
Spånga
kyrka ligger i gammal rik bondebygd. Här finns gott om runstenar. Mycket
tidiga, medeltida lockhällar till gravar tyder på att här
funnits en kristen begravningsplats före kyrkan. Kyrkan är uppförd
av gråsten och har rektangulärt långhus med västtorn,
vapenhus på den södra sidan och sakristia samt skrudhus på
den norra. Öster om koret är ett gravkor tillbyggt, vilket med sin
karolinska stil bryter av mot övriga medeltida partier. Ingång
sker genom vapenhuset i söder. Långhus och torn härstammar
från 1100-talets slut. Från denna tid är även ett märkligt
relikskrin, nu i Statens historiska museum. Den romanska kyrkan hade ett smalare
kor till vilket sakristian tillfogades under 1300-talets första decennier,
vid samma tid slogs långhusets tre kryssvalv. På 1440-talet uppfördes
vapenhuset. Vid 1400-talets mitt vidgades och förlängdes koret,samtidigt
välvdes tornrummet och öppnades mot kyrkorummet. Gravkoretuppfördes
för Gustaf Bonde 1667-73, sannolikt ritat av Nicodemus Tessin d.S. Gravkorets
kupol fick sitt nuvarande utseende efter kyrkans brand 1723. 1825 fick tornet
sin tornhuv, och kyrkan fick fler och större fönster. Kyrkan genomgick
en hård restaurering 1905. 1953-55 restaurerades den på nytt,
och denna gång var intentionen att återställa en mer autentisk
medeltida karaktär.
Dekorationer