Droit de suite målet avgjort i Hovrätten: "BUS har bättre rätt" Den 23 juni kom avgörandet i Hovrätten i målet om droit de suite mellan BUS och DUR. Hovrätten slog fast att BUS, som företräder ca 28 000 svenska och utländska bildkonstnärers upphovsrättigheter, har en exklusiv rätt att inkassera och fördela droit de suite -ersättningen från konsthandeln. Den oklara situation som rått sedan DUR startade sin verksamhet ­ och som varit till men för upphovsmännen ­ närmar sig alltså sin lösning. DUR har med stöd av konsthandeln hävdat att man med sina 1 100 kollektivanslutna medlemmar har rätt att inkassera och fördela samtliga droit de suite ersättningar, oavset om medlemmarna i DUR är berättigade till ersättning eller ej. Något man ansett sig ha stöd för i lagstiftningen. BUS har hävdat att DUR, till skillnad från BUS, dels saknar den representativitet bland konstnärer och rättighetshavare som lagstiftningen kräver, dels att DUR är en oetablerad organisation med ringa erfarenhet av administration av ersättningssystem. BUS har även hävdat att lagstiftaren uppenbarligen har menat att den organisation som utgör huvudorganisationen inom området, d v s företräder flest upphovsmän, skall ha en exklusiv rätt att inkassera droit de suite. Detta enligt mönster från avtalslicensordningen som är inskriven i lagen om upphovsrätt ­ en ordning som BUS hela tiden hävdat legat till grund för den nya lagen om droit de suite. Svea Hovrätts dom innebär att en minioritetsorganisation inte kan utestänga en organisation som företräder majoriteten av upphovsmännen på området genom att sluta avtal med konsthandeln. Genom domen tilldöms DUR att betala BUS rättegångskostnader på nära 250 000 kronor. Jan Nordwall.