SEGLINGSTEKNIK
ATT SÄTTA SEGEL
Storseglet förbereds för sättning.Båten styrs upp i
vindögat och motorn läggs i friläge. Alla beslagsband
tas bort från storseglet. Så snart båten ligger 10-20
grader mot vinden och storskotet är fast så att
bommen inte kan svänga fritt, kan storseglet sättas.
(En fladdrande bom leder lätt till huvudskador.)
Nu när storen står någorlunda kan förseglet sättas.
Storskotet lösgörs och fallet sträcks med hjälp av
vinschhandtag. Därefter släpps dirken till dess att
den inte spännes när båten seglas bidevind med
planskotad stor.
Förseglet hissas. Rorsman håller en sådan kurs att
bommen kommer så mycket som möjligt ur vägen.
(Alltså mot lä.) Förseglet hissas likadant som
storseglet - först för hand för att därefter sträckas
med hjälp av vinsch. När fallet lagts fast skotas
seglet hem och motorn stängs av.
ATT SEGLA HÖGT I VIND (NÄRA VINDEN)
För att båten ska få rätt långskeppstrim placeras
besättningen så långt fram i sittbrunnen som möjligt.
Akterspegeln får inte doppas i vattnet. Det kan då
skapas en våg som suger fast båten.
Rorsman ska vara så mycket i lovart som möjligt.
Där kan han/hon se trimtrådarna (tell-tales) bäst,
samt se båtens planerade färdväg.
Besättningen sitter nära ruffnedgången och sköter
skoten.
Kontrollera att förseglets skotpunkter är rätt inställda.
Dessa trimtrådar bör peka akteröver längs seglet.
Båten ska styras med så små roderrörelser som
möjligt.
SAMSPELTA SEGEL I BIDEVIND
Samtrimning av seglen är egentligen inte så märkvärdigt.
Först skotar man hem seglen för önskad kurs och sedan
är det bara att börja fintrimma förseglet efter vind och sjö.
Nästa steg är att trimma storen efter vindförhållandena.
Skotet ska tas hem så att förseglets akterlik är parallellt
med storens akterlik. Alltså: spalten mellan seglen ska
vara lika stor hela vägen. Skotet ska användas för att
trimma storens buk och skotvagnen används för att
justera skotvinkeln. I praktiken är segeltrimning ett
samspel mellan hur hårt man skotar hem och
skotvagnens placering.I lättvind skall skotvagnen
placeras i lovart.
Och ju mer vinden ökar desto mer i lä ska den flyttas.
an kan känna i rorkulten om det är ett stort tryck där; då
behövs skotvagnen flyttas mer i lä.
5 GRUNDREGLER:
1. Förseglet trimmas efter vind- och sjöförhållanden.
2. Storseglet trimmas efter förseglet.
3. Genuans akterlik och storseglet ska vara så parallella
som möjligt.
4. Storseglets skotvinkel ställs in med hjälp av skotvagnen.
5. Glöm inte att trimma om seglen i olika vindstyrkor. Om
vinden ökar mycket på kryssen är det ofta bättre att plana
ut seglen än att reva. Oftast förlorar man bara på att pina
båten alltför högt i vinden. För det mesta medför detta
bara ökade krängningar och avdrifter samt minskad fart.
Det är då bättre att falla av något och lätta på skoten.
Det är naturligtvis väldigt svårt att avgöra vad man ska
göra precis när,
och det är också individuellt för varje båtmodell.
FÖRSEGLETS TRIMVERKTYG
Fockskotet - reglerar seglets twist. Stramare = mindre twist.
Slackare = mer twist.
Cunningham/fallet - reglerar bukens placering.
Stramare = buken flyttas fram och seglet twistar lite mer.
Slackare = tvärtom.
Fockens skotskena - reglerar seglets twist och djup.
Föröver - mindre twist och mer djup. Akteröver - motsatt.
Häckstaget - reglerar seglets djup genom att spänningen
i förliket ändrar sig. Stramare = planare segel.
Slackare = tvärtom.
STORSEGLETS TRIMVERKTYG
Storskot - motsvarande funktion som fockskotet.
Cunningham - motsvarande funktion som förseglets
cunningham.
Uthal/planrev - reglerar djupet i seglets nedre del.
Stramare = planare segel. Slackare = motsatt.
Häckstag - reglerar seglets djup i övre delen, samt
påverkar twisten. Stramare = planare segel och mer
twist. Slackare = tvärtom.
Skotvagn - reglerar båtens balans. Ju mer skotvagnen
är i lä desto mindre blir rodertrycket.
Kick - reglerar twisten på undanvind och håller ned
bommen. Stramare = mindre twist. Slackare = motsatt.
Vid ökande vind ska seglen trimmas så att de blir
planare, de twistar mera samt att djupet flyttas föröver.
När vinden minskar görs det omvända.
SPINNAKERSEGLING
Vid hård segling med spinnaker ska besättningen
sitta så långt akterut som möjligt för att inte förskeppet
ska skära
ned i sjön. Lös utrustning stuvas akteröver.
Den person som sköter spinnaker skoten måste hela
tiden vara väldigt alert ut ifall båten skulle lova upp
kraftigt. Storskotstravaren placeras så långt i lä som
möjligt.
Spinnakerskotets sugga måste tas hem så mycket
som möjligt för att undvika skotet att skava mot
storbommen.Ingen lös utrustning får finnas på fördäck
eftersom den lät kan spolas överbord.
Storbommen säkras med preventergaj.
Spinnakern plantrimmas vid kraftig vind.
Med kicken plantrimmas storseglet, och med
cunningham trimmas dess profil.
SEGLING FÖR ÖPPEN VIND
På inte allt för stora båtar har rorsman hand om både
rorkult och storskot. Den bästa placeringen är oftast på
sittbrunnssargen. Härifrån kan nämligen rorsman se
både segel och tänkt fortsatt färdväg.
Besättningens placering är i lä, där förseglet syns bäst.
Dess trimning anpassas till storseglets.
Om man från bidevindskurs vill falla av mot en mer öppen
kurs ska rodret läggas om lugnt och försiktigt om man vill
tappa så lite fart som möjligt. Båda skoten ska också
slackas efter gradvis så att de passar till kursen.
Trimtrådarna är bra att titta på. När man lagt sig på
önskad kurs kan seglen börja fintrimmas.
m seglen är för hårt skotade kommer båten att kränga
mycket och inte ha någon vidare fart. Om skoten däremot
är för löst ansatta kommer de främre liken att slå in och
trimtrådarna i lovart stiga.
SEGLING VID LÄNS
Läns beskrivs ofta som den farligaste bogen. Detta på
grund av att bommen lätt och oanmält kan gippa, vilket
kan ge någon oförberedd väldigt ont i huvudet. Detta sker
lättast då genuan drar. Alltså om vinden kommer in något
från styrbord och man har genuan på babords sida och
stor seglet på styrbords.Platt läns ser visserligen tjusigt
ut, men man uppnår inte samma farter som på slör eller
halv vind. Det här beror på att vid platt läns strömmar
ingen luft utmed seglet och båten bärs fram endast av
vindens tryck.
et är inte heller särskilt bekvämt att plattlänsa, båten
brukar nämligen ha en benägenhet att börja rulla.
Detta får till följd att seglen slits när de slår mot vanten.
Platt läns medför också att sikten föröver för rorsman
inte blir något vidare. Det går fortare att ta sig till målet
om man lovar något och sedan i god tid slår. Seglingen
blir då också betydligt säkrare eftersom man slipper
plattlänsen.
När det gäller trimning ska man, till skillnad från till
exempel segling på bidevindsbogar, framförallt trimma
storseglet. Seglet ska plana ut så mycket som möjligt.
Detta görs genom att spänna
åt kicken ordentligt. Då kan heller inte bommen lyfta
vid en gipp.Om det blåser mycket kan man, utan att
förlora särskilt mycket fart, ta ned förseglet. För att
förstäven inte ska skära ner i vattnet så mycket bör
besättningen sitta långt akteröver.
ATT REVA
Om vinden hela tiden ökar kommer det så småningom
bli mer eller mindre omöjligt att styra båten med
bibehållen segelyta: båten blir väldigt benägen att
lova och krängningarna tilltar.å en masttoppsriggad
båt måste man reva tidigare än på en partialriggad båt.
På den senare varianten kan man minska förseglets
yta längre.
Rorsman styr nära vinden och dirken sätts an efter att
man slackat på storskotet.
Storfallet släpps ned så mycket att främre revögglan i
seglet kan hakas fast i beslaget på bomnocken.
Storen sträcks och revlinan tas hem.Storen skotas.
För att inte den revade delen av seglet ska fladdra
binds det upp kring bommen med hjälp av öljetterna
i seglet. Den som arbetar på däck under operationen
använder med fördel livlina.
SEGELBYTE
Att veta precis när man ska byta segel och till vilket
segel man ska byta är inte alltid en lätt uppgift.
Nedan följer en guide som i stora drag ger en
vägledning till detta. Den visar alltså bara på
ett ungefär vad som kan vara lämpligt. Naturligtvis
är skillnaderna stora mellan olika båtar.Tabellen
fungerar som så att man ser vindstyrkan som funktion
av segelytan.
Segeltyper
MANÖVRER VID STORM
Vid storm blir det praktiskt taget omöjligt att kryssa. Det
bästa vid ett sådant läge är att segla med vinden och
använda så lite segelyta som möjligt. Det man ska
passa sig extra noga för då är vågor akterifrån som
kan komma och rulla in under båten och slå omkull den.
Man får aldrig låta farten bli så hög att båten blir
okontrollerbar. Om alla segel är nedtagna och det
ändå går för fort kan man två långa och grova trossar
akteröver för att bromsa.Oftast är det väldigt svårt att
slå vid sådant här väder även om man bara går med
stormfock. Ett bra alternativ som är både enkelt och
smärtfritt är en gipp. Man seglar alltså runt 270 grader
och tar över seglet på undanvinden.
Om man har en båt med högt akterdäck och skarp
stäv är det bättre att ligga i bidevind med ett drivankare
ute i fören än att försöka länsa.Bland de bättre båttyper
man kan ha vid storm är en långkölad jakt, då de
lämpar sig bra för läns tack vare god kursstabilitet.
biderna hämtade från ´Seglingens ABC´, av Per Roald
