Abborrens karakteristiska färgteckning och ganska höga kropp
gör arten lätt igenkännlig bland svenska fiskar.
Den kan uppträda i en guldfärgad varietet,
i mörka vatten är den nästan svart, och stundom erhålls
delvis eller nära nog helt röda exemplar.
Längd och vikt kan maximalt uppgå till 61 cm (Vänern) resp. 4kg.
Honan blir betydligt större än hanen.
Abborren förekommer allmänt över hela sverige
med undantag för fjällregionen.
I Lappland har arten dock på flera platser trängt upp
i björkskogsbältet och däröver.
Sålunda finns den i Vojmåns vattensystem, Åsele lappmark, Virisjaure
och Överuman med omgivande sjöar i Lycksele lappmark,
i en del sjöar vid Kajtum älv nära Fjällåsen,
Lule lappmark, samt vid Kalix älv i Kirunatrakten,
Torne träsk och i sjöar söder och väster därom,
Vitangijärvi, Kiepanjärvi (i videregionen) och Könkämä älv
till Kilpisjärvi i Torne lappmark.
Vidare finns denna fisk i skärgårdarna utefter ostkusten liksom
kring och på Gotland.
Abborren har inte stora krav på sin miljö.
Den finns i all slags sjöar och vattendrag med undantag
för de starkt strömmande.
Den håller sig gärna i strändernas närhet och lever både enstaka och i stim.
I sjöarna är abborren ganska stationär, ehuru vertikala förflyttningar ofta vidtas,
i Vättern ända ned till 60 meters djup, varjämte näringsvandringar
förekommer i en del vatten.
I flera av västkustens åar vandrar abborren efter leken till kustens bräckvatten,
där den kvarblir till sommarens slut.
Från Bottniska viken lekvandrar den upp i vissa åar, tex Ängesån, och tillbaka
till havet upp till 20 km från åmyningen.
Den brukar tillbringa vintern flockvis på djupbottnarna.
Under ungdomsåren lever abborren i stim, men vid ökad
ålder blir den mer solitär.
I havet har vandringar påvisats mellan olika kustavsnitt,
tex från Gotland till Småland.
Hanen blir könsmogen vid två till fyra års ålder
(i uppfödningsdammar stundom redan vid ett år) och honan
vid tre till sex år, men denna utveckling kan försenas i näringsfattiga
vatten, så att hanen når mognad först vid sex år och honan vid sju.
Leken äger rum vid islossningen i april-juni beroende på landsända.
Härvid samlas abborrarna i utfallande vattendrag eller i grunda
vatten med översvämmad gräs-, ris- eller buskvegetation,
men även steniga bottnar kan accepteras.
Antalet ägg hos en hona vägane något över 1 kg har beräknats till ca 269 000.
Dessa ligger inneslutna i ett geléaktigt hölje, som i meterlånga, 3-6 cm breda
snören fastnar i vegetationen eller drver löst i vattnet.
Rommen kläcks efter två till tre veckor, varvid ynglen är 5-6 mm långa.
Ungarna lever på fritt vatten fram till högsommaren, då de, 15-20 mm långa,
uppsöker strändernas växtsamhällen.
Tillväxten är mycket olika beroende på disponibel näringsmängd.
Ofta uppträder småvuxna bestånd, sk tusenbröder, som resultat av
för stor födokonkurens fiskarna emellan eller möjligen på
grund av stressfaktorer genom alltför täta bestånd, vilket
förorsakar oförmåga att vid högre ålder övergå till fiskdiet.
Vid upplandskusten är tillväxtschemat för honor, två 7,3 cm,
tre 10,9 cm, fyra 14 cm, sex 19,6 cm, sju 21,9 cm, åtta 23,9 cm,
nio 26,3 cm, tio 28,2 cm, elva 30,3 cm, tolv 32,3cm och tretton år 33,7 cm.
Abborren kan bli 22 år gammal.
Födan består under abborrens första år av plankton,
senare (vid 11-12 cm längd) äter den även insektslarver, kräftdjur och små fiskar.
Vid 15-20 cm längdövergår den till enbart fisk och kräftor.
Abborren är en av de ekonomiskt viktigaste sötvattensfiskarna.
Den fångas med storryssjor, mjärdar, katsor, nät och krokredskap.
Fångsten uppgår till ca 2 000 ton per år.
Denna fisk har många namn betecknande dess skilda miljöer:
insjöabborre, sötvattensabborre, isabborre, lövabborre, stenabborre, dykabborre, utsjöabborre, starrabborre och stagg.
Guldabborre avser en färgvariation och rudabborre en puckelryggig form.