Historik


"Konstnärernas Riksorganisation skall företräda den specifika rollen av den svenska konstnärskårens fackorgan med uppgift att tillvarata konstnärernas ideella sociala och allmänt ekonomiska intressen. KRO skall även vårda yrkets ansvar och värdighet, befrämja solidaritet inom kåren samt hävda konstnärernas uppgift i samhället"

(Utdrag ur stadgarna vid bildandet av KRO den 13 mars 1937)

KRO bildades som en följd av tillskapandet av Statens Konstråd där det föreskrevs att de konstnärliga ledamöterna skulle utses av dels Kungl. Akademien för de fria konsterna och dels en tänkt organisation av landets konstnärer som skulle utgöra en ur kvalitativ synpunkt tillfredsställande representation och i sig innesluta "beaktansvärda riktningar" inom konstlivet. Initiativet till bildandet av KRO togs i Konstnärsklubben av konstnären Egil Schwab vilken även varit ledamot i den statliga utredningen bakom Statens Konsttråd. En organisation skapades, som varit och fortfarande är, en starkt drivande kraft för konsten, konstnärerna och för svenskt kulturliv. En lång kedja av engagerade förtroendevalda konstnärer och ombudsmän har genom åren drivit en rad förslag som påverkat kulturpolitikens utformning och svenskt konstliv.

Här är några exempel:

Ateljéstöd i olika former- stöd till konst i stadsmiljöer- bidrag till offentlig konst i bostadsområden- utställningsersättningar- upphovsrättsliga lagförslag- rimliga galleriprovisioner- acceptabla utställningsvillkor- bättre skatteregler för konstnärer- fler konstnärsstipendier- inrättande av konstnärsnämnden- grundersättning till konstnärer- fler offentliga utställningslokaler- bättre utbildningsvillkor för konstnärer- individuell visningsersättning - följdrättsersättning vid kommersiell konsthandel - kollektivverkstäder- tillskapande av Bildkonstnärsfonden- statliga och kommunala arbetsbidrag/stipendier- statliga projektbidrag- pensionsbidrag till konstnärer- konstnärsrepresentation i offentliga nämnder och styrelser - utlandsateljéer- resestipendier m.m