Kammaneter

Vad är en kammanet?

Kammaneter (Ctenophora) tillhör djurriket, Animalia, och underriket Metazoa. De är vattenlevande evertebrater, ryggradslösa djur. Det är lätt att tro att kammaneterna tillhör samma stam som maneterna, men det är fel. Maneterna tillhör nässeldjuren (Cnidaria). Kammaneterna delas upp i två klasser: Tentaculata, som har tentakler och Nuda, som inte har det. Det finns ungefär 100 arter i fem ordningar. Här i Sverige finns det tre arter.

Form och byggnad

Kammaneterna är biradialsymmetriskt formade. De förekommer i storlekar från ett par millimeter till strax över en meter. Kroppen är oftast avlång och rund, ungefär som ett ägg eller ett päron. Några av dem ändrar kroppsform under sin existens. Vanligast är att de från början är runda och enkla men utvecklar sedan en mycket komplicerad byggnad . Vissa kammaneter har en lysförmåga och i samband med en komplicerad byggnad är det mycket fascinerande att se dem sväva omkring i vattnet.
Kammaneten är diploblastisk. Den består enbart av två tunna cellager. Mellan det yttre, ektoderm, och det inre, entoderm, lagret finns normalt ett mesoderm lager men hos kammaneter och nässeldjur saknas detta. Mellan dessa lager finns istället mesoglea, som är ett geléaktigt material. Denna byggnad kan man lätt se om man tittar på en vanlig manet.
Det mest utmärkande på kammaneterna är det som de fått sitt namn efter. Nämligen de åtta kamrader som täcker kammanetens sidor. Dessa kamrader består av cilie-plattor. Den rör sig genom att kamraderna pulserar i ett vågformigt mönster.

Kammaneten har bara ett sinnesorgan. Det är det som syns i den lilla gropen på bilden ovanför. Detta fungerar i första hand som ett jämviktsorgan men är också ljuskänsligt. Organet består av fyra ciliegrupper. På dessa ligger en statolit, som består av kalkkulor. Skulle djuret luta så skickas information från sinnesorganet till kamraderna, som då rör sig mer på ena sidan.

Tentaculata

I klassen Tentaculata placeras de kammaneter som har tentakler. Här delas de upp beroende på om de har två långa tentakler (Hormiphora och Callianira) eller om de istället har flera kortare, mindre utvecklade tentakler (Cestum). En art som är vanlig i Medelhavet och Japanska sjön lever på ett märkvärdigt sätt. Den är rund och har en bred och platt munända och en tänjbar mun. Med denna äter den omkring drivande plankton men den kan även sätta sig fast vid botten och krypa omkring med hjälp av den. Detta gör den genom att slänga ut svalget. Många kammanets-larver lever ett parasit liv. Populärast är att leva på manteldjuren.
Leucothia Multicornis är en av de största kammaneterna. Den har en tillplattad form. Den brunaktiga kroppen är ca 60cm och så har den två vingar på varje sida. På ytan är den täckt med knölar som består av speciella celler som gör att planton fastnar. De förs sen vidare till munnen.
Den största och märkligaste kammaneten är den sk venusgördeln (Cestum veneris). Kroppen är som ett långt, tunt och genomskinligt band som kan bli ända upp till 1,5 m långt och en decimeter brett. Denna kammanet tillhör släktet Cestum och har alltså många små tentakler. Dessa hänger ner som fransar längs med kanterna. Venusgördeln utnyttjar havsströmmarna för att förflyta sig. Den sträcker då ut sig och glider med strömmarna, ungefär som en fallskärm gör. Vill den så förflyttar den sig själv med en vågformig rörelse. I mörker kan man se ett ljussken från denna kammanet. Ljusskenet kallas bioluminiscens. Medelhavet är den enda platsen som man kan hitta venusgördeln på, men släktet är mer utbrett.
I våra svenska vatten finns det två arter med tentakler. Pleurobrachia pileus3, som går under namnet havskrusbär, och Bolinopsis infundibulum. Den vanligaste av dem är havskrusbär som finns här året om. Den finns ända uppe i Bottenhavet. Den har den typiska kammanets formen, ägg- eller kulformad. Den blir ca 4cm i diameter och har två långa, klibbiga indragbara tentakler, med vilkas hjälp de fångar småfisk, fiskägg och små kräftdjur. Tentaklerna kan den dra in i två små fickor som den har. Tentaklernas fulla längd kan bli upp till 50cm. För övrigt är kroppen genomskinlig och den kan även alstra ljus. Bolinopsis infundibulum finns inte lika långt upp i Östersjön som havskrusbär. De kan inte producera ljus men annars är de och havskrusbären lika.

Nuda

I klassen Nuda saknas det tentakler. Kammaneterna som tillhör denna klass saknar alltså tentakler och istället har de klibbiga celler som fångar upp födan.
Formen på de flesta i denna klass är oval. Kroppen har tunna väggar och innanför är det en ihålighet. I den änden där munnen sitter är den tillplattad. Munnen är bred och sen kommer svalget som utgör kroppens ihålighet.
Den vanligaste arten inom denna klass är Beroe cucumis. Det är den enda kammaneten i denna klass som finns i Sverige. Den förekommer här på västkusten och i södra Östersjön. Den är ett exempel på att formen och utseendet ändras under dess existens. Den är från början vitaktig men färgen ändras till lila eller skär. Längden är ca en decimeter. Den utnyttjar sin breda mun och stora svalg maximalt. Dessa delar utvidgas kraftigt och bytet, som ofta är en annan kammanet, sug in. När bytet är inne i svalget finns det inget återvändo för där sitter hullingförsedda taggar som hindrar det från att smita. Visa av dem har lysförmåga medan andra inte har det.

Varför har vissa kammaneter en förmåga att avge ljus?

Vissa djur har en förmåga att producera ljus. Det kallas för bioluminiscens. Man kan undra varför de producerar ljus överhuvudtaget. Vad fyller det för funktion? Är det till någon nytta alls?

Bioluminiscens

Bioluminiscens är en ljusalstring hos levande organismer. Denna ljusavgivning sker genom en biokemisk reaktion. Denna reaktion sker i samband med processer i ämnesomsättningen. Främst i samband med en oxidationsprocess. Vissa speciella ämnen och enzymer fungerar som katalysatorer i dessa processer. Bioluminiscensen förekommer bl.a. hos mareld, plankton och även hos nedbrytande bakterier. Detta kan man lätt se hemma om man låter t.ex. fisk ligga lite för länge i kylskåpet.
Men vad använder kammaneterna detta ljus till? Hos vissa djur kan man tänka sig att det används för att locka till sig en partner för att kunna fortplanta sig. Ungefär som när andra djur använder speciella ljud för att locka till sig det motsatta könet. Så är det också hos en del djur. Speciellt de som lever i djupa hav. Där nere finns inget ljus så det måste producera ett eget ljus för att hitta varandra. Men kammaneterna befruktar sina egna ägg så det kan inte vara anledningen. Deras sinnesorgan är ljuskänsligt och det kan ju vara ett sätt att kommunicera med varandra och för att hålla ihop en grupp också. Men detta är omöjligt att få reda på för de flesta kammaneter är så känsliga att de trillar ihop vid minsta beröring. Så att undersöka detta vore näst intill omöjligt och man skulle nog komma fram till att det antagligen bara är en biprodukt vid någon process som sker i kammaneten. Men ljuset gör den otroligt vacker att se.

Hur kan kammaneten överleva på så många olika platser?

Kammaneten förekommer i alla hav i hela världen. Då kan man tro att det är olika arter som trivs på olika platser. Men de flesta arterna finns över hela världen, men det finns naturligtvis vissa undantag.
Hur kommer det sig att de olika arterna kan vara så flexibel att de klarar att överleva i så många olika miljöer? En viktig sak är att den inte har några problem att hitta föda. Småfisk och plankton finns i alla hav. Det är en förutsättning för att det ska finns något liv alls i haven. Kammaneten är inte beroende av någon speciell miljö heller. De fungerar lika bra med varmt som kallt vatten. Kraftiga variationer i salthalten är för de flesta kammaneter inget problem heller. Deras enkla konstruktion klarar de flesta förhållanden trots att flera arter är väldigt sköra.
I ett pressmeddelande från Naturvårdsverket, "Tillståndet i världen '96, Global livsmedelskris hotar världens växande befolkning - 960207", så skriver de att: "95 procent av den levande biomassan i Kaspiska havet består numera av en kammanet från USA:s västkust".
Detta tyder på att kammaneterna har en mycket bra förmåga att överleva. Så bra att nästan hela Kaspiska havet består av dem. Fast det kanske inte är så bra att de konkurrerar ut allt annat liv där.

Vilken är kammanetens funktion i det biologiska kretsloppet?

Kammaneternas föda består framförallt av småfisk, fiskägg, små kräftdjur, plankton och andra små djur. Tillsammans med många andra vattenlevande djur ser de till att det inte blir ett allt för kraftigt överskott av dessa små djur. Det är en naturlig balans som hela tiden äger rum. Men vad skulle då hända om denna balans bröts?
I Kaspiska havet är det kammaneterna som är den dominerande stammen. Om förhållandena här, snabbt, skulle förändras, p.g.a. en miljökatastrof t.ex. Då skulle kanske alla kammaneter försvinna. Om denna förändring inte påverkade alla smådjur i havet så skulle det antagligen leda till en väldigt kraftig ökning av dessa djur. Detta skulle i sin tur kunna leda till att smådjurens föda skulle gå åt väldigt snabbt och till slut skulle i så fall hela havet kunna dö ut.
Kammaneterna har alltså en viktig roll när det gäller att bevara balansen av smådjur i havet. Så att det inte blir en kraftig överbefolkning av kammaneternas föda. För om det blir mer föda för dem så blir det mer kammaneter och då minskas mängden småfisk, fiskägg, små kräftdjur, plankton och andra små djur.

1: Kamrader 2: Matstrupe 3: Mun 4: Tentakelficka 5: Sinnesorgan 6: Gastralhåla 7: Matsmältningskanal 8: Tentakel

1: Delarna hos kammaneten Hormiaphora plumosa

2: Bilden visar olika utvecklingsstadier hos Coeloplana gonoptena

3: Venusgördeln Cestum veneris

4: Pleurobrachia pileus i larvstadiet

1: Tentakelskidor 2: Tentakelkanaler 3: Pharynx, svalget 4: Tentakler 5: Testiklar

5: Delar inuti kammaneten Coeloplana meslini

Fler bilder

Frull © 1998