Mayafolket

Astronomiskt observatorium på Yutacánhalvön, Mexiko.

Mayarikets uppkomst

Hur uppkom Mayariket och varför blev det så stort?

Maya var ett indianfolk som levde i södra Mexiko, framför allt på Yucatánhalvön. Men riket sträckte sig faktiskt ända ner i Belize, Guatemala och delar av Honduras och El Salvador. I detta området bor fortfarande Mayafolkets ättlingar.

Förklassiska Perioden

Maya började etablera sig längs Stillahavskusten och den Karibiska kusten för 7000 år sedan och bildade fiskar samhällen. 2000- 3000 år senare började de även flytta in i landet och för ungefär 4000 år sedan fanns det Mayatalande folkgrupper i Guatemala och Belize.
I inlandet började man med jordbruk. Odlingarna bestod av framför allt majs och bönor men också tomater, paprika och olika frukter. Ordet majs, som på deras språk heter wa faktiskt en synonym till mat. Och "Majsguden" var en av deras första gudar som de offrade till.
Man börjar inte räkna deras tid för en civilisationen började utvecklas. Detta var ca 1500 f.Kr. Denna perioden kallas för den förklassiska perioden och den varade fram till 250 e.Kr. Under denna tid utvecklades arkitekturen, konsten och man började även transportera varor lägre vägar. Jordbruket blev intensivare och hanteringen av vatten blev allt bättre. I och med att man fick bättre skördar som gav mer mat och att vattnet blev renare kunde befolkningen växa snabbare. Detta ledde till en befolknings explosion i slutet av denna perioden, vilket jag antar var en av orsakerna till att Mayariket blev så stort och folkrikt. Under denna period upptäcktes också skrivkonsten, antagligen av Zapoteker. Mayafolket började bara använda den under denna period.
Samhället började också få en klassindelning med en liten elit som dominerade. De var de som kontrollerade jordbruket och den långväga handeln. Folket var även uppdelat i de som bodde på höglandet och låglandet. Grupperna i låglandet rensade ut de små byarna och ersatte dem med välplanerade samhällen som låg runt en enorm högtidlig byggnad. I höglandet upprättade man monument där härskare och gudomligheter avbildades, även ibland också tillsammans med datum. Men de hade fortfarande inte upptäckt sin kalender.

Klassiska Perioden

Under denna period, som varade mellan 250-900/950 e.Kr., hade Mayakulturen sin blommstrings tid. Deras otroliga arkitekturen utvecklades nu mer än tidigare. I städer som Tikal, Uaxactun, Rio Azul och lite här och var i låglandet uppförde man monument med historiska anteckningar, men på de här bar härskarna på bilder av gudarna, jämfört med de från den förklassiska perioden. Under denna tiden såg man kungarna som gudomligheter. Många religiösa ritualer koncentrerades på förfäderna.
Även andra arkitektoniska skönheter så som religiösa tempel och byggnader med så kallade falska valv och höga takkammar byggdes också. Inom astronomin och matematiken gjorde man också stora upptäcker. Några av deras största uppfinningar, kalendern och tideräkningen, utvecklades av astronomipräster. Maktfulla personer bildade städer och statsstater överallt i låglandet. Mayariket växte i slutet av denna period.

Karta över Yucatánhalvön, södra Mexiko

Från ca 550-900. Konst, arkitektur och skrift blomstrade i massor av statsstater .
Mer än 2 miljoner människor bodde vid den här tiden i Mayariket. I den största staden Tikal hade man en befolkning på 75 000-100 000. För att låta befolkningsökningen fortsätta, utökade man det intensiva jordbrukssystemet.
Adeln i de självständiga statsstaterna, både gifte sig med varandra och startade krig mot varandra. Detta ledde till ett förfall i låglandet. Inget klassiskt Mayaområde överlevde in på 900-talet. Lagsystemet som hade fungerat bra för Mayafolket i århundraden slutade fungera. Med svält, invasioner, dålig krigföring, sociala och administrativa strukturer som fall ihop, kanske även sjukdomar och ekologiska orsaker så kollapsade de klassiska Mayafolket. Perioden med deras absolut största glans var över.
Men Mayafolket fortsatte att leva i både höglandet och låglandet. En ny period började.

Efterklassiska Perioden

Under perioden efter Mayas nedgång, från ca 950-1500\1600 fortsatte man att leva i den norra delen av låglandet, på Yucatánhalvön. Befolkningen i samhällen som Uxmal och städer i Puuc bergen, fortsatte att långsamt växa. I Chichen Itza skapade man en kraftfull stat Som klarade av handel, skatt och krig. De utvecklade också ett nytt administrativt system. De var tre, fyra stycken som delade på makten.
Mayakulturen påverkades väldigt mycket av framför allt Toltekerna men även av andra mexikanska kulturer. Jag antar att detta ledde till en hel del förändringar i deras kultur. I början hade de ju även en fredlig ideologi men nu hade den ändrats till militarism och expansion var huvudmålet. Konsten påverkades också.

Chichen Itza, som var huvudstaden, övergavs på 1100-talet och huvudstaden flyttade till Mayapán på 1200-talet. Mayapán var en av de få städer som var skyddad av en mur. Men detta var inte ett tillräckligt skydd för staden föll p.g.a. revolution och förräderi. Handelsstäder var de ända som överlevde längs med den karibiska kusten. Men när spanjorerna kom, först var Columbus år 1502, tog det bara fyrtio år tills de hade kontrollen över riket. Att det gick så snabbt berodde på att Mayafolket var försvarslösa, de hade inget enat försvar, och att de försvagades p.g.a. nya sjukdomar från Europa. Européerna grundade en huvudstad 1527 och spanjorerna grundade också en huvudstad, Merida. Något av det allra viktigaste som finns kvar från Mayakulturen är Popol Vuh, som skrevs ner på europeiskt alfabet. Det allra sista kungadömet intogs av spanjorerna 1697. Det var Taytasal som låg i söder.

Kalendern och räknesystemet

Kalendern var en av Mayas största uppfinningar. Som jag skrev tidigare utvecklades den av astronomi-präster när de studerade solen, månen och stjärnorna för att försöka förstå sig på gudarna. De räknade dagarna, precis som Egyptierna, och de beräkna även året. Haab var deras namn på kalendern och den bestod av 20 månader och varje månad bestod av 18 dagar. De hade också en extra månad på fem dagar som de kallade Uayeb. De hade naturligtvis räknat rätt på hur långt ett år var för tillsammans med den extra månaden var det 365 dagar. Om man jämför den kalender som de hade på 600-talet så var den mer exakt än den som man hade i Europa på 1500-talet. Siffran noll använde de redan på 200-talet medan den inte började användas i Spanien förrän på 1600-talet. Maya astronomerna var väldigt skickliga på att följa planeternas och stjärnornas banor utan några optiska instrument. Sol- och månförmörkelser visste de därför exakt när de skulle inträffa. Mayafolkets dyrkan av uträkningar var otrolig. De försökte sig t.ex. på att försöka ta reda på vilken veckodag den 31 december år 90 000000 f.Kr. var på. Deras exakta värde på hur långt året var är 365,2420 dagar. Det kan jämföras med det gregorianska kalenderns värde som är 365,2425 dagar. Dagens forskare och astronomer anser faktiskt att den totala längden är exakt densamma som Maya-astronomernas. Jag själv tycker det är konstigt att de lyckades med flera sådana här svåra matematiska beräkningar. Men att de inte uppfann hjulet eller användandet av metaller är nästan ännu konstigare.

De använde streck och punkter för alla tal mindre än 20.

För att mäta tid använde de än väldigt exakt system som var baserat på en 52-års cykel och den är exakt så när som på ett par timmar. Det här systemet övergav de. Deras högtidliga kalender, Tzolkin, hade bara en dags fel på 6000 år. Våran gregorianska kalender har en dags fel var fjärde år. Det är vårt skottår. De räknade också ut jordens undergång till den 23 December år 2012. De mesta de har räknat på har ju blivit rätt så man vet aldrig vad som händer då.

Konst och Arkitektur

Mayakonsten var inte signerad. Så vilka som gjort konstverken är okänt. Konsten bestod mycket av religiösa motiv som tillhörde mytologin och ganska mycket rituella motiv. Men man hade även historiska motiv. Konsten och arkitekturen utvecklades mycket under den förklassiska perioden. Den påverkades mycket av andra närliggande kulturer. Senare under den klassiska perioden nådde den sin höjdpunkt. Arkitekturen var otrolig och de byggde flera enastående byggnader och monument. Kända är bl.a. El Caracol (se framsidan) och El Palacio. Nedan stående bild är av ett tempel som på engelska heter "Temple of the Giant Jaguar".