminera, uppger hälsoministeriet i Vitryssland i en rapport. Sköldkörtelcancer hos barn i Vitryssland har ökat 24 gånger sedan olyckan i Tjernobyl enligt en stor undersökning som WHO (Världshälsoorganisationen) gjorde 1986. Barnleukemi har i vissa delar ökat med 100 procent. 800 000 barn i Tjernobylregionen har fått stråldoser som gör att de riskerar att få cancer och leukemi. 170 000 barn under sju år har fått stråldoser som är så höga att de riskerar sköldkörtelcancer.

o Den internationellt tillåtna livstidsdosen av strålning är sju rem. I många av de nedsmittade regionerna steg den till 25 rem och var 1988 uppe i 35 rem.Över 1,3 miljoner människor är idag registrerade som sjuka på grund av Tjernobyl, t ex andningsproblem, näsblod, kräkningar, svår huvudvärk och depression.

o Nya så kallade hot spots, plutoniumnedfall, hittas ofta i Vitryssland. På sommarhalvåret sprids radioaktivitet genom skogsbränder. Strålningen lagras i mat och vatten. Områden med plutoniumnedfall kommer att vara radioaktiva "för alltid". Halveringstiden är 24 400 år.

o Härden inne i den förstörda reaktorn brinner fortfarande. Den sjunker och ligger nu en till två meter från grundvattnet. Om härden når grundvattnet sprids ännu större mängder radioaktiv strålning ut i Pripyat-floden som har förbindelse med Svarta Havet. Från floden tar b la fyramiljonersstaden Kiev sitt vatten. Utefter flodsystemet ligger 50 stora städer och industricentra. Ingen vet idag hur man ska kunna få stopp på det radioaktiva läckaget eller hur man ska kunna stänga kärnkraftverket på ett säkert sätt. Den så kallade Sarkofagen, som kapslar in härdsmältan, läcker betydligt.

o Två reaktorer, av fyra, körs i Tjernobyl (augusti -97). Cirka 6000 personer arbetar vid kärnkraftverket. De flesta av dem arbetar fortfarande med att sanera efter olyckan 1986.

o Olyckan i Tjernobyl har hitills beräknats kostat mellan 1000 och 2000 miljarder kronor. (Olika källor uppger stora skillnader beroende på hur man räknar. Oavsett det är kostnaderna gigantiska även om man räknar med den lägsta siffran). Bara den så kallade Sarkofagen kring den förstörda reaktorn uppges ha kostat 100 miljarder kronor.

o De första sju åren efter Tjernobylolyckan dog cirka 12 000 barn som en följd av strålningen. Uppgifterna kommer från det ukrainska hälsoministeriet. (Se avsnittet om källkritik)

o 400 000 människor har lämnat de mest nedsmittade områdena i Ukraina, Vitryssland och Ryssland. Cirka 200 byar är för alltid stängda på grund av strålningen. De markeras med en parantes på kartorna över området. Staden Pripyat, några kilometer fråm kärnkraftverket, hade en gång cirka 45 000 invånare. Idag är det en spökstad och förmodligen kommer aldrig någon människa att kunna bo där. Cirka två miljoner människor väntar fortfarande på att bli evakuerade. Men Ukrainas och Vitrysslands ekonomi är usel och därför saknas det pengar till det.

o Sverige var en av länderna i Europa som fick realtivt höga mängder med radioaktivitet från Tjernobyl. Tusentals renar slaktades och en mängd sjöar har fortfarande höga mängder cesium i vattnet. Nästan alla länderna i Europa drabbades av det radioaktiva nedfallet

o I Ukraina bor cirka 52 miljoner människor.

Litteraturtips Tillbaka

Chernobyl. Insight from the Inside. V.M. Chernousenko. Springer-Verlag, Berlin Heidelberg 1991.

Författaren Chernousenko är född 1941 i Donetsk-provinsen i Ukraina. Han har studerat teoretisk atomfysik på universitetet i Kiev där han fick sin fil doktor-examen i teoretisk fysik. Han blev sedan chef för Laboratory forNonlinear Physics and Ecology.

Efter Tjernobylolyckan blev han tillfrågad av Ukrainska vettenskapsakademin om han ville bli vetenskaplig direktör för arbetet med följderna av olyckan. I ett år arbetade han inne i "zonen" kring kärnkraftverket och var chef för saneringsarbetena. Han var medlem i regeringskommissionen och han var medförfattare till den hemliga rapport om Tjernobylolyckan som skickades till myndigheterna i Moskva. Från 1991 blev han ordförande för ukrainska vetenskapsakademins kommission som hade till uppgift att ta reda på konsekvenserna av Tjernobylolyckan.

Alla som med öppna ögon vill sätta sig in i vad som hände när Tjernobyl havererade bör läsa den här boken. Vetenskapligt och metodiskt går han igenom hela händelseförloppet och redogör noggrant för följderna. Källorna är föredömligt redovisade.

Bön för Tjernobyl. En framtidskrönika.Svetlana Aleksijevitj. Ordfront förlag, 1997.

I tre års tid reste journalisten och författaren Svetlana Aleksijevitj runt i områdena som drabbades värst efter känkraftskatastrofen. Hon samlade vittnesmål om hur människor lever idag och hur de ser på det som skett.

Det är en mycket stark bok som beskriver människan bakom de stora rubrikerna. Den som verkligen vill veta vad som egentligen hände på ett mer personligt plan bör läsa den här kritikerrosade boken.

Svetlan är bosatt i Minsk i Vitryssland och har de senaste tio åren skrivit fler uppmärksammade reportageböcker. 1996 belönades hon med Svenska PEN-klubbens Tucholskypris.

Källor och källkritik Tillbaka

Jag har under tio års tid försökt följa vad som egentligen hände i Tjernobyl. Källor jag använt mig av är bl a de ovan nämnda böckerna. Jag har läst hundratals artiklar i olika tidningar och tidskrifter, både svenska och utländska. Jag har på plats i Ukraina talat med företrädare för bl a Inrikesministeriet och Hälsoministeriet. Jag har intervjuat läkare, veterinärer och experter av olika slag i Sverige och utomlands. Jag har rest runt i Tjernobylområdet och pratat med "vanligt" folk. Jag har sökt information på Internet.

Svårigheten när det gäller källor är att partsintressena är så oerhört starka. Kärnkraftsindustrin i världen är mäktig och de har allt att vinna på att tona ner det som egentligen hände. Det internationella atomenergiorganet IAEA, t ex, presenterar fakta som bevisligen är rent nonsens. Länge påstod de att 30 personer dött som en följd av Tjernobylolyckan. Nu har de justerat siffran till 400 vilket fortfarande är rent nonsens.

Å andra sidan går det heller inte att lita på fakta som presenteras av olika organisationer som är starkt emot kärnkraften. Ibland presenteras rena fantasisiffror på antalet sjuka och döda. Flera miljoner har nämnts i vissa tidskrifter. Inte heller kan man ta de ukrainska myndigheternas fakta som sanningar. Det pågår nämligen förhandlingar med bl a EU om ekonomiskt stöd för att stänga kärnkraftverket i Tjernobyl. Regeringen har allt att vinna på att situationen är lite i "överkant" dålig.

De fakta som presenteras ovan är vägda mellan många olika källor. I vissa fall har jag pratat direkt med läkare och veterinärer i Ukraina som själva gjort undersökningar utifrån sina journaler. De har i sin tur jämfört sina faktra med kolleger från andra delar av Ukraina och Vitryssland. Chernousenkos bok Chernobyl, Insight from the Inside, har stått för en del av källmaterialet.